I Feel Different Around You - Chapter 15
- Se bara till att han får kämpa. Sa hon och blinkade med ena ögat mot mig. Vilket fick mig att skratta till.
- Hur är det med familjen då? Fortsatte hon och jag förstod genast att hon saknade att vara en del av familjen.
- Nja, jag sover mest hos Trever. Jag orkar inte med mamma och pappa just nu, även om jag älskar dem har de blivit väldigt jobbiga på senaste tiden.
- Då förstår du nog varför jag flyttade, och jag var tusen gånger värre än var du är nu.
- Jo jag förstår nog lite. Sa jag och log snett. Min mobil vibrerade till så jag tog upp den och hade fått ett sms av Justin.
''Hej.. Jag vill börja om. Du kanske hatar mig men nu tycker jag vi avslutar leken och försöker i alla fall vara vänner. För om jag inte får vara omkring dig blir jag galen på mig själv. /J''
Jag svarade inte på Justins sms, vilket resulterade i att min mobil återigen plingade till, men denna gång efter en timme. Jag hade precis lämnat Starbucks, och var på väg hem till Trever igen, Elise skulle iväg på något möte. Det var, var hon sa i alla fall, jag vet inte. När jag öppnade sms:et ville jag inte läsa det egentligen.
”Snälla, svara mig. Kom hem till Trever, så kan vi prata.”
Oh, great. Han var alltså redan där. Jag hade ingen annanstans att gå, så det var bara att fortsätta vandringen hem till Trever. När jag öppnade dörren hörde jag hur grabbarna satt i vardagsrummet och spelade tv-spel. Jag försökte smyga mig in i ”mitt” rum, men lyckades inte helt. Alfredo vände sig om och kollade på mig.
- Hej Ally, kom hit. Han sträckte sig efter min hand över ryggstödet. Justin kollade på mig med en intensivblick.
- Vad är det? Jag har ont i huvudet, tänkte gå och lägga mig. Det var ingen vit lögn, bara för att Justin var där. Jag hade verkligen ont i huvudet. Jag visste att det skulle gå över om jag fick sova några timmar. Det var ett tag sedan.
- Gå och lägg dig du. Jag böjde mig ned mot honom och pressade mina läppar mot hans. Vilket han besvarade.
Jag gick tillbaka in i mitt rum och la mig ned på sängen. Jag måste ha somnat på en gång, för jag vaknade igen 3 timmar senare, och var utvilad och utanhuvudverk. Jag klev upp och hela lägenheten var tyst. Jag gick ut till köket och tog en flaska vatten för att sedan gå ut på balkongen.
- Sovit gott? Jag blev livrädd, hade ingen aning om att Justin faktiskt var kvar.
- Vad gör du här? Jag orkade inte se honom, så jag vände mig tillbaka mot utsikten som balkongen visade.
- Jag somnade när vi kollade på en film, och när jag vaknade hade dem gått. Tror att dem skulle handla pizza eller något. Han satte sig ned på en stol bakom mig. Det första som slog mig var att inte har haft ett normalt samtal mer än detta.
- Okej. Precis när jag skulle gå in stoppade han mig, och ställde sig framför.
Han kollade bara på mig, vilket irriterade mig, jag knuffade undan honom så att jag kunde kliva in igen.
- Varför svarade du inte på mina sms? Han gick in efter mig och slog sig ned i fåtöljen bredvid soffan som jag satt i. Han log mot mig, det där underbart äckliga leende.
- Jag har inget att säga dig. Var mitt enda svar till honom.
- Varför är du såhär mot mig? Vi har retat varandra lika mycket.
- Men varför knulla du mig inte då? Om du så gärna vill ha mig. Jag orkade inte ens bry mig om mitt språk till honom.
- Tro mig, jag ville. Men jag trodde att du var okej med att jag retade dig, lika mycket som du retade mig.
En enkel skakning på huvudet var det enda han fick. Jag orkade inte lyssna på honom, så jag gjorde allt för att stänga mina öron. Mina känslor för honom började växa, det var därför jag var otrevlig, för att han inte skulle förstå att jag faktiskt började gilla honom. Alfredo var också en täckmantel, höll jag mig till honom skulle absolut inte Justin misstänka något.
- Har Ally vaknat än? Trever skrek från hallen, så hade jag inte vaknat innan det, hade jag definitivt vaknat av hans röst.
- Ja, jag är här. Vadådå? Skrek jag tillbaka, för att han skulle höra mig.
- Vi har pizza med oss, kom nu. Jag hade väl kanske inget val. Jag var tvungen att äta, och bara det kändes förjävligt.
Både jag och Justin gick ut till köket och satte oss vid köksön som Trever hade där inne. Alfredo drog ned mig på stolen bredvid honom, och tog min hand. Han kysste mina läppar innan han tryckte in pizza i munnen. Jag såg på Justin att han tyckte att situationen var konstig, han vände och vred på sig hela tiden.
- Snälla Ally, du måste äta. Trever gav mig en pizza bit, som jag tog en tugga av och la ned på min tallrik igen.
- Mer, sluta nu. Han fortsatte tjata på mig att jag skulle äta upp den där pizzabiten. Så när jag väl hade gjort det, rusade jag till toaletten och stoppade mina fingrar i halsen.
När jag kom ut från badrummet gick jag raka vägen till mitt sovrum, jag kastade mig raklång i sängen och tårarna tryckte på, men jag gjorde allt för att inte börja gråta.
Kapitlet skrivet av Marielle. Det är inte speciellt långt, för att jag har världens huvudverk. Det kanske kommer upp ett till kapitel senare, vi får se. :) Hoppas ni gillar detta iallafall.
fucking awesome jätte bra!!!!
Sjukt bra älskar den! :)
Hoppas på ett till kapitel nu ikväll! :)
Jättebra skrivet och allt, fast det kändes lite konstigt... ska hon börja svälta sig själv nu? Åh, det känns så tragiskt. Visst, hon har inte det bästa livet, men hon har bara fått en liten crush på en kille, det är ju det ända... ska hon svälta sig själv nu och må ännu sämre?
Men ah, jag tror ni kommer göra det bra iallafall :)
hoppas det blir ett till kapitel ikvääääll ! :D jääättebra som vanligt ! ;d
fattar inte hur du kan hinna skriva så många kapitel till två bloggar dessutom! grymt skrivet!
asum! tycker de borde hände lite snart mellan hon o justin bara :D
AWESOME!
Danijela: Jag tror inte Ally svälter sig själv, hon kanske har bulimi och tro mig det är skit jobbigt...
Skit bra skrivet GE MIG MEEEEEER
NUUUUUUUUUUUUUUUUU!!!!!
love