I Feel Different Around You - Chapter 41
"Gumman, vad är det som händer med dig? Du vet att du kan prata med mig." Egentligen hade hon helt fel, och det ska hon få veta.
"Jag kan prata med dig nu ja, men dem senaste 4 åren, vem fanns då? Inte du iallafall. Varför kommer du tillbaka nu? Efter alla år då jag behövde dig som mest. Jag förstår inte. Anledningen till att du skriver till mig idag är för att du olyckligt vis har sett mig på löpet, som den billiga slampan." Jag tryckte på skicka, utan att få dåligt samvete, hon ska inte tro att hon kan komma tillbaka och tro att allt är som förut.
Emma här! Hann slänga ihop ett kapitel till er:) Jag är sjuk:( Magsjukan.. WoW vilken tur man har.. På nyårsafton och allt. Aja ska sova lite till nu och kanske kolla på lite film puss!
I Feel Different Around You - Chapter 40
Jag måste åka till L.A och se henne öga mot öga, och se om hon ens bryr sig det minsta om situationen.
Om hon ens vill ha mig. Men jag börjar tveka på om hon är bra för mig, hon kanske sårar mig igen. Den tanken som gör mest ont just nu är att, innan jag träffade Ally var allt så mycket bättre. Inga problem, inget drama. Men det här är bara för mycket.
Jag la mig i sängen, jag ville inte duscha av äckligheten. För jag förtjänar att känna mig äcklig en stund. Dörren slogs upp och min uppmärksamhet drogs dit där Lucy stod. Hon stängde dörren efter sig och la sig bredvid mig.
- Om du är här för att skälla på mig, kan du dra. Sa jag och suckade. Hon tog min hand och höll den i sin, hårt.
När jag vaknade upp visste jag inte om det var natt eller dag, men en sak var säker. Jag skulle duscha. Lucy låg kvar i min säng, och jag smet in i badrummet. Eftersom att jag egentligen förtjänade allt, drog jag på kallvattnet. Allt för att jag skulle få lida, och jag orkade inte ens skruva på varmt. Jag stod där länge och lät vattnet rinna längs min kropp.
Väl ur duschen letade jag reda på nya kläder. lucys väska stod på golvet, och hennes cigg paket luste upp, precis som att det ville att jag skulle ta upp dem, och dum som jag var gjorde jag det. Med rena kläder och cigg i handen gick jag ut på balkongen med ett vattenglas. Jag satt där länge och funderade på livet, vad jag egentligen hade lyckats med. Ingenting, kom jag fram till. Precis när jag skulle tända ciggen var det någon som slet den från mig.
- Har du gått och blivit fullkolmigt galen eller? Vad är det som händer med dig? Trevers hemska stämma skar i mina öron. Riktigt ordentligt.
- Varför kan inte jag få bestämma själv vad jag gör med mitt liv? Varför ska alla lägga sig i? Jag försökte ta av honom ciggen så jag fick tillbaka den, men lyckades inte.
- För att vi bryr oss, gud vet vad, vad som hade hänt med dig utan oss i ditt liv. Han satte sig ned på stolen bredvid mig, och tog min hand.
- Jag är rädd om dig. Förstår du det? Är allt detta på grund av Justin? Han visste redan svaret, men jag förstod varför han frågade, han ville höra mig själv säga det.
- Ja, det är det. Jag vill inget annat än att han ska vara här. Jag bröt ihop, riktigt ordentligt.
Vi satt länge ute på balkongen, och hela tiden hade jag Trevers armar om mig, i en trygg possition. Lucy kom efter någn timme och gjorde oss sällskap. Och min mobil avbröt den fina stämningen som fanns mellan oss, ett meddelande från min syster hade ramlat in.
"Gumman, vad är det som händer med dig? Du vet att du kan prata med mig." Egentligen hade hon helt fel, och det ska hon få veta.
"Jag kan prata med dig nu ja, men dem senaste 4 åren, vem fanns då? Inte du iallafall. Varför kommer du tillbaka nu? Efter alla år då jag behövde dig som mest. Jag förstår inte. Anledningen till att du skriver till mig idag är för att du olyckligt vis har sett mig på löpet, som den billiga slampan." Jag tryckte på skicka, utan att få dåligt samvete, hon ska inte tro att hon kan komma tillbaka och tro att allt är som förut.
I Feel Different Around You - Chapter 39
När jag hade dragit i mig en hel del dansade jag vilt på dansgolvet, och kände därefter två händer på mina höfter, och någon som kysste mig på halsen. Jag kunde inget annat än njuta. Kyssen vandra fram till min kind, och vidare till mina läppar. Varför ska jag sitta hemma och vara ledsen över att Justin skickade hem mig, när jag lika gärna kan festa och njuta av livet?
Visst, folk känner igen mig ute, bara just för att jag varit med Justin. Och nu hade jag Alfredo med mig, så då var det ännu fler som kände igen mig. Flera blixtrar lyste upp lokalen, och jag förstod att dem tog kort. Men jag kunde inte bry mig mindre.
När vi åkte från ET på natten var jag fortfarande medveten om allt jag gjorde, vilket gjorde det hela mer spännande. Jag skulle aldrig kunna neka detta för Justin, jag minns allt. Alfredo kysste mig riktigt passionerat när vi klev innanför dörren på hans hotellrum. Han däremot hade ingen aning om vad han egentligen gjorde. Jag besvarade kyssen och lät honom ta på min kropp.
Han bar in mig i sovrummet och drog av mig min klänning, kysste mig över hela kroppen och smekte mig med sina händer. Vi rullade runt och jag drog av honom hans tröja, samt hans byxor. Det tog inte lång stund innan vi båda två var hett inne i en vild sexakt, hur han tog på mig, kysste mig på halsen. Det var inget emot Justin. Och allt jag ville ha var han, jag ville att han skulle komma springandes och vilja prata med mig igen.
När Alfredo hade somnat låg jag vaken och tänkte, på allt. Min mobil plingade till, och ett sms kom ramlade in.
”Varför kan du inte sluta upp med vad det är du håller på med. Flera rubriker har du skapat. Grattis. Vad ska jag göra för att du ska förstå?” Det fanns en bild med i sms:et från Justin, en bild på mig när jag dansade på ET.
”Varför kan inte du bara sluta terrorisera mig, jag gör vad jag vill. Du skickade hem mig, och det tog jag precis som att du gjorde slut. Sluta skriv nu, Alfredo sover.” Jag visste att det där sms:et skulle irritera honom till max. Och rätt hade jag när mobilen ringde. Jag lindade in mig i täcket och gick ut på balkongen.
- VAD? Jag såg att det var Justin som ringde, så jag tänkte inte vara trevlig mot honom.
- Har du legat med honom? Det hade inte han med att göra, så jag svarade honom inte.
- Har du det? VA? Han skrek åt mig, vilket jag inte tolererar.
- Det har inte du med att göra, fattar du det. Du gjorde slut med mig. Jag ligger med vem jag vill. Så gör mig en tjänst, ligg med någon du med, så att du också blir normal igen. Han suckade, högt och tydligt, nästan överdrivet.
- Jag kanske skulle det.
- Varför bryr du dig så mycket föresten? Även om jag inte brydde mig speciellt mycket, så var det ändå ganska intressant.
- Varför? Gissa tre gånger. Jag hade en gång en flickvän, hon skämde ut mig över hela världen, men vet du vad? Jag kunde inte sluta tänka på henne, även när jag skickade hem henne. Jag blev stum, riktigt stum.
- Du vet redan vad jag tycker om dig. Och jag tänker inte säga det en gång till, så att du kan förnedra mig mer. Hör av dig när du är villig att prata med mig öga mot öga istället. Jag klickade honom, jag vill ha människan framför mig. Så att jag kan titta honom i ögonen.
Jag gick och la mig igen, men kunde absolut inte somna. Saken blev inte bättre av att Alfredo la sin arm om mig, och började andas mig i nacken. Jag försökte göra allt för att han skulle flytta på sig, men det gick inte som jag ville. Han var riktigt tung och jag orkade inte bråka. Så jag reste på mig, och drog på mig kläderna. Jag åkte hem till Trever.
- Vad gör du uppe såhär tidigt? Trever satt i vardagsrummet och kollade på tv.
- Jag kunde inte sova. Din POJKVÄN ringde mig. Rösten, hans röst bara den dömde mig. Jag hörde det på honom, men jag orkade inte bråka.
- Har ingen pojkvän, så vem ringde dig, och vad ville han? Jag slog mig ned i fåtöljen bredvid och kollade på honom istället för på tv:n.
- Justin. Han ville att jag skulle slå en stekpanna i huvudet på dig. Så att du skulle bli normal.
- Trever öppna dina ögon, det här är mitt normala jag!
- Nej Ally, denna gången gick du faktiskt över gränsen. Alfredo är en av Justin's bästa vänner. Din pojkväns bästavän Ally! Och inte nog med det du finns på varenda skvaller tidning i hela världen, och Justin får massa skit för det. Du har gått över gränsen.. Sa han och kollade besviket på mig.
- Trever allt som händer runt omkring mig just nu gör mig galen. Först dyker min syster upp efter fyra år. Sen händer det massa saker mellan Lucy och Nate som jag inte ens orkar tänka på. Och tillsist händer Justin, han blev min pojkvän och jag kunde inte hantera pressen på att vara i ett förhållande. Justin förändrades till någon som bryr sig och är kärleksfull. Det var inte den Justin jag träffade första gången. Så förlåt om jag håller på att bli galen här, men inget är som det ska längre Trever. Jag vill spola tillbaka allt och fixa så jag aldrig skulle träffat Alfredo, eller Justin.
- Så du säger att du tänker kasta bort din chans att få uppleva något som du aldrig upplevt förut. Att du bara vill glömma bort Justin som jag vet att du älskar. Och jag säger en sak, om inte han skulle gillat dig med skulle han aldrig reagerat såhär. Men han bryr sig Ally, det är den första killen på länge som bryr sig om dig sådär. Förutom jag då.. Sa han och log lite.
- Justin kan inte ringa och bara skälla ut mig för att jag gjorde fel. Om han verkligen brydde sig skulle han varit här nu och sagt dem sakerna du säger. Men det är han inte, så han bryr sig kanske inte så mycket jag hade hoppats på.. Sa jag och gick in på mitt rum för att slippa snacka med Trever om Justin.
Justin's Prespektiv
- Alfredo, du skulle föreställa min bästavän! Du låg med min flickvän!! Skrek jag i luren. Jag var sårad, när jag träffade Ally första gången trodde jag inte att jag skulle bry mig så mycket. Men det är något med henne som gör så att jag bryr mig. Jag trodde hon skulle kunna hålla sig trogen men antagligen inte. Allt detta är bara helt otroligt, först skapar hon en stor skandal i TV. Och sen ligger hon med Alfredo, igen.
- Jag vet.. Allt jag kan säga är att jag var full, men jag borde inte andvända det som en ursäkt. Förlåt Justin, jag vet inte vad jag ska säga för att allt ska bli bättre.
- Det är inget du kan säga för att göra det bättre! Du gav henne alkohol på galan, du låg med henne! ALLT ÄR DITT FEL! Sa jag och klickade honom.
Jag var så arg att jag skakade, hela tiden. Allt jag kunde se var Alfredo och Ally, tillsammans.
Sova har jag inte gjort sen Ally åkte. Jag hade dåligt samvete för att jag skickade hem henne. Men hon hade tydligen inte så dåligt samvete för hon låg med Alfredo medans jag var på mitt hotellrum och tänkte på henne.
Jag måste åka till L.A och se henne öga mot öga, och se om hon ens bryr sig det minsta om situationen.
Om hon ens vill ha mig. Men jag börjar tveka på om hon är bra för mig, hon kanske sårar mig igen. Den tanken som gör mest ont just nu är att, innan jag träffade Ally var allt så mycket bättre. Inga problem, inget drama. Men det här är bara för mycket.
Emma här! Marielle skrev det mesta men jag skrev en del på slutet, enjoy!;)
I Feel Different Around You - Chapter 38
- Aj.. Sa jag och höll handen för mitt huvud. Mitt huvud bultade hårt och jag kunde knappt tänka utan att det gjorde riktigt ont. Jag kollade runt i rummet sakta och min blick fastnade på Justin som satt på en stol bredvid sängen. Han var arg, riktigt arg. Så han inte ens visste vart han skulle ta vägen.
Tonårsstjärnan Justin Bieber och han nya flickvän Allyson Stevens gick tillsammans till EMA igår kväll. Dem verkade väldigt lyckliga men spenderade inte så mycket tid tillsammans under galan. När Justin efter hans framträdande ville ha upp Allyson på scenen så ramlande hon på väg till Justin. Rakt på Jay-z och Beyonce som blev väldigt chockade över situationen. Justin såg min sagt sårad ut när han skyndade sigav scenen. Kan detta påverka hans karriär? Många tyckte att hon var en billig slampa som förstörde ett viktigt event, och Bieber kan klara sig bra utan henne. Men han var också en del av situationen. Dem tyckte att Justin ska tänka på att inte ta med billiga tjejer till viktiga events, utan att han ska hålla kvar dem på hotellrummet. Mycket hat har kommit mot Justin och hans team. Och nu återstår det att se vad Justin kommer att säga angående denna skandal.
- Jag visste inte.. Sa jag och torkade tåren som rann längst min kind.
- JUSTIN! Skrek jag för att han skulle höra mig. Även om jag hade ont i huvudet och fick mer ont av att jag själv skrek var detta viktigare.
- Vad är det? Han var spydig mot mig, och jag antar att jag förtjänade det.
- Jag åker hem, ni stannar. Det är jag som har gjort fel. Jag pratade ganska tyst, just för mitt huvud värkte och för att jag skämdes. Riktigt mycket.
- Okej. Han gick ut igen, jag börjar bli van att se hans ryggtavla mer än det andra han har att kolla på.
Duschen kändes lockande, men innan jag hoppade in där gjorde jag i ordning en treo. När det varma vattnet sköljdes över min kropp kunde jag slappna av, av någon konstig anledning. Hela gårdagen flög förbi på min näthinna när jag blundade, eller ja, bitar av den. Jag förstår inte hur jag kunde vara så korkad att jag tog emot det Alfredo erbjöd mig, och hela tiden, jag hade kunnat ta en, och sedan tackat nej. Det finns inget jag kan göra för att få det ogjort.
När jag kom ut ur duschen drog jag på mig rena kläder och packade min väska. Jag hade inte så mycket med mig, vilket var skönt. Jag funderade flera gånger då jag stod inne i mitt rum om jag någonsin skulle få se Justin igen. Fast å andra sidan hade nog världen sett för mycket av mig.
- Ally, vänta. Den där rösten kände jag igen, och det var verkligen den sista människan jag ville träffa just nu. Jag var på väg mot hissen och tvärstannade när jag hörde rösten.
- Förlåt, jag vet inte vad jag ska säga. Jag skäms. Pattie kollade på mig, med nästintill svarta ögon. Jag vet inte om det var för mitt beteende eller om det var någonting annat.
- Gumman. Hon drog in mig i en kram, vilket jag absolut inte var beredd på. Jag trodde hon skulle skälla på mig, precis som Justin hade gjort. Jag började gråta, så det var ganska bra att jag hade mina stora svarta solglasögon, så folk slapp se mina ögon.
Vi satte oss ned vid soffan som fanns precis bredvid hissen. Ingen av oss sa något, utan vi tittade mer ut i tomma intet.
- Vart är du på väg föresten? Hon sneglade på min väska.
- Till flygplatsen. Justin sa att alla skulle åka hem, men jag sa åt honom att stanna, så åker jag själv. Det är jag som har gjort fel. Hon strök mig över huvudet, egentligen gillar jag inte hennes sätt. Varför kan inte hon också skälla på mig, istället för att dalta med mig? Jag är inget litet barn mer.
- Okej, jag ska inte hindra dig. Jag hoppas att du och Justin löser det bara. Hon kramade om mig och gick där ifrån, så att jag fick chansen att åka därifrån.
Hemma i LA.
Trever hämtade upp mig på flygplatsen, och hela resan hem var tyst. Han är den enda människan på jorden som jag trodde skulle döma mig för något, men detta måste ha fått honom att tänka om. Alla paparazzi på flygplatsen var som galna, och det kan jag väl förstå. Justins skandal flickvän, vem vill missa henne?
- Säg något. Han parkerade bilen och klev ur. Jag fick till och med ta min egen väska.
- Vad vill du att jag ska säga? Han vände sig inte ens om när han pratade med mig.
- Vad som helst. Skäll på mig, om du tycker att det är bättre. Bara du säger något. Han slog sig ned i soffan när vi kom upp till honom. Så jag gick in i mitt rum istället. Mobilen plingade till och ett sms från Alfredo lyste upp på skärmen.
”Ally, en krogrunda? Jag är också hemma i LA nu. Vi kanske kan hitta på något?”
Jag skrattade åt hans sms, ville han verkligen supa ned mig en gång till? Räckte inte dagen innan? Fast å andra sidan går det inte att supa ned en som villigt sväljer alkoholen.
”Självklart, ET ikväll eller? Kom till Trever nu, om du kan.”
”Kommer.”
Jag rotade omkring i min väska just för att hitta några snygga festkläder. Det är egentligen det enda jag äger. Så det skulle väl inte vara så svårt att hitta något att dra på sig. Trever satt fortfarande i soffan och glodde på tv när jag kom ut till honom.
- Ska du med till ET ikväll? Han vände sig hastigt om.
- Ska du redan gå ut? Har du inte lärt dig något efter vad som hände igår? Han har aldrig skällt på mig innan. Så detta kom som en chock.
- Vad är det med dig?
- Du hade en bra pojkvän, vad hände med det, och varför? Han kunde försöka prata vett med mig, men jag orkade inte lyssna på honom. Så jag gick tillbaka in på mitt rum och fortsatte leta kläder.
När Alfredo kom gjorde vi inget speciellt fören vi skulle dra till ET. Det var fullt med underbara människor där, och allt var precis som vanligt.
- Vad vill du ha? Alfredo skrek för att överrösta musiken.
- En Redbull Vodka, 12:a. Alfredo kollade på mig som att jag vore galen.
- Dem gör inte ens dem. Jag nickade bara åt honom.
När jag hade dragit i mig en hel del dansade jag vilt på dansgolvet, och kände därefter två händer på mina höfter, och någon som kysste mig på halsen. Jag kunde inget annat än njuta. Kyssen vandra fram till min kind, och vidare till mina läppar. Varför ska jag sitta hemma och vara ledsen över att Justin skickade hem mig, när jag lika gärna kan festa och njuta av livet?
Visst, folk känner igen mig ute, bara just för att jag varit med Justin. Och nu hade jag Alfredo med mig, så då var det ännu fler som kände igen mig. Flera blixtrar lyste upp lokalen, och jag förstod att dem tog kort. Men jag kunde inte bry mig mindre.
Marielle här, Emma skrev början, och jag fortsatte. :)
I Feel Different Around You - Chapter 37
Justin stod på slutet av mattan helt själv, så jag gick fram till honom och tog hans hand. Kvällen hade egentligen bara börjat, och jag visste absolut inte vad den hade att erbjuda. Hoppas att den blir bra, och att Justin börjar prata med mig igen, som han gjorde innan denna dumma resa.
Emma här! Haha hel konstigt kapitel jag vet.. Men jag är inte så bra på att skriva:) Hoppas det duger i alla fall, var verkligen helt fantasi lös.. Enjoy!
I Feel Different Around You - Chapter 36
Det enda jag såg av honom var ryggen. Allt kändes så fruktansvärt konstigt mellan oss, och jag visste inte om han skulle bli mer sur eller inte om jag tog upp det med honom, och jag hade ingen lust att ta reda på det heller, med tanke på att vi alla skulle iväg på EMA. Jag ville inte att det skulle lysa igenom, att han var irriterad på mig.
Jag skulle vara klar om tre timmar, vilket inte gjorde mig stressad för fem öre. Allt jag egentligen var stressad över var att snubbla eller allmänt göra bort mig. Även om mina föräldrar någon gång har tagit med mig på något event, så var dem gångerna inget mot denna. Den här var viktigt för min pojkvän, och absolut för min vän Selena.
Jag la fram allt som jag skulle ha, på sängen så att jag visste vart jag hade det, och slapp leta efter det när jag inte hade tid. När allt var framme slog jag mig ned i soffan och ringde min bästa vän Lucy.
- Hej babe. Hur mår du? När jag hörde hennes röst kunde jag faktiskt inte hålla tårarna tillbaka, men jag gjorde allt för att hon inte skulle höra det. Vilket verkade fungera.
- Jag mår hur bra som helst. Ska snart iväg på EMA. Hur mår du? Jag lät nog mer glad än vad jag var. Men är man bra på att spela teater så är man.
- Just ja, det var ju idag. Är du nervös? Jag mår bra, saknar Nate bara. Hon började skratta vilket jag stämde in i, allt för att få bort dem där dumma tårarna. Jag ville inte gråta.
Vi fortsatte samtalet i nästan 45 minuter, vilket resulterade i att jag hade ganska mycket att göra på så kort tid. Jag som hade all tid i världen från början, hade inte speciellt lång tid kvar.
Jag blev klar när jag hade en kvart kvar av tiden. Jag tror att det skulle glädja Justin, att jag faktiskt kom i tid. Håret hade jag utsläppt i vågor och en lätt sminkning. Jag ville absolut inte framstå som någon lätt tjej med en skarp sminkning, även om det var det jag var.
När jag kom ned stod Justin med ryggen mot mig, tillsammans med Alfredo och Pattie. Alfredo kollade upp och mötte min blick, samtidigt som han slog till Justin löst på axeln. När han vände sig om och mötte min blick, kollade han häpet på mig. Eftersom att Pattie var med kom Justin fram till mig och gav mig en lätt kyss. Återigen rörde han inte vid mig, vilket faktiskt börjar irritera mig.
- Vad fin du är. Hans leende räckte inte ända upp till ögonen, vilket jag inte hade förväntat mig heller.
- Tack, du är inte så ful du heller. Han fattade taget om min hand, och flätade samman våra fingrar. Vi gick mot både Alfredo och Pattie.
- Vilken vacker klänning. Pattie inspekterade mig, vilket gjorde mig mer nervös än vad jag var. Justin placerade sin hand på min korsrygg och drog mig intill sig. En gullig gest, men ändå inte tillräcklig.
När limousinen rullade fram till mattan knep allt åt i magen, vilket inte kom lägligt. Justin märkte av min nervositet och tog min hand, han log mot mig, men samma leende som han gett mig resten av dagen, det var falskt.
- Allt kommer gå bra. Jag finns vid din sida. Allt jag kunde tänka under hans få ord var, ”ja, just nu ja.”
- Jag hoppas det. Svarade jag tyst tillbaka.
Pattie, Scooter och Alfredo klev ur limousinen först, för att sedan invänta oss. Mitt hjärta slog i tvåhundra, och jag hade aldrig i hela mitt liv varit så nervös. Justin klev ur före mig och sträckte sedan sin hand efter min, och jag tog villigt emot den. Allt stöd jag kunde få tänkte jag ta emot med ett leende.
- Justin, vem är tjejen du har med dig? Kolla hit Justin, Justin, Justin, Justin. Alla skrek hans namn, och mitt huvud blev allt mer snurrigt än innan, jag hade ingen aning om vart jag skulle kolla, eller hur jag skulle bete mig.
Vi fortsatte framåt och han vände sig om mot alla fotografer och alla hysteriska paparazzi. Eftersom att jag inte visste vart jag skulle kolla så kollade jag på Justin, med en kärleksfull blick, samtidigt som han kramade om min hand hårdare.
När vi nästan hade gått hela mattan släppte Justin taget om min hand och lät mig gå helt själv. Dem första två minuterarna på mattan helt själv kunde jag inte koncentrera mig ordentligt, men sedan släppte allt, och jag visade upp min sida. Jag vände dem flesta ryggen till och lät mitt ansikte vila över min axel. Många gillade det.
- Hej Ally. Trivs du? Selena kom upp bredvid min sida och fotograferna blev som hysteriska.
- Nja, jag vet inte. Var bättre med Justin vid min sida. Jag log mot henne, bara för att paparazzi inte skulle få en bild på mig där jag såg ledsen ut.
- Jag förstå det, gå till honom du. Jag gav henne en kram och gick vidare.
Justin stod på slutet av mattan helt själv, så jag gick fram till honom och tog hans hand. Kvällen hade egentligen bara börjat, och jag visste absolut inte vad den hade att erbjuda. Hoppas att den blir bra, och att Justin börjar prata med mig igen, som han gjorde innan denna dumma resa.
http://firststeptwoforever.blogg.se/
Kommentera mycket nu va.
I Feel Different Around You - Chapter 35
Nu är jag ensam igen.. I Belfast. En stad som jag aldrig har varit i förut. Jag kan inte säga att det känns bra precis, jag längtar hem.
Vi gick in och beställade varsin öl. Men mer än så blev det inte. Alfredo var väldigt noga med att vi inte skulle dricka så mycket nu på dagen. För att vi måste hålla oss nyktra inför ikväll. Vi kommer säkert vara med i TV rutan då och då. Om inte de så kommer vi vara med i tidningarna om vi ställer till med problem på galan ikväll.
- Alfredo, vi kanske borde åka tillbaka till hotellet. Det börjar bli sent. Jag måste välja klänning och fixa sånna saker inför imorgon. Sa jag och log. Efter våran öl hade vi tagit en lång promenad i Belfast, och klockan hade redan hunnit bli mycket.
Jag hoppade in i duschen och tvättade bara av mig, för en ordentlig dusch skulle jag ta mig imorgon.
Nu var det dags. Den stora EMA dagen var här. Jag har valt att ha på mig en silvrig kort klänning med öppen rygg. Undra vad alla kommer tycka om den klänningen. Jag hoppade in i duschen och tog en ganska lång dusch. Jag tog på mig en vanlig mjukis dress för det var inte dags att ta på sig klänningen en. För galan börjar ju inte förens ikväll. Jag blåste håret torrt och satte upp det i en toffs. Just nu orkade jag inte vara så fixad. Men jag sminkade mig lite i alla fall. Min mobil vibrerade och såg att det var Alfredo som skickat ett sms. Då kom jag på att jag ska äta frukost med honom idag.
''Hej Ally! Är du klar eller? Alla äter i resturangen där nere nu, om inte du är klar äter jag med dem.. :) /Alfredo''
- Hej Alfredo! Sa jag och gav honom en kram.
Emma här! Drama is coming! ;)
I Feel Different Around You - Chapter 34
- Får jag en puss innan jag går in här eller? Frågade jag och pekade på dörren jag skulle öppna. Justin fortsatte gå, med Kenny i släptåg. Men Kenny stoppade honom, och sa något.
- Nej, men ska du skita i att prata med mig, kan jag ju lika gärna åka hem igen. Jag skulle precis slå igen dörren i all hast innan Justin ställde foten emellan.
Han pressade sina läppar mot mina, men det var absolut inte som vanligt. Han ville egentligen inte ens vara med mig, jag märkte det. Han tog inte på mig, som han brukade göra. Han tittade inte ens på mig på samma sätt. Vilket gjorde mig ledsen, riktigt ledsen. När han släppte mig och gick ut, slog jag igen dörren och sjönk ned mot den, med benen tryckt mot bröstet.
Jag tog en taxi och sa vart jag skulle och då körde han dit direkt. När jag kom fram var det massa vakter överallt. Som tur hade jag något slags id kort som jag fick av Kenny igår, som jag ska vissa upp för vakterna. Det står All Access på kortet. Vilket betyder att jag kan gå vart jag vill inne på det spärrade området. Jag betalade chaffören och steg ur taxin. Sen gick jag mot vakterna som stod vid ingången.
- Hej! Sa jag och försökte le samtidigt som jag visade upp kortet Kenny gav mig. Vakten nickade mot dem andra som sedan släppte in mig. Jag gick runt en stund för att se om jag såg Alfredo eller någon ur Justin crew. Men allt jag såg var en massa stressade människor och affischer med Selena på dem. Då slog det mig, Selena kanske är här. Jag valde att ta upp mobilen och ringa henne. Det var ju ett tag sen vi sågs, och jag har ingen att vara med just nu. Så jag tog chansen. Signalerna gick men hon svarade tillslut.
- Selena här! Sa hon glatt.
Det var inte alls svårt att hitta baksidan av arenan eftersom det fanns massa skyltar vart man skulle gå osv. Så när jag kom ut på baksidan så satt Selena några meter längre bort. Hon vinkade åt mig och jag gick fram till henne med ett leende.
- Hej Selena. Sa jag och kramade om henne.
Nu är jag ensam igen.. I Belfast. En stad som jag aldrig har varit i förut. Jag kan inte säga att det känns bra precis, jag längtar hem.
I Feel Different Around You - Chapter 33
- Jag vill inte ändra på den du är. Men du måste tänka på din utbildning mer, men det är så klart ditt val. Men det jag mest vill ändra på hos dig är vad du tycker om förhållanden och att du lätt kan vara otrogen. För jag vill framöver ha ett förhållande med dig. Men när du sitter och säger att du har väldigt svårt för att vara trogen, då blir jag orolig. Jag blir osäker och det blir svårare för mig att lita på dig.
- Jag kan inte hjälpa att jag är den jag är Justin. Acceptera det eller dra. Det är ditt val som du måste göra riktigt snart så jag vet om du vill ha mig eller inte. Men jag förlåter dig för det som hände ikväll. Sa jag och han log lite.
Även om jag och Justin inte hade speciellt mycket att säga varandra stannade jag ändå kvar. Vilket fick Trever att reagera på att jag inte kom tillbaka. Min mobil plingade till.
”Vart är du? Skulle inte du bara hämta dina saker hos Justin?”
”Jag blev kvar, vi försöker kommunicera med varandra. Men jag vet inte, det går nog inte.”
Jag fick inte något svar från honom, så jag antog att han inte ville störa oss mer. Men samtidigt gjorde det inget, varken jag eller Justin sa något. Han frågade inte ens vem det var. Han satt bara där, i fåtöljen bredvid mig.
- Snälla. Säg något. Jag kollade upp på honom, och mötte hans blick.
- Vad tycker du att jag ska säga? Han lät spydig, men ändå inte.
- Nej, men finns det inget att säga så går jag. Ha det bra. Jag reste mig upp och skulle precis lämna vardagsrummet när han tog tag i min arm.
- Vart ska du?
- Jag vet inte, här ifrån, vi säger ju inget till varandra. Det enda vi egentligen har gemensamt är att vi båda gillar sex.
- Det där stämmer inte, och det vet du. Du skulle inte bli helt hysterisk av att jag legat med någon annan, om du inte kände något för mig, och jag skulle inte bli det om jag inte kände något för dig. Jag gillar dig, MYCKET.
Jag stod med ryggen mot honom, jag ville inte se honom i ögonen. Speciellt inte när dem var sådär sårbara, vilket bara gjorde mig knäsvag. Allt jag egentligen vill är att hans ska dra in mig i sin famn och kyssa mig, samt säga att allt kommer bli bra, och att han tycker om mig precis som jag är.
- Gå inte, snälla. Stanna med mig! Han ställde sig bakom och la sina armar om mig, samtidigt som han kysste mig på halsen.
En vecka senare!!
Saker och ting ordnade upp sig mellan mig och Justin. En vecka har nu gått sedan vi blev osams, eller i alla fall rök ihop. Det gör väl kanske alla, men det kändes helt fel. Jag är inte förhållande typen, och allt blir bara fel, eftersom att jag inte kan reglerna som man tydligen ska hålla sig till när man har en pojkvän. Allt kommer spåra ut totalt.
- Baby, är du klar? Justin kom in i mitt rum hemma, då jag var tvungen att packa ned lite saker eftersom att vi skulle till Belfast. Mamma och pappa befann sig i New York, är ni förvånade? Inte jag.
- Nu är jag det. Jag la ned det sista i väskan och drog igen den. Justin tog den och bar ut den till bilen. Kenny körde och Pattie satt fram, jag och Justin bredvid varandra i baksätet. Han höll mig i handen hela tiden, och jag gillade det. På något konstigt sätt. Hålla handen har aldrig varit jag.
Väl på flygplatsen var det såklart hur mycket fans och paparazzi som helst. Jag gjorde allt för att hålla mig undan, men Justin ville ha mig så nära sig som möjligt, så det enda alternativet som fanns kvar var att dölja mitt ansikte i händerna. Justin drog med mig mot sina fans tillsammans med Kenny i släptåg. Han skrev massor av autografer och log mot alla kameror som tjejerna hade sina händer.
- Plan mot Belfast, Irland, påstigning om 3 minuter. Rösten som kom från högtalarna kändes inspelad, oäkta. Precis som hela mitt liv, ett skämt.
Justin kramade om min hand ännu hårdare, och drog mig igenom alla människor med Kenny framför oss. Resten av gänget som Justin hade med sig stod redan och trampade med sina fötter när vi kom.
- Vart har du varit? Scooter blev lite smått irriterad, och det kan jag förstå, med tanke på att det inte gick speciellt fort för Justin att ta sig igenom flygplatsen.
- Skit i det, jag är här nu. Justins spydiga uttalande mot Scooter fick hans mamma att rycka in.
- Vårda språket. Och be om ursäkt. Justin struntade tydligen i sin mamma, för han drog mig vidare mot ingången till flygplanet. Vi båda visade våra pass och klev ombord.
Jag och Justin fick sitta bredvid varandra, i första klass. Kenny satt i sätena bakom oss, och framför oss hade vi två överklass tjejer som tisslade och tasslade under i stort sett hela resan. Jag kunde flera gånger höra dem viska om Justin, vilket gjorde mig väldigt irriterad tillslut, då jag absolut inte kunde sova. Kenny snarkade lyckligt bakom oss och Justin bredvid mig, den enda som var vaken var jag.
- Är ni två tillsammans? Den ena tjejen vände sig om tillslut och pratade direkt med mig, istället för att tissla med sin polare. Jag däremot hade behövt en vaken Justin just nu. Men jag fick klara mig utan honom.
- Nej, det är vi inte. Vadådå? Jag kanske lät lite otrevlig mot henne, men jag gillade inte sättet hon kollade på mig. och det var något mycket bekant över hennes ansikte, men kunde absolut inte komma på vart ifrån.
- Var väl det jag tänkte, han om någon får ju vem han vill. Så jag ser inte att han skulle välja en sådan som dig. Ingen har någonsin trampat på mig, och jag hade absolut inte tänkt låta henne göra det heller. Jag flyttade mig från platsen, och satte mig bredvid Kenny istället. Jag ignorerade henne, och hennes fnitterpolare.
Jag somnade tillslut, men vaknade upp av att Justin skrek rakt ut. Kenny reste på sig så att jag åkte ned på sätet med huvudet, och suckade. Jag hann inte ens gnugga mig i ögonen innan Kenny var på väg att sätta sig ned.
- Sätt dig inte på mig, okej? Kenny började skratta och jag fick chansen att resa på mig, innan han hade mosat mig.
- Vad är det som händer? Varför skriker du? Jag kollade på Justin som lutade sig över sätet för att kunna kolla på mig.
- Det satt en annan tjej här, än du. Varför? Han kollade förvånat på mig, och förstod nog inte varför jag hade flyttat mig.
- Hon klankade ned på mig, så jag flyttade mig ifrån henne. Men jag skulle faktiskt kunna hålla med henne. Du kan få vem du vill, varför mig? Han suckade och vände sig framåt igen. jag fattade på en gång, han ville inte svara mig.
När vi klev av planet gick han bredvid Kenny och jag gick bredvid Pattie. Han hade inte sagt något till mig, resten av flygtiden. Jag förstod att något var fel, men absolut inte vad.
När vi kom till hotellet gjorde Pattie klart för mig och Justin att vi under inga omständigheter fick dela rum, eller sova med varandra. Så jag fick ett eget rum, och Justin fick dela med Alfredo. Visst kan jag förstå hennes oro, men samtidigt. Vi är nästan vuxna, och jag tycker att vi borde få göra vad vi vill. Men så länge hon är med kommer vi aldrig få chansen.
- Får jag en puss innan jag går in här eller? Frågade jag och pekade på dörren jag skulle öppna. Justin fortsatte gå, med Kenny i släptåg. Men Kenny stoppade honom, och sa något.
- Nej, men ska du skita i att prata med mig, kan jag ju lika gärna åka hem igen. Jag skulle precis slå igen dörren i all hast innan Justin ställde foten emellan.
Han pressade sina läppar mot mina, men det var absolut inte som vanligt. Han ville egentligen inte ens vara med mig, jag märkte det. Han tog inte på mig, som han brukade göra. Han tittade inte ens på mig på samma sätt. Vilket gjorde mig ledsen, riktigt ledsen. När han släppte mig och gick ut, slog jag igen dörren och sjönk ned mot den, med benen tryckt mot bröstet.
Marielle här, ett kapitel skrivet av mig. :)
I Feel Different Around You - Chapter 32
Vi låg kvar där ett tag, vilket fick mig chansen att fundera över det vi just hade pratat om. Han smekte mig över håret flera gånger, vilket även fick mig chansen att fundera över om vi hade valt rätt. Skulle jag kunna gå från mitt gamla liv, till att ha ett förhållande?
- Du? Justin kollade på mig, och smekte bort en hårslinga från mitt ansikte.
- Ah, vad är det? Han lät orolig.
- Du vill att jag ska börja skolan, eller hur? Han nickade mot mig, med ett snett leende.
- Vill du ändra på mig? På mitt sätt att leva. Du tycker inte om mig som jag är, eller hur? Han kollade chockat på mig.
- Nej, men…
- Det finns inga men. Du tycker inte om mig. Detta är fortfarande bara ett av dina spel. Jag reste på mig, och gick därifrån. Allt jag hörde från honom var när han ropade mitt namn. Han sprang inte ens efter mig.
Jag gick raka vägen hem till Trever. Allt kändes bara förjävligt. Jag tror inte att Justin och jag är menade för varandra på det sättet, varje gång blir allt fel mellan oss. Känslorna går överstyr på något sätt och allt mellan oss förstörs.
Jag låste upp dörren hos Trever och gick in med rödsprängda ögon.
- Ally är det du? Frågade Trever som var på väg till hallen.
- Aa.. Svarade jag när han nu stod framför mig.
- Vad har Justin gjort nu? Frågade han och suckade irriterat.
- Jag orkar inte prata om det. Sa jag och gick mot mitt rum som jag hade här hos Trever. Jag tänkte byta om till bekvämare kläder, men insåg att jag hade alla mina saker hos Justin.
- Helvete. Sa jag tyst för mig själv och gick tillbaka till hallen för att hämta mina bilnycklarna. Och ta på mig skorna.
- Vart ska du? Ropade Trever från vardagsrummet.
- Alla mina saker är hos Justin, jag ska hämta dem. Ropade jag tillbaka.
- Vill du att jag ska hänga med?
- Nej, det är lungt men tack ändå! Sa jag innan jag skyndade mig ner till bilen.
Jag körde raka vägen hem till Justin. Just nu ville jag inte se honom men jag var tvungen för att hämta alla mina saker. När jag var framme knackade jag hårt på hans dörr. Det dröjde inte länge tills han öppnade. Han verkade inte så förvånad över att det var jag som kommit. Han kanske trodde att jag skulle komma krypandes tillbaka och säga förlåt eller liknade. Men jag var bara här för att hämta mina saker.
- Jag ska hämta mina saker. Sa jag drygt och putade undan honom så jag kom in.
- Ally, jag vill prata med dig innan du stormar ut härifrån igen. Ropade Justin från hallen eftersom jag nu var i hans sovrum och slängde i mina saker i väskorna. När jag hade packat klart gick jag ut i hallen igen för att gå härifrån. Men Justin stod i vägen för dörren, med mening.
- Flytta på dig Justin. Sa jag surt.
- Nej, du ska stanna här med mig och prata. Sa han bestämt. Jag visste att det inte var någon idé att säga emot så jag släppte väskorna och satte mig i hans vardagsrum.
- Justin, jag har tänkt på en sak. Sa jag när Justin kom in i rummet och satte sig bredvid mig.
- På vadå?
- Ikväll när du sa att det var för tidigt för att säga jag älskar dig så tänkte jag, nej men det är lungt han kan göra det när han är redo. Men på väg hem till Trever kom jag på att du sa att du älskade mig när vi låg i ditt hotellrum. Du sa, jag försöker få dig att inse att jag inte kommer lämna dig. Ally, jag älskar dig. Det sa du till mig! Och du kunde tydligen inte säga det förut. Varför inte? Frågade jag argt och han kollade skamset ner i hans knä men vände sedan blicken till mig.
- Jag sa det för att du skulle sluta gråta. Jag tänkte mig inte för, det var dumt av mig och det kommer inte hända igen förens jag verkligen menar det, förlåt. Sa han ledsamt.
- Justin, jag känner dig knappt. Jag har berättat en del om mig. Nu är det din tur. Sa jag och kollade på honom.
- Saker jag hatar mest är att lämna Canada när jag är där på semester. Jag hatar att se mina småsyskons ledsna ansikten, och min pappas som brukar vara den som är mest ledsen. Jag saknar alla i Canada jämt och ständigt. Sen är jag rädd att dagen då jag kommer förlora alla mina fans kommer snart. Dem tycker jag har förändrats.. Jag har inte haft så många förhållanden i mitt liv. Men den karriären jag har är det nästan omöjligt. Jag hade en flickvän för två år sedan, Jasmine Villegas. Men när vårt förhållande kom ut gjorde jag slut. För pressen och mina fans blev alldeles för jobbiga. Sa han och drog in mig i hans famn. Så jag låg nu på honom i soffan och kände hans värme mot min.
- Men saker du gillar då? Frågade jag och log lite.
- Jag gillar julen, för den firar jag alltid i Canada med hela min släkt och vi har alltid det jätte mysigt och roligt. Jag gillar att uppträda för mina fans, dem uppskattar verkligen varje liten sak jag gör för dem. Vilket känns helt underbart. Och jag gillar dig mer än vad jag gillar Macdonals, vilket nästan kan vara omöjligt ibland. Sa han och jag skrattade lite.
- Du då, vad tycker du om förhållanden. Jag vet att det inte är din starka sida precis. Fortsatte Justin sedan.
- Jag hade en pojkvän för ungefär två eller tre år sedan. Men det funkade inte för jag kunde inte hålla mig trogen. Därför springer jag ofta iväg och försöker hitta en andledning för dig att lämna mig. Jag vill inte utsätta dig för allt jag kan göra om jag har ett förhållande med någon. Förhållanden är det värsta jag vet. Förut när jag blev så arg var för att du vill ändra på den personen jag är. Och ingen får någonsin göra det, för jag gillar vem jag är nu. Jag vill inte gå i skolan och sånna saker. Sa jag och kollade upp på Justin.
- Jag vill inte ändra på den du är. Men du måste tänka på din utbildning mer, men det är så klart ditt val. Men det jag mest vill ändra på hos dig är vad du tycker om förhållanden och att du lätt kan vara otrogen. För jag vill framöver ha ett förhållande med dig. Men när du sitter och säger att du har väldigt svårt för att vara trogen, då blir jag orolig. Jag blir osäker och det blir svårare för mig att lita på dig.
- Jag kan inte hjälpa att jag är den jag är Justin. Acceptera det eller dra. Det är ditt val som du måste göra riktigt snart så jag vet om du vill ha mig eller inte. Men jag förlåter dig för det som hände ikväll. Sa jag och han log lite.
Emma här! Hoppas ni gillade det, KOMMENTERA:D<3!
I Feel Different Around You - Chapter 31
- Jag fattar inte hur dem kan vara överallt! Sa Justin frustrerat när han körde där ifrån.
- Det är deras jobb Justin, dem kan inte hjälpa det. Sa jag och tog min hand på hans som låg på växelspaken.
- Så, då blir det Belfast nästa vecka! Sa Justin glatt.
- Ja vilka hänger med förut jag?
- Alfredo och Scooter är dem enda. Sa han och log mot mig.
- Jaså du vågar ta med Alfredo när jag är i närheten? Sa jag och flinade. Justin började se orolig ut.
- Vadå varför skulle jag inte våga? Du kommer väl inte göra något tillsammans med honom..? Fick han fram tillslut och jag började skratta.
- Nej jag kommer inte göra något med Alfredo, jag har ju dig. Sa jag och nu spred sig ett stort leende på Justin's läppar.
I Feel Different Around You - Chapter 30
- Vet du hur vacker du är? Jag har aldrig i hela mitt liv varit med om att någon har sagt så till mig efter ett ligg. ALDRIG. Antingen menar han det, eller så säger han det bara för att få mig på fall ännu mer. Jag vet inte.
- Okej. Jag visste inte vad jag skulle svara, så allt blev bara fel. Jag ville gå därifrån för att inte låta honom förstöra minerna från kvällen.
- Jag menar det verkligen. Han vred mitt huvud så att jag var tvungen att kolla på honom, och om jag ska vara ärlig så såg jag ingen sarkasm i hans ansikte. En tår slank ned för min kind, så jag försökte vrida tillbaka mitt huvud men han hade det i ett sådant grepp att jag inte kunde.
- Dölj inte dina känslor för mig, snälla. Allt blir så mycket lättare för mig, och jag vill verkligen vara snäll mot dig, jag vill verkligen tycka om dig. Låt mig, snälla.
Nu rann tårarna ner längst mina kinder, en efter en.
- Snälla älskling, gråt inte... Sa han ledsamt och torkade bort mina tårar med hans tumme, som han brukar göra.
- Det känns som du kommer lämna mig igen.. Sa jag och snyftade.
- Jag försöker få dig att inse att jag inte kommer lämna dig. Ally, jag älskar dig.. Sa Justin och log lite.
- Säg det inte, för du vet att du kommer lämna mig tillslut. Ditt jobb kommer komma i vägen och du reser iväg i ett par månader medans jag är kvar här. Sa jag och han kollade sårat på mig.
- Jag kan inte hjälpa att jag har det jobb jag har. Men jag älskar det. Vi måste försöka ändå, om du lovar att du inte ska hålla på med Alfredo mer. Sa han allvarligt.
- Jag lovar, men du kommer ha massa tjejer omkring dig hela tiden. Hur ska jag veta att du inte gör något med en av dem.
- Du måste lita på mig, älskling. Sa han och smekte min kind med hans hand.
- Du kommer hitta någon speciell någon dag, och då kommer du glömma mig. Sa jag och han skrattade till lite.
- Du som brukar ha så bra självförtroende, Ally alla är speciella på sitt eget sätt. Och jag föll för dig.. Jag kan erkänna att jag föll för ditt utseende först, men sen kände jag att jag var tvungen att lära känna dig mer. Och efter det föll jag för din personlighet.
- Du är den första killen som verkligen har brytt sig om mig på det sättet. Alla killar letar bara efter ett ligg. Anledningen till att jag slutade gå till skolan var för att alla såg mig som en hora, och en alkoholist. En period förra året drack jag, och tog droger så mycket att jag inte minns vad jag gjorde. Allt från den perioden är svart, inga minnen alls.
- Vad fick dig att sluta ta droger, och dricka mindre. Frågade Justin och lekte med mitt hår när jag låg i hans famn.
- Trever hjälpte mig och Lucy ur all skit. Han är den killen som jag vet säkert, att han aldrig kommer lämna mig. Han kan jag verkligen lita på.
- Du kan lita på mig med Ally, denna gången kan du verkligen det. Även om jag reser bort kan du alltid ringa. Sa Justin och kysste mig på munnen. Han slängde en blick mot klockan och gick ur sängen.
- Alla i mitt crew ska ner och äta frukost nu, häng med. Sa han och kastade sina kläder mot mig som jag snabbt drog på mig.
- Är du säker på det. Jag har nog inte gjort det bästa intrycket innan precis.. Sa jag och han log.
- Jo kom igen, förresten idag åker jag till min lägenhet och sover där inatt. Känns onödigt att sova på hotell här på L.A. När jag har en lägenhet. Sa han och flinade.
- Haha, jo det är onödigt. Sa jag och skrattade.
Alfredo syntes inte till i hotellrummet så han måste ha gått ner redan. Jag och Justin gick hand i hand till resturangen där vi fick synn på hans crew. Vi tog med frukost på en tallrik och satte oss vid deras bord, bredvid varandra.
- Nämen Allyson! Kul att se dig igen. Sa Pattie som satt framför oss med Ryan Good bredvid sig, som instämde.
- Ja vi behöver lite drama just nu, det har varit tråkigt tyst på senaste tiden asså. Sa Ryan och flinade.
- Inget mer drama, hon är min nu. Sa Justin och log mot mig. Jag besvarade leendet och slängde en blick mot Alfredo som såg besviken ut, men log ändå. Han var väl besviken för vårat sexliv tillsammans var slut. Men glad för min och Justin's skull.
- Oh, Marvin där försvann din chans! Sa Ryan högt och kollade mot Marvin med ett flin på läpparna.
- Ally jag skulle vilja fråga dig en sak. Sa Justin när vi var på väg upp till rummet igen.
- Vadå för något? Sa jag och log.
- EMA är snart, i Belfast. Jag undrar om du vill följa med mig. Sa Justin och tog min hand.
- Du behöver inte ens fråga, klart jag vill! Men dina fans kanske får reda på att vi dejtar?
- Vissa kommer stötta oss, andra kommer bli arga. Men det är inget jag bryr mig om. För jag vill att du ska vara där, med mig. Sa han och log sådär gulligt som han gör ibland. Man kan inte säga nej till det leendet.
- Ja, jag följer med när åker vi. Sa jag när vi nu stod i hissen.
- Nästa vecka, på onsdag. Galan är på fredag men jag har genrep och sånna saker på torsdagen.
- Det ska bli kul! Jag har aldrig varit i Belfast. Och jag har heller aldrig varit på en sånn stor gala. Sa jag ivrigt.
Justin packade ihop alla saker som han hade i hotellrummet, vilket tog tid. För han hade saker överallt! Och han hade bara sovit här i typ 2 dagar. Killar alltså.. Fast jag tror tjejer kan vara värre ibland.
- Färdig. Sa Justin och pustade ut efter han stängt den sista resväskan.
- Efter typ två timmar ja.. Sa jag och flinade.
- Du kunde ha hjälpt mig, men nä du satt bara där och kollade på. Sa han och pussade mig på munnen.
Jag hjälpte Justin ner med väskorna till hans bil. Hans fans visste inte vilket hotell han bodde på som tur var. För annars skulle det nog vara fullt med fans här, men nu var det inga. Dock var det några få fotografer som fotade oss när vi kastade in väskorna i Justin's bil. Men vi försökte att inte lägga uppmärksamheten på det. Justin såg lite irriterad ut, men jag ville inte bry mig. Det är ingen idé att lägga energi på sånt.
- Jag fattar inte hur dem kan vara överallt! Sa Justin frustrerat när han körde där ifrån.
- Det är deras jobb Justin, dem kan inte hjälpa det. Sa jag och tog min hand på hans som låg på växelspaken.
- Så, då blir det Belfast nästa vecka! Sa Justin glatt.
- Ja vilka hänger med förut jag?
- Alfredo och Scooter är dem enda. Sa han och log mot mig.
- Jaså du vågar ta med Alfredo när jag är i närheten? Sa jag och flinade. Justin började se orolig ut.
- Vadå varför skulle jag inte våga? Du kommer väl inte göra något tillsammans med honom..? Fick han fram tillslut och jag började skratta.
- Nej jag kommer inte göra något med Alfredo, jag har ju dig. Sa jag och nu spred sig ett stort leende på Justin's läppar.
Emma här, hoppas ni gillade det! Kommentera:)
I Feel Different Around You - Chapter 29
- Lyssna nu noga på mig. Vi satt i soffan tillsammans med en varsin cider i handen, han hade fått smuggla med dem in på sitt rum. Och jag vet att skulle någon komma in, var det jag som skulle få ta smällen.
- Vad har du att säga? Min röst darrade, och jag hade ingen aning om varför.
- Jag tycker inte om dig på det sättet. Pattie berättade för mig vad hon hade sagt till dig, och det hon sa var inte sant. Jag gillar inte dig så. Jag vill ha vår relation, den vi har. Och eftersom att jag inte känner något för dig, så hoppas jag verkligen att vi kan fortsätta ligga med varandra, för dam girl, u are good. Sa han och jag skrattade till lite.
- Okej Alfredo, du är inte så dum du heller. Sa jag och log stort. Dörren slogs upp av den killen jag inte hade så stor lust att träffa. Jag kollade på Alfredo med panik i min blick mot honom.
- Just de, jag glömde säga att jag och Justin delar rum. Sa Alfredo, Justin kom fram till oss och tog en cider. Sen slog han sig ner bredvid Alfredo. Kan det bli mer pinsamt?
Hela situationen kändes konstig, och jag hade egentligen inte så mycket att säga längre. Jag skulle ha stannat kvar hemma hos Trever istället. Där var jag trygg, och slapp sitta öga mot öga med Justin. Egentligen ville jag inget annat än kyssa hans perfekta läppar, men jag kunde inte ens kolla på dem, för Justin satt och psykade mig, och då hade han sett att jag kollade på honom.
- Vill ni att jag lämnar er två ifred? Justin var den första att säga något efter att han själv hade kommit in i rummet. Alfredo var precis på väg att säga något, men jag hann före.
- Det är kanske jag som ska gå. Jag ställde ned flaskan på bordet, och skulle precis resa mig upp. Men Alfredo knuffade ned mig i soffan igen.
- Jag går, snälla. Kan ni två prata med varandra. Jag ber er, snälla. Han bad verkligen och jag såg på honom att han egentligen inte ville gå, men han gjorde det nog för min och Justins skull.
Pinsamheten fortsatte när Alfredo hade lämnat rummet. Jag visste inte vad jag skulle säga, och jag kände mig bara obekväm i Justins närhet, jag vet inte varför, men jag gjorde det.
- Vill du ha en till? Han viftade till med flaskan samtidigt som han reste sig upp, och gick mot köket.
- Ah, visst. Får du dricka för din mamma, eller är det något du gör nu, bara för att klara av mitt sällskap? Han skrattade till på väg tillbaka och satte sig i soffan bredvid mig istället. Han sträckte mig den ena flaskan som han redan hade öppnat.
- Hon är inte med här, men jag får inte dricka i alla fall. Han klunkade i sig halva flaskan i ett svep, och ställde ifrån sig den.
Tystnaden fortsatte. Och jag hade ingen aning om hur jag skulle ta mig ur denna sits, varför var Alfredo tvungen att gå? Fattade han inte att jag och Justin egentligen inte hade något att säga varandra?
- Såhär tyst har du aldrig varit, vad är det? Han fortsatte att föra ämnen på tal, men jag kunde fortfarande inte förstå varför han inte bara gick, han också.
- För att jag tycker detta är pinsamt. Jag har inget att säga, jag brukar faktiskt inte lägga energi på folk som är elaka mot mig. Han vände hastigt huvudet mot mitt håll, och jag blev som helt stel i kroppen av hans intensiva blick.
- Vad gör du kvar här då? Han fortsatte med sina spydiga kommentarer, vilket jag avskydde. Jag ville slå honom, hårt i huvudet med flaskan jag hade i handen, men jag behärskade mig själv. Jag reste istället på mig och började gå mot dörren.
- Flyr du från verkligheten varje gång det blir jobbigt? Jag tvärstannade mina kliv, och vände mig om mot honom som fortfarande kollade på mig.
Jag vet inte hur länge jag bara stod där och kollade på honom, men det måste ha varit ett tag, med tanke på att han helt plötsligt stod alldelens intill mig. Det var bara några centimeter som skiljde våra kroppar åt, och jag kunde utan problem känna hans lätta andetag i mitt ansikte, samtidigt som jag kollade ned på våra fötter. Gråten satt i halsen, och jag kunde inte längre kontrollera min kropp.
- Du gör illa mig vart jag än är, det gör så jävla ont att se dig. Jag kollade fortfarande ned på våra fötter när jag hörde mig själv säga dem orden som blottade mina känslor till max.
- Du har ingen jävla aning om hur ont det gör för mig, att dessutom se dig tillsammans med Alfredo hela jävla tiden. Han höjde rösten åt mig, och placerade sin ena hand under min haka, så att jag var tvungen att kolla på honom. Jag såg ilskan i honom, men han visade den inte med sin kropp, eller styrka.
- Varför säger du inget då? Varför gör du inget som gör att jag vill ha dig, VARFÖR? Gråten kom och jag tappade kontrollen totalt, min röst har aldrig varit så hög mot en grabb tidigare, jag har aldrig i hela mitt liv visat mina känslor så.
- Vad vill du att jag ska göra? Vad har Alfredo som inte jag har? jag backade automatiskt bakåt, vilket inte hjälpte mig speciellt mycket när det kom en vägg strax därefter.
- Ett hjärta. Han bryr sig. Du kanske borde prova det någon gång.
Han vände sig om och jag trodde att han skulle gå så att jag kunde lämna rummet, men jag hann inte mer än göra en liten rörelse fören han stod intill mig igen, men denna gång pressade han sina läppar mot mina. Förra gången han kysste mig, försvann lyften ur mig. Denna gång försvann allt. Hela mitt liv rullade förbi mig i en välldans fart, men när natten med Justin kom gick allt i slowmotion, precis som att den ville påminna mig om hur bra allt egentligen var just i den stunden.
Han pressade mig mot väggen samtidigt som han kysste mig hett och intensivt, jag kunde inte protestera, jag ville inte heller. Så jag släppte min väska och placerade mina händer runt hans nacke, och tryckte honom om det ens gick, närmare mig. Han lyfte upp mig mot väggen och smekta mina lår, som att han inte gjort annat tidigare.
Han bar mig till sitt sovrum, jag kände igen hans väska och alla kläder som låg på golvet. När han la ned mig i sängen stannade han kvar i sina rörelser och drog av sig sin tröja, jag kunde inte tyda hans blick, men jag visste att jag ville ha honom, även om det var för sista gången, så var jag tvungen att få känna honom en sista gång.
- Är du säker? Det var han som frågade, vilket fick mig stum. Jag nickade bara lite lätt mot honom samtidigt som jag flyttade mig till mitten, fortfarande liggandes på rygg.
Han drog upp min t-shirt och kysste min mage, vilket gav mig rysningar över kroppen. När han släppte greppet om mina armar satte jag mig upp och drog av mig den, samtidigt som jag knäppte upp min bh, och pressade mina läppar mot hans. Han knuffade ned mig på rygg igen, och jag var livrädd att han skulle lämna mig, precis som han gjorde första gången, då vi kom lika långt innan han gick.
Alla våra kläder låg utspridda i hela rummet, och jag insåg att det skulle bli omöjligt för mig att hitta mina, fattar ni då vilken röra han hade. Han låg på rygg med mig över sig, samtidigt som jag kysste hans bröstkorg och gick upp mot hans hals, smekte han mina lår och min rumpa. Han trevade efter mina läppar, så tillslut lät jag honom känna dem.
När jag gränslade honom kollade vi varandra i ögonen, innan han placerade en hand på mitt bakhuvud för att kunna trycka ned det mot hans läppar. Jag rörde mig i samma takt som vi kysstes, men kyssen övergick till hångel, och ingen av oss kunde hålla stönen inne. Hade Alfredo kommit tillbaka skulle han inte undgå att höra oss.
Hans händer masserade mina bröst vilket gav mig extra njutning, och jag kunde inte klaga. Grabben visste exakt vad det var han gjorde. Och det skulle glädja honom ännu mer om jag sa det till honom. Han pressade ned mig på rygg och trängde återigen in i mig. När vi efter säkert 2 timmar kom tillsammans en sista gång låg vi inlindad i hans täcke, och han höll om mig.
- Vet du hur vacker du är? Jag har aldrig i hela mitt liv varit med om att någon har sagt så till mig efter ett ligg. ALDRIG. Antingen menar han det, eller så säger han det bara för att få mig på fall ännu mer. Jag vet inte.
- Okej. Jag visste inte vad jag skulle svara, så allt blev bara fel. Jag ville gå därifrån för att inte låta honom förstöra minerna från kvällen.
- Jag menar det verkligen. Han vred mitt huvud så att jag var tvungen att kolla på honom, och om jag ska vara ärlig så såg jag ingen sarkasm i hans ansikte. En tår slank ned för min kind, så jag försökte vrida tillbaka mitt huvud men han hade det i ett sådant grepp att jag inte kunde.
- Dölj inte dina känslor för mig, snälla. Allt blir så mycket lättare för mig, och jag vill verkligen vara snäll mot dig, jag vill verkligen tycka om dig. Låt mig, snälla.
Kommentera :)
I Feel Different Around You - Chapter 28
Hade Pattie rätt? Borde jag avsluta det som händer mellan mig och Alfredo innan vår vänskap tar slut och hans känslor tar över..? Det var ju meningen från början att inga känslor skulle bli inblandade, och för min del har det funkat. Men tydligen inte för Alfredo.
Samma kväll som jag skulle få uppleva en av Justins alla konserter, valde jag istället att flyga hem, flyga tillbaka till LA. Pattie gav mig en riktig tankeställare, och jag valde att lämna alla människor som hade med Justin att göra, bakom mig. Alfredo hörde av sig på en gång då han inte hittade mig inne i arenan, men feg som jag var valde jag att inte svara. Samtalen och sms:en från honom slutade komma en vecka senare, han måste ha gett upp totalt, om att få tag på mig. Justins sms däremot kommer med jämna mellanrum, det ena grövre än det andra. Även om jag inte svara på dem, ramlar det in ett nytt några dagar senare.
- Vad tänker du på? Mina föräldrar var tillbaka i New York, och jag flyttade återigen hem till Trever. Han var glad, men överraskad att se mig när jag plingade på hans dörr klockan 3 en natt, och frågade om jag fick bo där.
- Alfredo, jag kan inte sluta. Jag gjorde samma sak mot honom som Justin gjorde mot mig. Vad säger det om mig som människa? Trever tittade på mig, och det såg verkligen ut som att han funderade, innan ett litet leende kom smygandes på hans läppar.
- Det säger bara att du är mänsklig. Trever är en underbar vän, och han vet om att jag älskar honom.
Det är fredag och både jag och Trever valde att ha en filmkväll hemma istället för massa alkohol. Även om jag inte kan gå på krogen längre, förutom möjligtvis på ET, om dem inte byter ut vakten, för att Usher fick mitt ID-kort. Vilken idiot jag är, varför gav jag honom det? Han har ingen rätt till att ta mina saker. Jag gjorde det väl det precis som allt annat, för att vara snäll.
- Vilken film vill du se nu? Dear John var slut, och vi hade tre filmer till att se, men jag orkade verkligen inte med något mer kärleksdrabbel, har nog i mitt eget liv.
- Saw. Svarade jag enkelt med ett leende på läpparna. Den filmen är allt annat är kärlek. Vilket jag absolut strävade efter en fredag som denna.
- Då blir det den. Poppar du mer popcorn eller? Han vände skålen upp och ned för att visa att den var tom, så jag tog med mig den ut i köket och började poppa nya. Mobilen som jag hade i fickan pep till och vibrerade ännu längre.
”Hej, snälla Ally svara mig. Jag är i LA nu, kan vi träffas, och prata i alla fall? /Alfredo”
Kan saker och ting bli bättre eller? Nu är han till och med i min stad, visst den är stor nog för oss båda, men jag antar att Justin är med, och det vet jag inte om den är, stor nog för oss tre. Jag fick känslor för Justin, jag visste han var precis som jag, men att jag skulle hamna i ett triangeldrama med en helt underbar människa, och sedan en som är lite bränd, det visste jag inte.
- Ally, vad är det som tar sådan tid? Popcorna var sedan länge klara, men jag hade fastnat i mina egna tankar.
- Jag kommer. Mobilen stoppade jag ned i fickan igen och tog skålen med varma och nypoppade popcorn.
Trever hade redan tryckt igång filmen, och vi satt som på helspänn båda två. Ingen av oss hade sett den filmen, så det skulle bli intressant att se vad den hade att komma med. Mobilen avbröt återigen min lugn och ro.
”Sluta nu, vi måste kunna prata med varandra. Som vänner.”
Samma nummer igen, så det måste ha varit Alfredo, eftersom att jag hade tagit bort hans nummer redan en vecka efter att jag hade åkt hem.
- Blir du sur på mig om jag lämnar vår filmkväll? Trever vände huvudet mot mig och log.
- Alfredo vill träffa dig, eller hur? Jag gav honom ett förvånat ansikte tillbaka.
- Hur kan du veta? Han plockade upp sin mobil, och visade mig ett sms där Alfredo hade förklarat allt.
- Åk du, jag klarar mig. Men du kommer hem sen va? Jag nickade och pussade honom på kinden, samtidigt som jag tryckte på ring när jag hade Alfredos nummer uppe.
- Vart är du då? Jag kunde höra hur han pustade ut på andra sidan luren.
- Samma hotell som sist, samma rum. Skynda dig. Han lät så där sexig, som bara han kan. Vilket gav mig onda aningar.
- Jag kommer.
När jag kom fram till hotellet parkerade jag bilen, och allt jag kunde hoppas på var att inte möta Justin. Han var den sista människan jag ville ha framför mina ögon just nu, och jag tror inte han var så taggad på att se mig heller. När jag stod utanför Alfredos dörr kunde jag känna hur pulsen ökade, vilket var löjligt, var ju inte direkt första gången jag skulle träffa honom. En lätt knackning och dörren öppnades, han drog in mig innan jag ens hann hälsa.
- Lyssna nu noga på mig. Vi satt i soffan tillsammans med en varsin cider i handen, han hade fått smuggla med dem in på sitt rum. Och jag vet att skulle någon komma in, var det jag som skulle få ta smällen.
- Vad har du att säga? Min röst darrade, och jag hade ingen aning om varför.
- Jag tycker inte om dig på det sättet. Pattie berättade för mig vad hon hade sagt till dig, och det hon sa var inte sant. Jag gillar inte dig så. Jag vill ha vår relation, den vi har. Och eftersom att jag inte känner något för dig, så hoppas jag verkligen att vi kan fortsätta ligga med varandra, för dam girl, u are good. Sa han och jag skrattade till lite.
- Okej Alfredo, du är inte så dum du heller. Sa jag och log stort. Dörren slogs upp av den killen jag inte hade så stor lust att träffa. Jag kollade på Alfredo med panik i min blick mot honom.
- Just de, jag glömde säga att jag och Justin delar rum. Sa Alfredo, Justin kom fram till oss och tog en cider. Sen slog han sig ner bredvid Alfredo. Kan det bli mer pinsamt?
Kommentera:D<3!! //Emma
I Feel Different Around You - Chapter 27
- Vad gör du vaken? Alfredo stannade upp bredvid honom, medan jag gick mot vårat hotellrum.
Eftersom att Alfredo inte kom på en gång, fick jag locka honom med något jag visste skulle dra honom mot mig.
- Kommer du eller? Jag stod i dörren, inte synlig för dem två, men med både min bh och mina trosor i handen, och tro mig, det gick fort för honom.
- Så jag hörde att Scooter pratat med dig om vad du gjorde igår, girl your bad.. Sa Ryan och log mot mig, plus att jag var tvungen att slå min näve mot hans. Killar tycker tydligen att det är coolt eller något.
I Feel Different Around You - Chapter 26
- Hej jag har väntat på dig! Det är ju snart dags att åka till arenan för soundcheck. Sa jag och Alfredo suckade lite och släppte in mig.
- Alfredo, jag tror jag åker hem igen. Sa jag tyst så inte Justin skulle höra.
- Jag hatar att säga det här, men jag kommer aldrig lämna dig. Du kan få lämna mig hur många gånger du vill. Men tragiskt nog kommer jag alltid finnas här för dig. Jag är personen som alltid blir lämnad, men aldrig lämnar. Därför tog jag det så hårt när du lämnade mig. Jag trodde att jag äntligen hade hittat en kille som aldrig kommer lämna mig. För jag är van att människor jag älskar lämnar mig. Först min syster, sen mina föräldrar som kommer tillbaka men åker kort där efter igen. Och tro mig, det gör lika ont varje gång. Sen träffade jag dig. Justin Bieber, som visade ett litet intresse för mig. Våran lek gjorde både dig och mig galna. Den känslan när du var med Stacy går inte ens att beskriva. Det var då jag fattade att jag verkligen gillade dig. Men när jag gjorde saker mot dig reagerade du på samma sätt. Det fick mig att tro att du gillade mig också. Men så lämnade du mig, jag grät i minst en vecka. Du är den första killen jag någonsin gillat på det sättet, och du lämnade mig. Men så ligger du här och är ledsen över mig? Det är inte rätt. Det borde vara du som försöker hjälpa mig.. Det borde vara du som säger att du aldrig kommer lämna mig oavsett vad. Men just nu ligger du här och tycker synd om dig själv. Om du inte gör din konsert ikväll kommer du såra tusentals fans som har funnits där för dig i flera år. Gör mig en tjänst, såra inte dem som bryr sig om dig mest. Sa jag och han vände sig nu emot mig.
- Vilket jävla liten diva! Utbrast jag när dem hade gått.
Efter en hel del shopping, som absolut inte blev av tidigare då jag var ute själv, så återvände både jag och Alfredo till hotellet med kassari händerna. Han hoppade in i duschen och jag planerade klädsen för kvällens festligheter, även om vi bara skulle besöka hotellets nattklubb så tänkte jag ändå gå ned som den tonåring jag faktiskt är.
- Wow, snygg du är. Alfredo kom in i sovrummet när jag stod och precis skulle ta en titt i spegeln.
- Det är jag väl alltid? Med en förvånad röst vände jag mig om mot honom, som bokstavligen åt upp mig med blicken.
- Det har du rätt i, sugen på alkohol? Jag nickade och tog honom i handen för att sedan vandra ned till nattklubben.
När kvällen hade rullat på ett tag, och cider efter cider hade slinkit ned gick både jag och Alfredo över på shots. Det var bra mycket folk just den kvällen, vilket jag absolut inte hade räkna med, men jag gillade det, svettiga, nästan nakna kroppar mot varandra på dansgolvet. Vi avbröt dansandet och gick tillbaka till baren igen.
- Är du verkligen kär i Justin? Alfredos plötsliga fråga fick mig att hosta till, vilket sedan resulterade i att alkoholen jag hade i munnen var över hela baren.
- Du behöver inte svara, tror det där var svar nog. Fortsatte han efter att jag hostat klart.
- Ja, det är jag. Och oavsett hur mycket så kommer jag aldrig tillåta honom att röra mig igen, varken på det ena eller andra sättet. Han nickade bara åt mig samtidigt som han drog i sig sin shots.
Vi drogs tillbaka ut på dansgolvet och rörde våra kroppar i takt med LMFAO - Sexy And I Know It. Han placerade sina händer på mina höfter och pressade våra kroppar närmare varandra, samtidigt som han drog ned både mitt bh band och linne från axeln med ena handen, och kysste mig på halsen, samtidigt som han smekte mig innanför både kjol och trosor med den andra handen. Mina ben var inte långt ifrån att vika sig, men jag gillade det. Flera av grabbarna på golvet såg vad som hände och hamnade närmare mig, och flera händer travade över min kropp.
När jag och Alfredo senare den natten, eller tidigt, jag vet inte riktigt, vandrade upp till vårt hotellrum möttes vi av Justin.
- Vad gör du vaken? Alfredo stannade upp bredvid honom, medan jag gick mot vårat hotellrum.
Eftersom att Alfredo inte kom på en gång, fick jag locka honom med något jag visste skulle dra honom mot mig.
- Kommer du eller? Jag stod i dörren, inte synlig för dem två, men med både min bh och mina trosor i handen, och tro mig, det gick fort för honom.
Emma skrev början. :)
I Feel Different Around You - Chapter 25
- Ally, stanna. Han ropade på mig, och jag tryckte flera gånger på hissknappen i hopp om att det skulle gå fortare för den att komma, men med min glada tur idag så funkade inte min plan.
- Vad, vad vill du Justin? Ska du trampa mer på mig? Nedvärdera mig ännu mer? Jag höjde rösten mot honom, och jag såg på honom att han ryggade tillbaka.
- Jag vill be om ursäkt. Jag skrattade till, ett glädjelöst skratt. Mer som ett hån riktat direkt mot honom.
- För vad? För att du har kallat mig hora, eller för att du faktiskt lämnade mig efter ett ligg, eller kanske för att du nyss vid frukosten inte ens kunde nämna mitt namn, utan mer hånade mig framför dina vänner? Han stod alldelens stilla, precis där han stod när han stannade bredvid mig.
I Feel Different Around You - Chapter 24
Allyson's Perspektiv
Natten kom och jag och Alfredo valde att gå och lägga oss. Justins blickar brände mig i ryggen precis innan jag klev in i vårat rum. Han hade under hela kvällen försökt föra ett samtal med mig, men jag hade antingen inte svarat eller bara gett honom ett litet ja, eller nej som svar. Han var inte värd så mycket mer.
- Är du trött? Alfredo satt på sängen och höll på med sin mobil när jag kom ut från toan.
- Ja, det är jag. Är det okej om jag går och lägger mig? Kläderna jag hade på mig åkte av illa kvickt, annars hade jag somnat på golvet, vilket jag absolut inte ville.
- Självklart, jag kommer snart. Ska bara snacka med Justin. Jag nickade mot honom samtidigt som jag bädda ned mig.
Jag trodde han skulle gå på en gång men det visade sig att han ville ha en kyss först, så han pressade sina läppar mot mina och jag besvarade den. När han stängde dörren till sovrummet kunde jag pusta ut. En dag här, och jag är redan trött på Justins tjat, får se hur dem resterande dagarna blir.
Alfredo's Perspektiv
Justin rum låg tre ifrån mitt så jag gick dit och knackade på, han väntade att jag skulle komma, så det tog inte alls lång tid innan han öppnade dörren, och med en enkel gest släppte han in mig. Det var faktiskt han som ville prata med mig, och inte tvärt om.
- Vad vill du? Jag satte mig ned i soffan och Justin satte sig i fåtöljen bredvid.
- Hon vill inte prata med mig, hjälp mig. Han lät frustrerad, vilket jag lätt kan förstå att han är, med tanke på att han själv har satt sig i denna sits, han hade kunnat gjort allt mycket snyggare.
- Vems fel är det? Många kan säga att jag var hård mot honom, men han förtjänade det.
- Ja, det är mitt, därför ber jag om din hjälp. Eller du kanske vill ha henne för sig själv? Han fick mig stum, jag har aldrig sett på Ally som en flickvän, utan mer en vän jag ligger med.
Justin kliade sig i huvudet flera gånger, innan han reste på sig och gick ut i köket. Han bankade och slog där ute så jag var tvungen att se efter vad han höll på med.
- Nej, hon är inget mer för mig än en vän. Ge dig nu. Men vad är det som får dig att tro att hon vill prata med dig igen? Fattar du hur hon kände sig när du lämnade henne, hade du inte kunnat berätta för henne eller? Han vände sig hastigt om mot mig och slog ut med armarna.
- Fattar du inte, vi lekte med varandra från början. Sen hände något inom oss båda, jag blev svartsjuk när hon var med Mario och hon hade sedan långt innan visat sina känslor. Jag orkade inte lyssna på honom mer, så jag vände om och gick in i mitt rum igen.
Allyson's Perspektiv
Jag kunde inte somna, jag var inte alls lika trött som jag trodde när jag gick och la mig. Alfredo kom tillbaka efter en halv timme, och la sig ned i sängen. Han drog in mig i sin famn vilket verkligen är beskyddande, ena stunden är han som min bror, och andra är han som KK. Det där är konstigt, jag vet. Men jag gillar honom på båda sätten.
Han kysste min hals och drog sin hand på min mage, men jag orkade inte reagera, jag förstod att han ville ligga, men jag orkade inte. Hade varken lust eller ork i kroppen till att ens vända mig om för att möta hans läppar. jag måste ha somnat strax efter, för jag vaknade morgonen efter med inget minne av att vi gjort annat än hållt om varandra.
På morgonen när jag vaknade var det alldelens tyst i rummet, och ingen Alfredo syntes till, vilket fick mig att fundera. Hade han gjort samma sak som Justin gjort, eller var det bara jag som började bli paranoid? Jag klädde på mig, ett par anständiga kläder för en gångs skull, eftersom att jag inte visste vad det var vi skulle göra idag. Strax efter att jag var klar kom Alfredo tillbaka med ett leende på läpparna.
- Så du är vaken nu? Jag var bara på ett kort möte med resten av gänget. Är du hungrig? Han pratade på så jag hann inte ens svara mellan hans frågor och påståenden.
- Aha, trodde du lämnat mig. Ja, ska vi gå ned och äta eller? Jag var på väg mot dörren när han tog tag i min arm och drog in mig i sin famn.
- Varför skulle jag lämna dig? Jag ryckte bara på axlarna och gick återigen mot dörren.
När vi kom ned till frukosten var det fullt i restaurangen och på enda stället det fanns plats var vid Justins bord, där han satt tillsammans med Mario. Vad är oddset? Jag började skratta för mig själv. Straffade gud mig så hårt, eller var det bara idioti? När Alfredo hade plockat på sin frukost styrde han direkt stegen mot deras bord, och han gjorde i alla fall mig en tjänst då han satte sig bredvid Justin.
- Är du taggad inför ikväll? Justin kollade på Mario samtidigt som han tog en tugga av sin smörgås.
- Riktigt, tror det kommer bli en bra show. Båda två fortsatte prata om vad jag tror var Justins konsert som skulle hållas ikväll.
- Ska det filmas något ikväll eller är man ledig? Alfredo kastade in en fråga mitt i deras hela konversation.
- Det bestämmer du helt själv, men du får väl hänga med den där om du vill det. Han pekade mot mitt håll, och jag förstod på en gång att syftade mig när han sa ”den där”.
Jag kollade på min frukost jag hade på brickan en vända innan jag reste på mig och gick. Ena dagen gör han allt för att jag ska prata med honom, och andra dagen är jag inte ens värd att nämnas vid namn. På långt håll kunde jag höra hur Alfredo röt emot mot Justin, vilket fick mig att må lite bättre, men samtidigt hade Justin redan tryckt ned mig så långt jag kunde komma, trodde jag.
Hotellet lämnade jag bakom mig och gick ut på New Yorks gator, det skulle bli intressant att inspektera vad denna stad hade att erbjuda. Flera affärer gick jag förbi utan att ens kasta dem en blick. Allt jag kunde tänka på var hur nedvärderande Justin lät. Hur kunde han? Varför? Mobilen avbröt mina tankar med ett gällt oljud. Alfredos namn lyste upp på skärmen.
- VAD? Jag ville inte prata med någon och det trodde jag att han förstod när jag lämnade hotellet. Han vet kanske inte hur jag blir när jag blir ledsen, men jag stöter ifrån mig människor som egentligen bara vill mig väl, men det kan jag inte se just i då.
- Vart är du? Han lät osäker.
- Ute, vadå då? Jag var snabb på svaren, och ville inget annat än att samtalet skulle ta slut.
- Kom tillbaka, snälla. Egentligen hade jag ingen plan på att gå tillbaka, men det kanske var lika bra med tanke på att jag hade noll koll på vart jag befann mig.
- Okej.
Vi avbröt samtalet och jag började gå tillbaka. Fortfarande med Justin i mitt huvud, vad jag än gjorde, och hur mycket jag än tänkte på något annat var han den personen som trängde sig igenom mina tankar. När jag kom tillbaka till hotellet satt han i receptionen, men jag gick bara förbi. Jag ville inte se honom just nu, även om han var den vackraste människan på jorden, så var han även den som sårade mig mest.
- Ally, stanna. Han ropade på mig, och jag tryckte flera gånger på hissknappen i hopp om att det skulle gå fortare för den att komma, men med min glada tur idag så funkade inte min plan.
- Vad, vad vill du Justin? Ska du trampa mer på mig? Nedvärdera mig ännu mer? Jag höjde rösten mot honom, och jag såg på honom att han ryggade tillbaka.
- Jag vill be om ursäkt. Jag skrattade till, ett glädjelöst skratt. Mer som ett hån riktat direkt mot honom.
- För vad? För att du har kallat mig hora, eller för att du faktiskt lämnade mig efter ett ligg, eller kanske för att du nyss vid frukosten inte ens kunde nämna mitt namn, utan mer hånade mig framför dina vänner? Han stod alldelens stilla, precis där han stod när han stannade bredvid mig.
God Jul mina vänner. :)
I Feel Different Around You - Chapter 23
Jag drog på mig kläder ganska snabbt, en kort kjol och en magtröja, vilket skulle i alla fall till en början få Justin att inse. Jag hoppas det i alla fall. Han ska få lida, precis lika mycket som jag.
Pinsamheten som fanns i hissen när vi åkte ned var outhärdlig. Alfredo stod och höll om mig plus att han hade sitt huvud lutat mot min axel. Justin stod framför med ryggen mot oss, ibland kunde man höra en suck komma från honom. Vilket gjorde mig glad, varje gång han kände sig missnöjd över hans egna beslut log jag. Mario och resten av Justins dansare fanns i biljard hallen.
- Så hon är bruden du gnällt över? Precis när jag gick förbi Justin och Mario hörde jag Marios fina uttalande.
- Du är Allyson va? Frågade en kille med brunt hår.
När alla tröttnade på biljard bestämde vi oss för att gå till buffén i resturangen tillsammans. De berättade att de alltid har en middag om dagen då dem äter tillsammans allihopa. Det var en lång kö till buffén så jag bestämde mig för att gå på toa innan. Så jag gick på resturangen's toalett. Och när jag var färdig hoppades jag på att kön hade blivit mindre, vilket den blivit. Jag ställde mig bakom Marvin och tog en tallrik.
- Hej.. Sa en röst bakom mig. Jag vände mig om där Justin stod med ledsna ögon.
Justin's Prespektiv
Jag fattar inte hur jag kunde göra så mot henne. Jag vet att jag sårade henne djupt, men jag vill verkligen inte att hon ska bli kär i mig. För jag är inget pojkväns material med tänke på den karriären jag har. Den som har störst chans på henne nu är ju Alfredo. Det gör mig så sjukt avundsjuk på honom. Jag vill att hon ska vara min och att vi ska mysa på kvällarna så som vi gjorde på balkongen hemma i L.A. Att hon ska få träffa mina små syskon i Canada, och mina nära vänner. Jag vill kalla henne för älskling. Men jag kommer aldrig få den chansen även om hon vill det. För jag, hur mycket jag än vill kommer jag aldrig bli tillsammans med henne. Jag har sårat Ally nog och jag kommer aldrig kunna förlåta mig själv om jag gör det igen. Sen så har jag ju alla fans, dem kommer vilja döda henne. Och jag tror inte Ally kommer klara den pressen. Även om hon verkar stark är hon som en liten skumtomte inombords. En känslomässig skumtomte.
Emma här! Detta har jag skrivit, det blir inga kapitel från min sida imorgon eller mer idag. Eftersom det är julafton imorgon! God JUL på er allihopa, och en julklapp från er underbara läser kanske kan vara sjukt många kommentarer?;) Puss på er!
I Feel Different Around You - Chapter 22
''Hej Alfredo, jag bokade alldeles nyss, är framme imorgon sent på kvällen. Ses då! /Ally''
Även om Justin är där, ska det bli riktigt skönt att komma ifrån L.A ett tag nu.
Flygresan till New York gick hur bra som helst, men jag kände mig inte riktigt säker på mitt val. Gjorde jag verkligen rätt som åkte och träffade Alfredo så Justin befann sig runt honom i princip hela tiden? Egentligen finns det bara ett sätt att ta reda på det. Stå ansikte mot ansikte med rädslan.
- Hej Alfredo. Han stod en bit ifrån mig då jag hade gått igenom sista kontrollen, så jag ropade på honom.
- Hej Ally, jag har saknat dig. Vi kramades och han gav mig en lätt puss, vilket fick mig genast på bättre husmör.
- Hoppas det är okej med dig att vi delar rum? Han log med hela ansiktet samtidigt som han tog min väska och vi rörde oss ut mot bilen han hade.
- Inga problem.
Vi sa inte så mycket under bilresan mot hotellet, jag hade fullt upp med att inspektera staden mina föräldrar alltid besöker utan att ta med mig. Den var verkligen mäktig, ingen tvekan om saken.
- Hur mår du egentligen? Han placerade sin hand på mitt lår precis innan vi skulle kliva ur bilen.
- Antagligen som jag förtjänar, men vi pratar inte mer om det. Okej? Han nickade och tog återigen min väska i ena handen och min hand i den andra.
När vi kom in i lobbyn satt Justin där tillsammans med Mario, nog var jag allt full den där kvällen på ET, men vem kan glömma ett så vackert ansikte som Marios? Jag vek ned blicken och följde efter Alfredo till hissen som skulle ta oss upp till hans rum. Egentligen har jag velat slå Justin i ansiktet, men samtidigt vill jag inte lägga någon varken energi eller tid på honom. Han ska nog allt få se vad det är han missar.
- Vad vill du göra?
- Kanske det här. Svarade jag och lät min jacka falla till golvet samtidigt som jag drog ned dragkedjan på min tröja. Han fattade direkt vad det var jag menade och tryckte upp mig mot väggen och pressade sina läppar mot mina.
Vi förflyttade oss till sovrummet och han la den mig mjukt i sängen. Han slet bokstavligen av mig mina kläder och kysste hela min kropp. Jag var i hans makt, hans händer gjorde mig förlamad. Allt jag kunde göra var att njuta. Han hade allt för mycket kläder på sig så jag pressade ned honom på rygg och slet av honom kläderna. Ett leende på hans läppar smög sig fram när jag tog honom i min hand, han spände hela sin kropp i ett bevis på att jag gjorde jobbet bra.
När han var nära att komma bytte vi ställning och han tryckte in sina fingrar i mig. Min kropp gick upp i brygga av rena reflexen. När jag var våt nog trängde han in i mig och hela min kropp spände sig av någon anledning.
- Slappna av. Han kysste mig på halsen, och masserade mina bröst grundligt, samtidigt som han smekte mig med sina händer. Det kändes precis som att han hade flera händer än två, och det hade absolut inte skadat, jag ville uppnå max, jag ville se hur mycket min kropp kunde ta emot samtidigt.
- Åååhh. Vi båda gav ifrån oss högljudda stön när vi kom samtidigt. Det är det underbaraste, att känna en grabb fylla en till max, och sedan komma själv.
Precis när Alfredo hade fått på sig kläderna knackade det på dörren. Han kollade på mig, innan han lämnade sovrummet för att öppna dörren, själv drog jag bara på mig ett par trosor som knappt dålde något, och en randig tröja. Jag hade inga planer på att lämna hotellrummet.
- Tänkte höra om du skulle med och spela biljard? Jag hörde Justins röst ända in i sovrummet, och jag kom på den briljanta idén.
- Vet inte om jag kan. Precis när Alfredo svarade honom lämnade jag sovrummet och gick förbi dem och in i köket. Jag hörde hur Justin drog efter andan. Och han måste ha fattat att vi nyss legat med varandra, med tanke på att jag i stort sett inte hade några kläder på mig.
- Var det hon som skulle komma? Varför sa du inget? Han lärt upprörd, vilket jag verkligen hoppas att han var.
- Varför skulle jag det? Stör det dig på något vis att jag har henne här? Jag kunde höra att Justins påhopp fick Alfredo upprörd. Ska dem båda två bråka om mig kan detta sluta i en stor krasch.
- Ja, det gör det. Och du vet varför. Jag stod i köket och lyssnade på dem två när dem munhögg med varandra.
- För att du, innan vi åkte fick känslor för henne. Inte bra grabben, med tanke på att det var du som krossade hennes hjärta.
Hur i hela friden kan Alfredo stå och säga allt det där, när han vet att jag finns bara några meter ifrån honom? Gör han detta för att hjälpa mig, eller för att han börjar tycka om mig? Jag fattar ingenting. Jag tog i alla fall min flaska vatten och gick förbi grabbarna igen, utan att ge någon av dem ens en liten blick. jag kunde på långa vägar känna hur både Alfredo och Justin gav min kropp brännande blickar.
- Ska vi följa med ned och spela biljard? Alfredo kollade in i sovrummet där jag låg på mage med rumpan mot dörren. Hans blick var långt ifrån på mitt ansikte.
- Det kan vi väl. Får man klä på sig, eller ska jag gå såhär? Han blinkade med ena ögat och kastade en blick på min väska.
- Klä på dig va.
Jag drog på mig kläder ganska snabbt, en kort kjol och en magtröja, vilket skulle i alla fall till en början få Justin att inse. Jag hoppas det i alla fall. Han ska få lida, precis lika mycket som jag.
Pinsamheten som fanns i hissen när vi åkte ned var outhärdlig. Alfredo stod och höll om mig plus att han hade sitt huvud lutat mot min axel. Justin stod framför med ryggen mot oss, ibland kunde man höra en suck komma från honom. Vilket gjorde mig glad, varje gång han kände sig missnöjd över hans egna beslut log jag. Mario och resten av Justins dansare fanns i biljard hallen.
- Så hon är bruden du gnällt över? Precis när jag gick förbi Justin och Mario hörde jag Marios fina uttalande.
Marielle här. Hoppas att ni gillar detta. Jag vet inte om jag hinner skriva något mer idag, kanske senare ikväll. Och Emma färdas någonstans i sverige, hon kanske hinner skriva ett när hon har stannat och kommit på plats. :)
I Feel Different Around You - Chapter 21
- Trever jag åker nu! Ropade jag och hörde att han började gå mot hallen. Trever kom fram till mig och drog in mig i en stor och varm kram.
''Hej.. Känner mig lite taskig att jag inte har hört av mig. Men istället för att skicka sms till varandra och prata i telefon, tänkte jag att du kunde komma hit? Snälla jag kan möta dig på flygplatsen och sånt. Visst Justin är här, men du behöver inte snacka med honom. /Alfredo''
''Hej Alfredo, jag bokade alldeles nyss, är framme imorgon sent på kvällen. Ses då! /Ally''
I Feel Different Around You - Chapter 20
Lucy's Prespektiv
Nate hade sovit över hos mig inatt. Vi har spenderat hela veckan hemma hos mig och haft det mysigt. Han har till och med erkännt att han gillar mig, så jag är mer lycklig än någonsin just nu. Även om vi inte är tillsammans, men att han erkänner en sådan grej gör mitt liv bra. Jag har inte hört ett enda ord från Ally på flera dagar, vilket gör mig till en dålig kompis. Jag plockade fram mobilen och skickade ett sms till henne.
"Gumman, hur mår du?"
Egentligen visste jag redan svaret på den frågan, jag hade pratat med Trever, och han hade förklarat situationen för mig. Inte ens då hade jag hört av mig, bara för att Nate ändtligen visade intresset för mig.
"Passar det att höra av sig nu?"
Hennes svar fick mig en tankeställare, hon var verkligen helt förstörd och jag fanns inte där.
"Förlåt, kan vi träffas?"
"Ja, kom till Trever, jag går inte ut."
Jag drog på mig kläderna på en gång, utan att ens tänka på att Nate faktiskt stod i duschen. När han kom ut kollade han förvånat på mig, samtidigt som jag själv kliade mig i huvudet.
- Din syster behöver mig. Är det okej om jag drar? Så lågt av mig att ens fråga honom om lov innan, men det bara slank ur mig.
- Men det är väl självklart. Lämna nyckeln så låser jag sen. Okej om jag sover här inatt också? Han närmade sig mig med lätta steg och lät handduken glida ned längre och längre för varje steg han tog.
- Det hoppas jag du gör! Jag kysste honom innan jag lämnade hemmet för att styra mina steg mot Trever.
Allyson's Prespektiv
jag blev riktigt irriterad av att Lucy hörde av sig, efter att ha hört allt från Trever. Eller ja, flera dagar efter, om jag ska vara exakt. Hon vet att jag inte gillar att prata om mitt liv, det som händer då ingen annan ser, men hon skulle ändå vara min bästa vän, som skulle kunna se igenom den där muren ag kämpat hela livet med att bygga upp.
Trever hade sedan någon timme lämnat hemmet för att besöka någon polare då han ville lämna mig ifred. Ibland kan jag tycka att det är skönt att vara ensam, så att jag får tänka ifred, och andra gånger vill jag ha så mycket folk runt mig som möjligt, så att det inte finns någon chans för mig att börja gråta.
- Ally, är du här? Lucy klev rakt in hos Trever, det är så vi gör.
- Köket. Var det enda jag svarade.
- Jag tog med mig din bäste vän. sa hon och höll upp en absolut vodka flaska.
- Snällt av dig. Jag hämtar groggvirket.
Vi slog oss ned i soffan med varsin stark grogg och började små prata lite, det var precis som att det var första gången vi träffades, som att vi inte hade något att säga. Vilket kändes skumt.
- Så du och min bror, hah? Hon kollade skamset ned i sitt knä och började vrida sig obekvämt i soffan.
- Är du okej med det? Tillslut mötte hon min blick.
- Jag bryr mig inte, jag har varnat dig. Jag ryckte oberört på axlarna och drack några klunkar.
- Vad är det som har hänt med dig? Jag får ett samtal från Trever som säger att du är kär, och helt förkrossad. Efter en lång tystnad mellan oss bryter hon den.
- Efter det samtalet hörde du inte av dig, och kollade hur det var med mig. Bra polare. Visst var jag hård mot henne, men hon förtjänade inte så mycket mer just då.
- Förlåt för det, ska aldrig mer hända. Hon slog ut med armarna i en gest som visade att hon talade sanning, och att hon skämdes över hennes eget beteende, vilket jag verkligen hoppades på.
- Bra.
- Tillbaka till dig och din kärlek. Vad håller du på med?
- Okej, allt spårade ur. Jag trodde jag kunde kontrollera spelet jag spelade med Bieber, men allt gick åt helvete och jag kärade ned mig, i någon som till och med varnade mig. Han sa rakt ut att han skulle såra mig, och här sitter jag. FÖRKROSSAD. Jag höll tillbaka mina tårar, så gott jag kunde.
Min syster har presenterat mig för en helt ny värld, och den stavas med två bokstäver, ET. Jag tillbringar stora delar av dagarna där, flirtar med tjejer och ligger med en hel del. Lucy tror att hon är den enda för mig, men det är något hon aldrig kommer att vara. Hon är något man faller tillbaka till när det är dags att gå och lägga sig. Först ligger man lite med henne, sedan sover man gott.
- Nate, är det du? Klockan var närmare 11 på kvällen när jag försökte smyga in till Lucy, men lyckades inte. Alkoholhalten i min kropp var lite högre, för att jag skulle klara av att vara tyst och smyga.
- Ja, det är det. Svarade jag lite lätt, i hopp om att hon inte skulle förstå att jag var full.
Hon låg i sängen med ett sexigt nattlinne på sig, ett sådant som är lite lätt genomskinligt. Hennes bröst hade en fin form, och dem syntes igenom. Hon log mot mig, samtidigt som hon i stort sett klädde av mig med blicken.
- Kom. Det var det enda hon behövde säga till mig, fören jag tog av mig kläderna och la mig ned bredvid henne, för att sedan kyssa henne över halsen och sakta trä av henne nattlinnet.
Marielle här, Emma skrev en del av början, och jag gjorde klart det. Bara för er. :) Tror inte det kommer något mer ikväll, om inte Emma skriver ett. Jag orkar nog inte, men imrgon ska jag försöka få ihop några stycken. :)
I Feel Different Around You - Chapter 19
- Vad är det som har hänt? Trever strök mig över ryggen och vaggade mig fram och tillbaka, ingenting han gjorde mot mig kunde få mig att sluta gråta. Jag skakade bara på huvudet åt honom. Jag kunde inte ens berätta för min bästa vän att mitt hjärta hade blivit krossat. Han skulle bara skratta åt mig.
Trever's Perspektiv
Eftersom att Ally inte ville svara på vad det var som hade hänt, fanns det bara en utväg. Jag var tvungen att ringa Alfredo. Och kunde inte han svara på mina frågor, då fick jag vänta tills Ally kunde. Jag la ned henne i soffan och drog en filt över henne, sedan gick jag ut i köket, bara för att Ally inte skulle kunna höra mig.
- Hej man. Vad händer? Han svarade snabbt, precis som att han väntade ett samtal.
- Inte mycket. Ally kom nyss hit, helt förstörd. Vad är det som har hänt? Jag hörde hur han suckade. Det kanske inte var rätt tidpunkt för honom att ge mig en förklaring, men jag försökte få en klarbild i det hela.
- Justin var i farten igår. Jag vet inte om jag kan säga så mycket mer. Inte just nu iallafall. Kan jag ringa dig när jag kommer till hotellet? Han lät stressad, och orolig, vilket han inte var ensam om att vara.
- Självklart, gör det. Ska försöka prata med henne igen. Vi la på och jag gick tillbaka till henne.
Hon låg kvar på samma ställe som jag lämnade henne, men hon hade somnat. Vilket säkert var skönt för henne. Hennes mobil började vibrera, men jag visste inte om jag skulle kolla vad det var, eller vem det var. Nyfikenheten tog dock över och jag tryckte upp sms:et som var från Justin.
"Ally, sluta nu. Du skämmer ut dig, du visste från början vad det var du gav dig in på. Jag trodde vi spelade på samma nivå bara, men tydligen inte. Påminn mig tills nästa gång att jag inte ska spela med en tjej som kärar ned sig, och sedan ber alla tycka synd om henne."
Jag höll på att tappa andan när jag läste vad Justin hade skickat till henne, men för säkerhets skull markerade jag sms:et som oläst, för att inte reta upp Ally ännu mer. Hon var nog redan arg så det räckte, och den sidan vill jag inte se hur henne. Hon brukar alltid bli krossad först, men när chocken har lagt sig kommer den riktiga hon fram, den elaka. Jag tycker mer synd om Justin just nu.
I Feel Different Around You - Chapter 18
Jag bet mig lite i läppen för att inte visa Justin leendet, men han hade nog redan sett det.
- Kom och sätt dig i min famn, gumman. Sa han och öppnade sin famn. Jag kunde inte motstå den så jag tog med mig filten och satte mig i hans famn. Han la armarna om mig och kysste mig på huvudet. Efter det låg vi bara där och njöt av varandras närhet.
- Vill du sova här? Det är ganska sent för dig att åka hem nu. Vi hade suttit kvar på balkongen i en timme och han hade hela tiden hållit om mig.
- Det kan jag väl, om jag får låna en tröja av dig och sova i. Han nickade som svar, och vi reste på oss och gick in.
När jag kom in i hans sovrum låg det resväskor och kläder över hela golvet, vilket fick mig att skratta lite. Han var verkligen ingen människa som hängde in sina kläder i en garderob. Han kastade en tröja på mig, som jag med glädje tog emot.
Vi la oss ned och jag vände automatiskt ryggen mot honom, vilket inte varade speciellt länge då han la sig bakom mig och började kyssa mig på halsen.
- Du sa inget sex, remember? Jag kunde inte låta bli att le, åt hans framfart. Det var ändå han som sa att vi skulle börja om.
- Jag kan inte motstå dig. Han fortsatte kyssa mig på halsen och upp över min kind för att slutligen pressa sina läppar mot mina.
Hans händer vandrade in under min tröja, och visste exakt vart dem skulle. Kyssen övergick till hångel och våra tungor mötte varandra. Han visste verkligen vad han gjorde, för han fick till och med mig ur balans, och det händer inte ofta. Det kan ha varit mina känslor som bubblade över, eller så var han helt enkelt bra på det han gjorde.
Min tröja åkte av i rena farten och han kysste mig ned över nyckelbenen, vidare ned till mina bröst, där mina bröstvårtor styvnade på en gång. Han fortsatte kyssa mig ned över magen, tills han kom till mina trosor. Utan att ens fundera på saken drog han ned dem och kysste mina ljumskar. Kunde min kropp prata, skulle ljudnivån vara lite högre än vad den var, för mina läppar fick inte fram ett ord, eller ett enda ljud.
När han efter, vad som kändes som en evighet tryckte in sina fingrar i mig, var jag redan så pass upphetsad att jag utan tvekan hade knullat honom, men min kropp kunde inte röra sig. Jag var som förstelnad av hans beröring. När min orgasm började ebba ut sig slog jag runt oss så att jag hamnade över honom, vilket han inte hade något emot.
Han hade bara kalsonger på sig, det var inte mycket krångel där inte. Jag drog ned dem och greppade taget om hans conda. Han stönade högt och tydligt, ett bevis på bra arbete från min sida. Hela tiden kollade jag honom i ögonen, många tycker det är pinsamt, men det är en del av min upphetsning. Jag böjde mig ned utan att släppa greppet, för att kyssa honom, och han var inte sen med att besvara den. Han flätade in sina fingrar i håret på mig och pressade min kropp närmare hans.
När han stod som ett spett slutade han kyssa mig och la ned mig på rygg igen. Han kysste min kropp en sista gång innan han trängde in i mig, och helt ärligt hade jag haft svaga förväntningar, mot vad jag fick. Han fyllde mig, och stötte både hårt och djupt. Han höll ett stadigt tag om mina lår samtidigt som han knullade mig, jag var nära på att slita av mig håret, så underbart var det att äntligen få känna honom i mig.
- Är det som du väntat dig? Han böjde sig ned och viskade i mitt öra samtidigt som han kysste mig på kinden och fortsatte sina rörelser som fick mig att nå extas strax efter. Jag kunde inte svara honom, utan gav honom en lätt nickning.
När min orgasm hade fått min kropp att sluta skaka, placerade jag mina ben på hans höfter och vek ned honom på rygg, utan att han gled ur mig. Han masserade mina bröst samtidigt som jag bestämde takten. Alfredo må vara bra i sängen, men han kommer aldrig komma upp i Justins nivå.
Vi båda kom samtidigt en sista gång, och jag rullade av honom, för att placera mig bredvid, precis som jag hade lagt mig från början, innan han började kyssa mig på halsen. Han la sig bakom mig och höll om mig, samtidigt som återigen kysste mig på halsen.
- Bieber, sov nu! Han skratta bara åt mig, och la sig tillrätta, men fortfarande med armen om mig.
Nästa morgon vaknade jag med en stor gäsp. Natten var helt underbar, Justin var helt underbar. Och allt kändes perfekt. Jag vände mig om för att kolla på Justin, men han var inte där. Så jag gick upp för att leta efter honom. Först kollade jag i badrumme, ingen Justin. Sen fortsatte jag att leta i vardagsrummet, köket, hallen och alla andra rum han hade i den stora lägenheten jag befann mig i. Men Justin fanns ingenstans. Så jag tog upp min mobil och ringde honom, men det började pipa upptaget. Jag började bli ganska orolig så jag bestämde mig för att ringa upp Alfredo. Det gick några signaler innan han svarade.
- Aa Alfredo här! Svarade han med en trött röst.
- Förlåt om jag väckte dig, men jag vaknade precis i Justin's lägenhet. Men Justin är inte här, och när jag ringde honom pep det upptaget. Sa jag med lite panik i rösten.
- Nej du väckte mig inte, men jag var tvungen att gå upp tidigt för att åka till New York med Justin crew, inklusive Justin. Jag trodde du visste..? Han har en interjuv nu men jag kan be honom ringa dig efteråt? Sa Alfredo med lite förvånad röst.
- Nej, men du kan be honom att DRA ÅT HELVETE!! För att han lämnade mig här utan att säga något!! Skrek jag i mobilen och la på. Jag gick tillbaka till sovrummet för att hämta min kläder. Då såg jag att Justin's resväskor och kläder var borta.. Tårarna rann ner för mina kinder medans jag tog på mig mina kläder. Han var inte ärlig igår han ville bara ligga med mig..
Jag skyndade mig ur hans lägenhet, för jag ville inte spendera mer tid där. Sen började jag min långa promenad mot Trever's lägenhet där jag nu mera sover väldigt ofta. Min mobil vibrerade och det var ett sms, från Justin.
''Förlåt för att jag ljög för dig igår.. Men jag antar att jag vann vårt lilla spel. Och babe, det var du som spelade med djävulen;) /J''
Han lyckades, han vann. Han krossade mitt hjärta och min kropp... Han sårade mig som ingen annan har sårat mig förut. Jag är officiellt krossad av Justin Bieber. Sanningen gör ondare än lögner. Jag skulle lyssnat på honom igår att han bara kommer såra mig.. Det jobbigaste var att han hade rätt, och jag hade fel.
Emma här!! :D Marielle skrev i början men jag fortsatte när Ally vaknade:) Hoppas ni gillar't, Comments please!!:D<3
I Feel Different Around You - Chapter 17
- Får jag bjuda på en cider? Precis när jag ställde ifrån mig min tomma flaska kom det fram en grabb.
- Det får du mer än gärna. Vi gick till baren och beställde, sedan satte vi oss vid ett bord som låg lite i ett hörn, ganska avskilt.
Han lyfte upp mig i sitt knä och kysste mig på halsen, allt kändes så underbart. Precis som att den riktiga Ally var tillbaka. Han fortsatte kyssa mig upp över hakan och tillslut nådde hans läppar mina, och hans händer smekte min rumpa.
- Mario, vad gör du här? Och med Ally. Jag kände igen rösten, och när jag vände mig om fick jag syn på Justin.
- VAD GÖR DU HÄR, är ju frågan. Jag skrek mot honom, samtidigt som jag klev av Mario och knuffade undan Justin för att kunna springa därifrån.
Jag tänkte gå ut från E.T men jag såg att Alfredo, Trever, Lucy och.. Nate?! Också var här. Nate var väl antagligen här med Lucy. Men i alla fall, när jag såg dem bestämde jag mig för att stanna. Justin kan ju inte få mig härifrån. Jag kände en hand på min axel. Jag vände mig om där Justin stod och spände sina käkar, som om han var arg eller något. Han lutade sig fram mot mitt öra.
- Kan vi prata utanför?! Skrek han för att över rösta den höga musiken. Jag nickade och följde efter honom ut. Egentligen ville jag inte men han skulle bara hållt på resten av kvällen annars. När vi kom ut på gatorna ställde vi oss vid ett ganska tyst ställde.
- Måste du hålla på med alla i mitt crew?! Ska du knulla dem alla eller?! En efter en framför ögonen på mig! Vill du verkligen plåga mig så mycket!? Skrek han, men inte för högt. Eftersom man inte vet vart fotograferna kan vara. Men hans ansikte var farligt nära mitt. Det kändes som han skulle slå mig eller något.
- Jag visste inte, okej?! Du ska fan inte säga något om plåga, gå och knulla Stacy istället för att stå här med mig idiot!! Skrek jag tillbaka och han höll på att bli galen.
- Du vill inte att jag ska få känslor för dig tro mig, du kommer bara bli sviken. Jag är ingen dröm kille precis. Sa han och höll sig lugn.
- Jag är inte världens bästa tjej heller. Jag ber inte dig att få känslor för mig, det enda jag vill är att du ska låta mig vara. Sa jag och försökte låta ärlig.
- Var inte dum, jag vet att du gillar mig. Sa han och jag försökte hålla inne tårarna. Han hade inga känslor för mig men han visste att jag har det för honom. Just nu känner jag mig mer än patetisk.
- Följ med mig till min lägenhet. För att prata bara. Sa han och jag tvekade lite.
- Kom igen, du och jag med varsin cider ute på min balkong med varsin filt? Och bara pratar inget annat. Sa han och hans idé lätt faktiskt lockande jag tror vi aldrig riktigt har pratat förut.
- Okej då, kör du dit eller? Annars kan jag göra det! Sa jag lite onyktert.
- Du. kör. inte. Sa han bestämt.
- Men jag har inte drukit något än, så jag kör. Fortsatte han och visade vägen till hans bil som stod parkerad utanför E.T.
Vi sa inget på väg hem till Justin. Jag vågade inte starta ett samtal heller för jag kände att allt var så pinsamt efter vårat snack utanför E.T. Justin hade tydligen en egen lägenhet här i L.A. Även om han reser runt mycket så är han oftast här i L.A nu mera.
- Ska vi sätta oss där ute? Frågade han och nickade mot balkongen. Han hade ett six-pack med cider och två filtar med sig.
- Berätta om din syster.. Sa Justin och kollade på mig med en varm blick som fick mig att rysa till lite.
- Så vad ville du prata om? Varför bjöd du hit mig.
'Jag bet mig lite i läppen för att inte visa Justin leendet, men han hade nog redan sett det.
I Feel Different Around You - Chapter 16
- Snälla Ally, du måste äta. Trever gav mig en pizza bit, som jag tog en tugga av och la ned på min tallrik igen.
- Mer, sluta nu. Han fortsatte tjata på mig att jag skulle äta upp den där pizzabiten. Så när jag väl hade gjort det, rusade jag till toaletten och stoppade mina fingrar i halsen.
När jag kom ut från badrummet gick jag raka vägen till mitt sovrum, jag kastade mig raklång i sängen och tårarna tryckte på, men jag gjorde allt för att inte börja gråta.
- Ally, vad gör du? Varför spydde du upp maten? Trever kom in och satte sig ned på min sängkant. Hans ögon speglade smärta, precis som att han hade ont.
- Jag vet inte, jag tappade kontrollen. Jag började kolla mig omkring för att se om det var någon annan som lyssnade. Aldrig i hela mitt liv att jag skulle låta någon annan höra hur jag har dåligt självförtroende. Utåt sett är jag en stark tjej, men nu hade till och med jag gått för långt.
- Lova mig att det aldrig mer händer. Han spände ögonen i mig, samtidigt som han strök mig över ryggen. Jag nickade bara lite svagt mot honom.
- Du har verkligen snöat in dig, mellan två grabbar som du gillar. Eller hur? Jag vet mycket väl på att han syftade på Alfredo och Justin, men hur han kunde se att jag gillade Justin, det vet jag inte.
- Har väl gjort det. Jag suckade bara och la kudden över huvudet.
Trever gick ut, men jag fick bara vara själv i ett par minuter. Det knackade på dörren och Justin klev in. Jahapp, och vad vill han? Jag orkade inte flytta på mig, eller resa mig upp, så han fick sätta sig på andra sidan sängen om han ville.
- Hur mår du? Ibland funderar jag om han faktiskt bryr sig, eller om det är en bricka i hans lilla spel. Jag menar, varför skulle han bry sig om lilla mig, jag är inte mycket värd i mångas ögon.
- Hurså? Bryr du dig? Han suckade åt mig, och satte sig ned i sängen.
- Sluta, varför skulle jag inte? Jag såg inte känslorna han förmedlade, men jag kunde höra i hans röst att han menade det han sa.
- För att du för inte så längesedan kallade mig hora. Jag bara funderar vad det är för slags människor som bryr sig om dem. Han reste sig upp och gick till dörren, men vände sig om igen.
- Förlåt, ska inte hända igen. Innan han smällde igen dörren hann jag stoppa honom.
- Kyss mig. Jag satte mig upp i sängen för att se om han reagerade på vad jag sa eller om han skulle stänga dörren helt precis som att inget hade hänt.
Helt utan tvekan öppnade han dörren, klev in och stängde den bakom sig. När han satt framför mig pressade han sina läppar mot mina. Mina känslor började bubbla i kroppen på mig, och det fanns så mycket jag ville göra i just det ögonblicket, men jag lät bli. Jag kysste honom tillbaka, precis som att det inte fanns någon morgondag. När han tillslut släppte och flyttade bak sitt huvud lite, kände jag hettan i ansiktet och jag vägrade kolla på honom, rädd att möta hans blick.
Dörren till mitt rum slogs upp och Alfredo kom in. Förstå då öppnade jag ögonen och båda två såg på mig, precis som att jag vore en diamant, vilket störde mig. Jag var ingen. Dessa två grabbar kunde så lätt hitta en perfekt tjej att hålla på med, jag ville inte att mina känslor skulle synas för dem.
- Skulle bara hämta min laddare till mobilen. Han gick fram till sin väska som han hade ståendes bredvid sängen, och böjde sig ned efter laddaren, han kastade en intensiv blick på mig, innan han lämnade rummet.
- Är ni två tillsammans? Justin kollade ned i sängen när han kastade ur sig den frågan.
- Nej, det är vi inte. Vi ligger bara med varandra. Vadådå? Jag var bara ärlig, finns ingen anledning att ljuga för honom.
- Okej, jag bara undrar. För han kollar på dig, på det sättet. Plus att ni kysser varandra helt utan anledning.
- Det gjorde ju du och jag nyss också. Är vi tillsammans för det? Jag fick se en annan sida av Justin, han var sårbar, precis som att jag hade trampat han på tårna.
- Nej, det är vi inte. Han reste sig upp och lämnade rummet, så jag kastade mig handlöst bak i sängen.
Jag orkade inte med grabbarna nå mer, Trever som ska vara min bästa vän umgås just nu med två av dem värsta grabbarna i mitt liv. Dem två har vänt upp och ner på min tillvaro, och allt jag var tidigare börjar försvinna och ersättas av en veklig, sårbar flicka. Vilket är det sista jag vill vara. Ingen ska se henne, någonsin igen.
Mitt falska ID-kort låg på sängbordet så jag plockade ned det i väskan, samt bytte kläder till ett långt vitt linne och ett par svarta trosor med texten, PINK. Linnet gick inte ned över rumpan, vilket var meningen. Jag sa inte ens hejdå till grabbarna när jag hade sminkat mig och tagit med mig min väska.
Vakten på ET släppte in mig, utan att jag behövde visa legg, vilket är skönt. Då är det ett bevis på att man är stammis. Väl framme vid baren beställde jag en cider. Och drog mig vidare ut mot dansgolvet, och ganska på en gång hade jag en hel del grabbar runt mig.
- Får jag bjuda på en cider? Precis när jag ställde ifrån mig min tomma flaska kom det fram en grabb.
- Det får du mer än gärna. Vi gick till baren och beställde, sedan satte vi oss vid ett bord som låg lite i ett hörn, ganska avskilt.
Han lyfte upp mig i sitt knä och kysste mig på halsen, allt kändes så underbart. Precis som att den riktiga Ally var tillbaka. Han fortsatte kyssa mig upp över hakan och tillslut nådde hans läppar mina, och hans händer smekte min rumpa.
- Mario, vad gör du här? Och med Ally. Jag kände igen rösten, och när jag vände mig om fick jag syn på Justin.
- VAD GÖR DU HÄR, är ju frågan. Jag skrek mot honom, samtidigt som jag klev av Mario och knuffade undan Justin för att kunna springa därifrån.
Skrivet av mig Marielle. :) Vi får se när Emma kommer hem, det kanske kommer upp ett då. Nu ska jag slå mig ned i soffan, vila och samla krafter för att komma tillbaka. :)
I Feel Different Around You - Chapter 15
- Se bara till att han får kämpa. Sa hon och blinkade med ena ögat mot mig. Vilket fick mig att skratta till.
- Hur är det med familjen då? Fortsatte hon och jag förstod genast att hon saknade att vara en del av familjen.
- Nja, jag sover mest hos Trever. Jag orkar inte med mamma och pappa just nu, även om jag älskar dem har de blivit väldigt jobbiga på senaste tiden.
- Då förstår du nog varför jag flyttade, och jag var tusen gånger värre än var du är nu.
- Jo jag förstår nog lite. Sa jag och log snett. Min mobil vibrerade till så jag tog upp den och hade fått ett sms av Justin.
''Hej.. Jag vill börja om. Du kanske hatar mig men nu tycker jag vi avslutar leken och försöker i alla fall vara vänner. För om jag inte får vara omkring dig blir jag galen på mig själv. /J''
Jag svarade inte på Justins sms, vilket resulterade i att min mobil återigen plingade till, men denna gång efter en timme. Jag hade precis lämnat Starbucks, och var på väg hem till Trever igen, Elise skulle iväg på något möte. Det var, var hon sa i alla fall, jag vet inte. När jag öppnade sms:et ville jag inte läsa det egentligen.
”Snälla, svara mig. Kom hem till Trever, så kan vi prata.”
Oh, great. Han var alltså redan där. Jag hade ingen annanstans att gå, så det var bara att fortsätta vandringen hem till Trever. När jag öppnade dörren hörde jag hur grabbarna satt i vardagsrummet och spelade tv-spel. Jag försökte smyga mig in i ”mitt” rum, men lyckades inte helt. Alfredo vände sig om och kollade på mig.
- Hej Ally, kom hit. Han sträckte sig efter min hand över ryggstödet. Justin kollade på mig med en intensivblick.
- Vad är det? Jag har ont i huvudet, tänkte gå och lägga mig. Det var ingen vit lögn, bara för att Justin var där. Jag hade verkligen ont i huvudet. Jag visste att det skulle gå över om jag fick sova några timmar. Det var ett tag sedan.
- Gå och lägg dig du. Jag böjde mig ned mot honom och pressade mina läppar mot hans. Vilket han besvarade.
Jag gick tillbaka in i mitt rum och la mig ned på sängen. Jag måste ha somnat på en gång, för jag vaknade igen 3 timmar senare, och var utvilad och utanhuvudverk. Jag klev upp och hela lägenheten var tyst. Jag gick ut till köket och tog en flaska vatten för att sedan gå ut på balkongen.
- Sovit gott? Jag blev livrädd, hade ingen aning om att Justin faktiskt var kvar.
- Vad gör du här? Jag orkade inte se honom, så jag vände mig tillbaka mot utsikten som balkongen visade.
- Jag somnade när vi kollade på en film, och när jag vaknade hade dem gått. Tror att dem skulle handla pizza eller något. Han satte sig ned på en stol bakom mig. Det första som slog mig var att inte har haft ett normalt samtal mer än detta.
- Okej. Precis när jag skulle gå in stoppade han mig, och ställde sig framför.
Han kollade bara på mig, vilket irriterade mig, jag knuffade undan honom så att jag kunde kliva in igen.
- Varför svarade du inte på mina sms? Han gick in efter mig och slog sig ned i fåtöljen bredvid soffan som jag satt i. Han log mot mig, det där underbart äckliga leende.
- Jag har inget att säga dig. Var mitt enda svar till honom.
- Varför är du såhär mot mig? Vi har retat varandra lika mycket.
- Men varför knulla du mig inte då? Om du så gärna vill ha mig. Jag orkade inte ens bry mig om mitt språk till honom.
- Tro mig, jag ville. Men jag trodde att du var okej med att jag retade dig, lika mycket som du retade mig.
En enkel skakning på huvudet var det enda han fick. Jag orkade inte lyssna på honom, så jag gjorde allt för att stänga mina öron. Mina känslor för honom började växa, det var därför jag var otrevlig, för att han inte skulle förstå att jag faktiskt började gilla honom. Alfredo var också en täckmantel, höll jag mig till honom skulle absolut inte Justin misstänka något.
- Har Ally vaknat än? Trever skrek från hallen, så hade jag inte vaknat innan det, hade jag definitivt vaknat av hans röst.
- Ja, jag är här. Vadådå? Skrek jag tillbaka, för att han skulle höra mig.
- Vi har pizza med oss, kom nu. Jag hade väl kanske inget val. Jag var tvungen att äta, och bara det kändes förjävligt.
Både jag och Justin gick ut till köket och satte oss vid köksön som Trever hade där inne. Alfredo drog ned mig på stolen bredvid honom, och tog min hand. Han kysste mina läppar innan han tryckte in pizza i munnen. Jag såg på Justin att han tyckte att situationen var konstig, han vände och vred på sig hela tiden.
- Snälla Ally, du måste äta. Trever gav mig en pizza bit, som jag tog en tugga av och la ned på min tallrik igen.
- Mer, sluta nu. Han fortsatte tjata på mig att jag skulle äta upp den där pizzabiten. Så när jag väl hade gjort det, rusade jag till toaletten och stoppade mina fingrar i halsen.
När jag kom ut från badrummet gick jag raka vägen till mitt sovrum, jag kastade mig raklång i sängen och tårarna tryckte på, men jag gjorde allt för att inte börja gråta.
Kapitlet skrivet av Marielle. Det är inte speciellt långt, för att jag har världens huvudverk. Det kanske kommer upp ett till kapitel senare, vi får se. :) Hoppas ni gillar detta iallafall.
I Feel Different Around You - Chapter 14
- VARFÖR GÖR DU SÅ HÄR? Justin skrek från köket, så alla vände sina blickar mot mig. Trever var den enda som stannade kvar med blicken på mig, samtidigt som hans leende började växa enormt.
- Du gjorde det inte? Jag nickade bara åt honom, samtidigt som jag började skratta.
- Du fattar inte hur det känns för en grabb att inte få komma till efter en sådan behandling.
- Du fattar inte hur det kändes för mig när han nästan trängde in i mig, men lämnade mig i underkläder på den där soffan. Så han får SKYLLA sig själv. Jag skrek vissa ord så att Justin skulle höra mig.
Skolan hade slutat och vi hade sommarlov, så jag behövde inte bry mig i den över huvud taget, även om jag inte varit där på över en månad. Jag kunde sova långa på morgonen utan att vakna med dåligt samvete. Mamma och pappa har kommit hem från deras resa till New York, vilket stör mig. Dem är alltid på mig angående min skolgång, och Nate är på mig angående min val av grabbar.
Jag sover hos Trever bara just för att slippa alla idiotiska kommentarer från min familj. Dem är inte kloka någon av dem. Att vakna upp i sängen jag alltid sover i hemma hos Trever, tillsammans med Alfredo får mig att tänka tillbaka på gårdagen och natten. Han vet verkligen hur man tillfredställer en tjej. Hans händer och blotta närvaro får mig i extas.
- God morgon. Nästa gång du och Alfredo går och lägger er tillsammans, säg till mig så jag kan förbereda med hörselskydd. Du är ju helt galen. Trever satt vid köksbordet och höll på med sin mobil när jag kom in.
- Skönaste sexet på länge. När ska du ta och skaffa någon, det var ett tag sedan. Jag blev avbruten av ett sms från min syster, Elise.
”Hej syster, lust att ta en fika?”
Det skulle väl kanske inte skada, även om jag fortfarande var lite besviken på henne, för att bara ha lämnat oss. Vi kanske kunde reda ut det ordentligt.
”Ja, Starbucks om en timme?”
Jag fick ett enkelt ja tillbaka, så jag gick in till sovrummet för att dra med mig kläder in i badrummet där jag sedan tog en dusch. Precis när jag skulle skölja ur balsamet kom Alfredo in. Han pressade mig mot väggen och smekte mitt lår på insidan tills han nådde det han var ute efter. Jag kan inte säga nej till honom, vilket jag inte ens vill.
- Skönt? Han viskade mot mina läppar samtidigt som han förde in sina fingrar i mig, och masserade mitt ena bröst med den andra handen. Jag kunde inte svara honom, så jag nickade lite tafatt.
- ALFREDO! Skrek en röst utanför badrummet och knackade hårt på dörren. Alfredo suckade, tog på sig hans kläder på den blöta kroppen innan han gick ut till Justin som plötsligt var här. Jag har inte träffat Justin på ett tag, den senaste gången var när jag hade filmkväll samma dag som min syster hälsade på. Justin har varken ringt eller smsat mig efter han fick höra att jag hade legat med Alfredo, igen. Men det stör mig inte. Visst jag kanske saknar honom lite grann..
När jag duschat klart torkade jag mig och satte på mig rena kläder. Jag torkade mitt hår och satte upp det i en toffs. Sen gick jag till köket där alla satt vid bordet och åt frukost.
- Ska inte du ha frukost? Frågade Trever mig men jag bara skakade på huvudet.
- Jag ska iväg och fika med min syster. Svarade jag och log lite.
- Kan du inte bara ta en macka då? Sa Justin sen, vad fick han luft ifrån.
- Nej. Svarade jag drygt tillbaka.
- Snälla sweetie, jag kan göra den åt dig. Försökte Alfredo sen. Det är något med hans ögon man kan inte säga nej till dem på något sätt.
- Okej då.. Men jag vill bara ha ost på min. Svarade jag och satte mig i hans knä. Justin kollade på mig med en lite ledsen blick, men kollade sedan bara ner i bordet medans jag smaskade på mig macka.
- Well, nu måste jag gå! Men vi ses sen. Sa jag och gav Alfredo en kyss innan jag gick ut. Jag valde att lämna bilen här eftersom Starbucks inte låg så långt här ifrån, i alla fall inte den vi skulle mötas på.
När jag kom in i caféet var Elise redan där, men en söt liten tjej i knät. Som jag skulle gissa på är hennes dotter. Jag gick fram till dem med ett leende och satte mig på den lediga stolen framför dem.
- Hej! Sa jag glatt och log mot Elise och den söta flickan.
- Hej Ally, detta är min dotter Allison som jag pratade om. Sa hon och log mot flickan.
- Hejsan Allison! Sa jag med den gulligaste rösten jag bara kunde, så Allison började skratta med ett sånt gulligt bebis skratt.
- Vad söt hon är. Sa jag och kollade på Elise.
- Ja, hon är mitt allt. Svarade hon och gav mig en latte som hon hade beställt åt mig.
- Tack, sa jag och tog emot den.
- Så hur går det med Justin då? Frågade Elise och tog en klunk av hennes latte.
- Han låg med Stacy i mitt badrum när jag var precis utanför med Lucy, Trever och Alfredo. Och efter det trodde han att han skulle få ligga med mig med. Men det kunde han glömma så jag låg med Alfredo istället för Justin. Sen dess har varken jag eller Justin pratat med varandra. Sa jag och Elise log lite åt mig.
- Se bara till att han får kämpa. Sa hon och blinkade med ena ögat mot mig. Vilket fick mig att skratta till.
- Hur är det med familjen då? Fortsatte hon och jag förstod genast att hon saknade att vara en del av familjen.
- Nja, jag sover mest hos Trever. Jag orkar inte med mamma och pappa just nu, även om jag älskar dem har de blivit väldigt jobbiga på senaste tiden.
- Då förstår du nog varför jag flyttade, och jag var tusen gånger värre än var du är nu.
- Jo jag förstår nog lite. Sa jag och log snett. Min mobil vibrerade till så jag tog upp den och hade fått ett sms av Justin.
''Hej.. Jag vill börja om. Du kanske hatar mig men nu tycker jag vi avslutar leken och försöker i alla fall vara vänner. För om jag inte får vara omkring dig blir jag galen på mig själv. /J''
Hej Emma här! Ja & Marielle skrev detta tillsammans. Jag vet inte om jag hinner skriva mycket mer än såhär men senare ikväll hinner jag nog, Puss & kram så länge;)
We want Comments;)<3
I Feel Different Around You - Chapter 13
Lucy kollade på mig, samtidigt som vi alla i mitt rum hörde gång på gång hur både Justin och Stacy stönade högt och belåtet, jag vet inte om hon såg min utsida bara, eller om hon faktiskt kunde läsa av mig, se att det gjorde ont. Alfredo tog tag i mig och började kittla mig, vilket jag för stunden kunde tycka var skönt, jag fick koncentrera mig på annat och slapp höra dem två. När han slutade kunde jag andan ordentligt.
- Vi flyttar ned oss i vardagsrummet, så kan dem där kåtbockarna komma när dem är klara. Jag orkade helt seriöst inte höra mer, så jag valde att flytta ned oss en våning. Vi alla tog det vi fick plats med i händerna och gick ut ur mitt rum.
- Vart är din bror? Lucy slog sig ned bredvid mig i soffan efter att ha ställt in all alkohol i kylen. Jag förstod vart det var hon ville komma med samtalet.
- Hemma hos Matty. Vadådå? Hon log med hela ansiktet och smuttade på sin drink hon hade blandat ordning.
- Jag ville ha lite roligt med honom. Vet du hur bra han är i sän…
- Stopp och belägg. Han är min bror, jag vill inte veta. Lucy började skratta, hon fattade inte ens själv vad det var hon var på väg att säga, och jag blev helt tagen av det faktum att hon faktiskt tänkte säga det.
- Sorry.
Alfredo och Trever satt på altanen och tog emot solnedgången som var på väg att dyka upp. Så jag och Lucy gjorde dem sällskap, Alfredo slet ned mig i sitt knä och placerade sina händer på mina lår. Där han alltid brukar ha dem. Han kysste mig i nacken, och blåste lätta vindar vid örat på mig. Jag vände mig om så att jag satt gränsle över honom och han fortsatte sitt kyssande, fast på halsen och kinden. Tillslut nådde han även mina läppar och precis när vi skildes åt kom Justin och Stacy ut.
- Var det skönt? Lucy verkade vara på det uppkäftiga humöret idag, så hon fick väl vara det. Jag skulle inte få skiten för frågorna hon ställde i alla fall.
- Om det var, vill du prova? Justins svar till henne fick mig att nästan tappa balansen där jag satt, och Stacy blev illröd i ansiktet, precis som att hon skämdes och absolut inte trodde att vi hörde dem.
- Helst inte, vet ju aldrig vart du har varit någonstans. Jag kunde inte hålla mig för skratt, men det var absolut inte meningen att Justin skulle höra det.
- Vad skrattar du åt? Du vill ju inget annat än ha mig. han spände ögonen i mig, samtidigt som jag kände hur hjärtat slog några extra slag. Allt jag försökte intala mig själv var att inte låta honom se att han träffade rätt, och att hålla mina känslor i styr.
- Glöm det, jag bryr mig inte om dig längre.
- Bevisa det. Han drog tag i min arm så att jag var tvungen att resa mig upp från Alfredos knä.
Vi stannade inte fören vi stod inne i köket, vilket jag inte tyckte om. Jag ville inte vara ensam med honom, jag trivdes i Alfredos knä, där han höll om mig.
- Kyss mig, och säg sedan om du inte kände något. Han gav mig en utmaning, jag lätt skulle ha fixat för två veckor sedan, men i dagsläge låg jag illa till. Han kollade på mig samtidigt som leendet på läpparna växte på honom.
- Du kan in… Jag pressade mina läppar mot honom just för att han inte skulle få chansen att håna mig ännu en gång. Jag ville ha mer, så mycket mer, men hela tiden hade jag en konversation med mina två hjärnhalvor. Den ena skrek att jag skulle släppa innan det var försent, och den andra att jag skulle fortsätta tills jag fick det jag ville ha.
Helt utan att jag hann reagera så snurrade han runt oss där vi stod mot diskbänken och han lyfte upp mig på den, samt flätade in sina fingrar i mitt hår. Detta var verkligen på väg att gå till överdrift, men jag hade inte styrkan till att avbryta kyssen. Vi stod säkert där i 5-8 minuter, utan avbrott.
- Justin? Stacys stämma var det som fick oss att avbryta kyssen. Utan henne hade jag varit fast, vilket jag inte ville, egentligen. Hennes blick på Justin brände nästan igenom honom, och det såg precis ut som att hon var på väg att börja gråta.
- Vad är det? Han var kall mot henne, precis som han varit mot mig flera gånger. Jag försökte hoppa ned från diskbänken men blev stoppad av Justin.
- Jag trodde… Hon stannade upp mitt i meningen och stelnade till ännu mer, troligtvis för att hon såg vart Justins hand var placerad. Mellan mina ben.
- Trodde vad? Att vi var tillsammans? För att vi låg med varandra? Många frågor kom det ur hans mun och inte en enda av dem svarade hon på innan hon vände på klacken och gick, och då menar jag till och med att hon lämnade huset.
- Vart var vi? Han log mot mig, ett leende som fick mig återigen hypnotiserad, och han pressade sina läppar mot mina, samtidigt som han flyttade undan mina trosor och började smeka mig. Då jag bara hade kjol på mig, kom han lätt åt. När han trängde in sina fingrar i mig och jag var nära att komma avbröt jag allt själv. Han skulle inte få mig, glöm det. Jag plågade mig själv när jag avbröt det, men jag var tvungen.
Alla andra hade flyttat in sig till sofforna, dem satt och kollade på film, Avatar. Alfredo låg i en egen del av soffan så jag la mig framför honom och drog ett täcke över oss. Han drog mig närmare honom, samtidigt som jag började fiffla med hans byxor. Han förstod på en gång vad det var jag ville, så han hjälpte mig.
När han var hård nog av min beröring vek han undan mina trosor, precis som Justin tidigare hade gjort, men till skillnad från hans fingrar trängde Alfredo in i mig, bakifrån. Ingen annan av dem som satt i soffan märkte oss, eller så gav dem inga tecken på att dem visste vad som hände under filten. Han fortsatte pumpa i mig, och jag hade stora problem att hålla stönen inne.
Jag fick det jag ville ha, orgasm. Huvudsaken var att inte Justin fick ge mig en, han skulle inte vinna detta så lätt. När Alfredo var klar rättade jag till mina kläder samtidigt som han gjorde det, men han släppte mig inte, han fortsatte hålla om mig, smeka min kropp. Vilket nästan fick mig upphetsad igen.
- Ally, är du hemma? Min bror klev innanför dörren och skrek, han trodde säkert jag var på mitt rum.
- Här inne. Vad vill du? När han klev in i vardagsrummet och fick syn på oss alla vände han lika fort i dörren igen. Lucy följde honom med blicken, vilket fick både mig och Trever att börja skratta.
- Gå efter honom då. Du vill ju ha han. Men skyll dig själv, jag har sagt tidigare att han inte är något att satsa på. Hon reste sig och sprang upp till hans rum. Hoppas bara jag slipper höra dem denna gång.
När filmen var slut och ljudet blev lägre kunde vi alla höra att hon hade en härlig stund, han måste ha stött in i henne med en väldans fart. Justin kollade på mig och log, samtidigt som han nickade mot köket. Jag klev upp fört ur soffan, så han fick komma efter mig.
- Vad är det? Han lutade sig mot dörrkarmen och kollade på mig, precis som att han synade mig uppifrån och ned.
- Din kropp skriker efter beröring, jag ser det. Han kom emot mig, men innan han var framme stoppade jag honom med mina händer mot hans bröst.
- Jag knullade nyss med Alfredo, i soffan. Så nej, jag klarar mig ett tag till. Hans min, den var obetalbar.
- Du leker ju bara.
- Kom inte och säg till mig att jag är den enda, du knulla Stacy först, sen går du på mig. Vi är nog ganska lika både du och jag.
Jag kysste honom, samtidigt som jag knäppte upp hans byxor och började smeka honom. Ju mer jag rörde honom, ju svårare hade han att besvara min kyss. När han hade kommit till den punkten då en grabb är så pass hård att den inte vill annat än tränga in i en tjej, släppte jag taget och gick tillbaka till dem andra.
- VARFÖR GÖR DU SÅ HÄR? Justin skrek från köket, så alla vände sina blickar mot mig. Trever var den enda som stannade kvar med blicken på mig, samtidigt som hans leende började växa enormt.
- Du gjorde det inte? Jag nickade bara åt honom, samtidigt som jag började skratta.
- Du fattar inte hur det känns för en grabb att inte få komma till efter en sådan behandling.
- Du fattar inte hur det kändes för mig när han nästan trängde in i mig, men lämnade mig i underkläder på den där soffan. Så han får SKYLLA sig själv. Jag skrek vissa ord så att Justin skulle höra mig.
I Feel Different Around You - Chapter 12
- Heej! Trever är du hemma!? Ropade jag högt när jag gått in. För jag hade en egen nyckel hit.
- Här inne! Ropade Trever tröttsamt tillbaka. Jag gick in i Trever's vardagsrum där Trever och Alfredo satt och spelade Xbox som vanligt.
- Hej Ally. Sa Alfredo och flinade lite, dem visste antagligen.
- Hej.. Svarade jag surt tillbaka och satte mig med en duns ner i soffan.
- Vad skrattar ni åt? Frågade jag när dem plötsligt fick en skratt attack. Jag hörde att toa dörren öppnades, och ut kom Justin.
- Oh, hej Ally. Sa han och log lite.
- Så, Ally vad ska du göra ikväll? Frågade Alfredo mig och jag log.
Jag gick ut i köket för att ta något att dricka. Jag hörde att någon följde efter mig men jag orkade inte kolla vem.
- Ska du inte äta något? Jag har inte sätt dig äta sen jag träffade dig för första gången. Det enda du gör är att dricka. Viskade Justin i mitt öra medans han höll om mig bakifrån. Jag putade bort honom och kollade ilsket på honom.
Jag orkade inte med känslor, dem är bara i vägen och jag behöver dem inte. Jag körde hem i en himla fart, tur att ingen polis såg mig i alla fall. Jag parkerade den på uppfarten till huset. När jag gick mot dörren fick jag världens chock. Det kändes som hela min värld snurrade runt. Jag var tvungen att blicka några gånger innan jag trodde det verkligen var sant, ungefär två meter ifrån mig stod min syster. Min storasyster som lämnade mig och min familj för 4 år sedan.
- Vad gör du här? Frågade jag surt med armarna i kors.
Nate kom ner och fick världens största chock. Men hans reaktion var bättre än min för han sprang fram till henne och gav henne världens längsta kram.
- Haha, jag har saknat dig med grabben! Sa Elise och log mot Nate.
Vi fortsatte prata ett tag tills hon var tvungen att gå, men hon lovade att höra av sig och vi fick hennes nya nummer. Nate gick också för han skulle till hans kompis Matty, som enligt mig är förbjudet snygg!
Jag satt och tänkte lite för mig själv en stund, fast jag kom tillbaka till verkligheten när dörren öppnades och jag hörde röster i hallen. Så jag gick dit och såg Lucy, Alfredo, Trever, Justin och.. Stacy. SUCK! Varför är Stacy här? Hon ser och beter sig som en uppblåst blondin.
- Selena var tvungen att jobba så hon kunde inte komma. Men vi tog med oss Justin och Stacy. Sa Alfredo och kramade om mig.
Efter några omgångar med Jag Har Aldrig spårade det ut totalt. Alla satt och skrattade om pinsamma saker man har gjort på fyllan. Vi låg på golvet och knep om luft så mycket som vi skrattade. Förutom Stacy och Justin som var i badrummet och gav ifrån sig för höga stön där inne. Hur kan han? Gå från mig till henne jämt och ständigt? Långt inom mig gick bitar sönder. Vissa kallar det för '' krossat hjärta '' men det känns mer som att man har massa hål i magen. Det gör liksom ont inom en.
Emma här! Detta kapitel skrev jag till er:D Hoppas ni gillar det, mer får ni imorgon;) Puss & Kram
I Feel Different Around You - Chapter 11
Lucy stod i baren när jag kom tillbaka. Hon hade ett leende stort som en banan på läpparna, vilket fick mig att förstå att hon hade haft en trevlig stund med bartendern.
- Kan du be Justin komma hem till mig när han är klar här, jag åker hem nu. Lucy kollade underligt på mig, men brast sedan ut i skratt.
- Du kan inte hålla dig längre, erkänn? Hon drack upp det sista hon hade i glaset och vände sig helt mot mig. Jag nickade diskret på huvudet.
- Jag måste ha honom, så är det bara. Han ska få sig en natt han ALDRIG kommer glömma. Hon reste på sig och gick ut i vimlet, efter att ha gett mig en klapp på axeln.
När jag kom hem var inte Nate hemma, vilket var underbart. Han skulle varken se eller höra vad som skulle hända under resten av natten. Jag visste att Justin skulle komma, men inte när. Vilket störde mig lite, jag vill ha koll på allt, och det har jag inte när han befinner sig i närheten av mig. Jag gick upp på mitt rum, och ställde mig framför spegeln, något jag ALDRIG hade gjort om det hade varit någon annan. Han är den enda som verkligen får mig ur balans, och jag har ingen aning om hur han gör. När det ringde på dörren hoppade mitt hjärta över ett slag.
- Varför skulle jag komma? Justin klev in i hallen och tog av sig skorna. Jag höll mig på ett betryggande avstånd innan han började gå mot mig med bestämda steg.
- Du vet varför. Kan vi få detta överstökat eller? Jag fortsatte backa, samtidigt som han kom närmare och närmare.
- Vill du ge upp, ge vinsten till mig? Väggen kom för fort och jag hamnade mot den, samtidigt som Justin nådde fram till mig. Att känna hans kropp så nära min, gjorde att jag inte kunde kontrollera mig själv längre.
Han pressade mig mot väggen allt han hade samtidigt som han lyfte upp mina ben och lät dem vila mot hans höfter. Hans läppar masserade mina i en het, känslig kyss. Hans händer vandrade över hela min kropp, och fattade både lösa och hårda tag, han masserade mina bröst, på ett sätt ingen någonsin gjort förut. Han behövde inte ens hålla i mig för att han pressade sin kropp så hårt mot min att jag var kvar i samma ställning hela tiden, han flätade våra fingrar tillsammans, samtidigt som han lyfte upp dem över huvudet på mig.
Vi flyttade oss till soffan och jag hamnade under honom. Han kysste mig på kroppen vartefter han drog upp mitt linne. Jag har aldrig känt ett behov efter någon, eller något som jag kände för honom, men det är en sak jag aldrig kommer erkänna för någon annan. Han fortsatte kyssa mig på halsen, och vidare ned till mina bröst. Han stannade där en stund och både massera och kysste dem.
Vi bytte plats i all hast och han hamnade under mig, och jag drog av honom hans tröja, samtidigt som jag kysste han över bröstet och halsen. Drog mina naglar lätt över sidorna på honom, vilket gav en oväntad effekt, han började rysa. Vilket gjorde att han fick nog, jag låg återigen på rygg och han lirkade snabbt av mig min kjol. Han drog sina fingrar lugnt och sakta över mina trosor, vilket fick min kropp att skrika efter mer.
- Är du säker på detta? Han hånade mig lite, jag hörde det på hans röst.
- Ge mig allt du har, NU!!! Jag nästan skrek efter hans kropp, jag ville inget annat än att han skulle tränga in i mig, och visa vad han går för.
Han kysste mig på låret och vidare upp mot mina ljumskar, vilket bara irriterade mig till max, varför kunde han inte bara trycka in den, än att hålla på och fjanta. Precis när han skulle dra ned mina trosor, satte han sig upp och drog på sig sin tröja. Jag hann inte ens reagera över vad som hände, fören han kysste min panna och viskade i mitt öra.
- Jag tror att jag precis hämnades på djävulen, baby. Han lämnade mig där, nästan naken, och helt otillfredsställd. Hur kunde han? Det var frågan. Kände inte han samma behov som jag gjorde. Det här kommer stå honom dyrt, det kan jag lova honom. Jag hörde att dörren slogs igen och jag började skrika rakt ut fullt med ilska. Hur kan han? Just nu är han död för mig. Jag kommer göra vad som helst för att såra honom. Alfredo och jag kanske till och med har sex framför hans ögon. Bara för att se om han ens någonsin brytt sig om mig. Jag gick med arga steg upp på mitt rum. Egentligen ville jag bara dra ut hela sängen som påminde mig lite om Justin. Han satt ju där förut när jag gav honom en lapdance. Jag hatar honom för att jag är så himla nyfiken på honom. Jag dras till honom på ett underligt sätt.
Jag orkade inte ens duscha utan jag la mig direkt ner i sängen och somnade djupt.
Nästa morgon vaknade jag till av min sms signal på mobilen, 2 obesvarade meddelanden.
''Hur gick det igår;) /Lucy''
''Fråga inte ens, Justin är död för mig just nu asså.. /Ally''
Sen öppnade jag det andra smset, som var från självaste Justin.
'' Haha, är du arg? Tänkte fråga om du vill träffas idag, bara du och jag;) /J''
''Åh Justin, det kan du fan ta och glömma du miste din enda chans. /Ally''
Jag bestämde mig för att åka till Trever, ifall Justin skulle dyka upp här eller något. Jag gick in i badrummet och tog en snabb dusch. Efter det tog jag min hårtork och blåste håret tills det var torrt. Sminket orkade jag inte ens bry mig om just nu. Jag tog på mig en snygg t-shirt och jeans innan jag lämnade huset. Sen satte jag mig i bilen och åkte mot Trever's lägenhet som inte låg allt för långt bort. Min radio slogs på och Gimme More av Britney Spears började spelas högt i mina högtalare. Det gjorde så jag började tänka på allt som hände igår, igen. Jag suckade irriterat och stängde snabbt av radion.
*
- Heej! Trever är du hemma!? Ropade jag högt när jag gått in. För jag hade en egen nyckel hit.
- Här inne! Ropade Trever tröttsamt tillbaka. Jag gick in i Trever's vardagsrum där Trever och Alfredo satt och spelade Xbox som vanligt.
- Hej Ally. Sa Alfredo och flinade lite, dem visste antagligen.
- Hej.. Svarade jag surt tillbaka och satte mig med en duns ner i soffan.
- Vad skrattar ni åt? Frågade jag när dem plötsligt fick en skratt attack. Jag hörde att toa dörren öppnades, och ut kom Justin.
- Oh, hej Ally. Sa han och log lite.
I Feel Different Around You - Chapter 10
Hon klickade samtalet och jag började genast rota fram mina party kläder, ibland har jag väldigt svårt att hitta dem rätta för kvällen. Mobilen plingade till av ett sms, och jag kunde ge mig fan på att det var Justin.
”Lusten, hur mår den idag då? I know U want me. ;)”
Jävla Lucy, hon var säkert med honom, så han hörde vad jag sa, eller så sms:ade hon honom på en gång.
”Ja, du väckte den, ditt as. Följ med till ET ikväll?”
”Tar med mig Alfredo och kommer hem till dig på förfest.”
Jag drog snabbt på mina party kläder, och sminkade mig därefter. Jag fattar inte varför men jag typ, saknar Justin lite. Jag skakade på huvudet för att få bort tanken snabbt. Jag loggade snabbt in på Twitter och skrev ''Partyy Time Bitches!'' innan jag loggade ut igen. Det plingade på dörren så jag sprang ner för att öppna, och där stod allihopa. Justin, Alfredo, Lucy och Trever. Men denna gången var ingen Stacy med. Fast det var lite synd att Selena inte var med, hon är ju världens roligaste och sötaste tjej.
- Heej! Sa jag och släppte in dom. Trever och Alfredo hade fixat med sig några öl och cider. Vi satte oss i vardagsrummet och öppnade varsin dricka, själv valde jag cider. Jag är inget öl fan precis.
- Så Justin, hur ska du ta dig in på E.T? Jag, Lucy och Trever har falska leg och Alfredo är över 18. Vad är din ursäkt? Frågade jag och log retsamt mot honom.
- Dude..? Kolla på mig, jag är Justin Bieber jag kommer in vart som helst girl. Sa han flirtigt.
- Haha, vad säger dina fans om det då? Det kommer antagligen komma ut i media. Svarade jag tillbaka.
- Äsch jag kommer på någon dum ursäkt, min mamma blir nog inte så glad dock. Fast det får Alfredo stå för. Sa han och flinade mot Alfredo som kollade med en sur blick på Justin.
- Vad säger du sweetie ska vi fortsätta på ditt rum eller? Frågade Alfredo mig och blinkade med ena ögat. Justin spärrade upp ögonen och hans blick flög mellan mig och Alfredo. Jag förstod direkt att Alfredo menade min strippstång som han hittade här när han sov över. Jag fick den av Lucy på skoj förra året och har bara andvänt den ett par gånger.
- Haha jaså, du vill ha en show alltså? Lucy vad säger du ska vi ge dem en show. Sa jag och kollade på Lucy som log och nickade.
Justin fattade fortfarande ingenting men följde efter oss som en liten hundvalp. Killarna satte dig i sängen medans jag satte upp stången mitt på golvet. Lucy satte på Britney Spears låt Gimme more. När allt var färdigt började jag med lätta steg röra mig runt stången med sexiga steg. Gned mig mot den och snurrade lite. I takt till musiken. Alfredo och Justin kollade på mig med stora ögon medans Trever inte var ett dugg nyfiken, han är van. Lucy kom och vi dansade runt stången tillsammans. Haha, Justin miner var priceless! När låten nästan var slut rörde jag mig framåt mot Justin och gav honom en liten lapdance. Men så fort låten var slut, var dansen slut. Det hade stigit lite hos Justin ''där nere'' vilket fick mig att skratta. Men ingen annan märkte något, konstigt nog. När vi fick nog med dans, skratt och sånt bestämde vi oss för att dra till E.T. Taxin som vi ringt efter hade kommit så vi gick in i taxin och pratade om hur kul vi skulle ha det. Jag satt vid ett fönster, Justin i mitten och bredvid honom satt Lucy. Sen fanns det två säten bakom oss och där satt Trever och Alfredo.
Jag orkade inte öppna min mun så jag bara satt och kollade ut genom fönstret, men man såg inte mycket eftersom det var mörkt. Helt plötsligt kände jag att någon tog min hand och höll den i sin. Jag kollade ner på dem ihop flätande händerna som låg på mitt lår. Sen kollade jag upp och märkte att det var Justin's hand, såklart. Han log mot mig. Inget flin, utan ett varmt och äkta leende på något sätt. Hur mycket jag än försökte fick jag aldrig mod till att släppa hans hand. Det kan bero på att jag inte ville släppa hans hand. Men när vi var framme var han tvungen att släppa eftersom vi skulle gå ur taxin. Vi gick fram till vakten och visade våra leg, förutom Justin som bara smet in med klungan vi hade bildat, om det skulle varit en tjej vakt kanske han skulle kunnat flirtat sig in. Men denna stora mannen såg inte ut som en belieber direkt.
Vi gick direkt fram till baren och beställde varsin dricka. Jag tog som vanligt en vodka lime. Efter några drinkar var jag sugen på att dansa med någon. Jag kollade runt, Alfredo dansade med någon full blondin. Lucy stod och flirtade med bartendern, som vanligt. Och Trever syntes inte till. Mina ögon fastnade på Justin som stod och dansade med en snygg tjej. Hon hade kort kort klänning som visade upp hennes kurvor väl. Och hon hade långt stort lockigt hår. Jag blev lite avundsjuk så jag gick mot den närmsta snygga killen jag såg och drog med honom till folk massan som dansade, och så att Justin kunde se mig. Jag började röra mig i takt och gned min kropp mot hans. Och han la sina händer på mina höfter och hängde med. Jag slängde några blickar mot Justin varje minut men han kollade inte på mig en enda gång! Hans ögon var fast på tjejens rumpa som hon gned mot hans skrev. Då fick jag nog jag gick med bestämda steg mot Justin, putade bort tjejen och började istället gnida min kropp mot Justin's. Tjejen gav mig en arg blick innan hon gick mot baren. Jag log bara och fortsatte röra mig till musiken. Jag kände Justin's andetag mot min nacke. Han gjorde mig galen, hur är det ens möjligt? Först hade jag övertag mot honom men nu har han mig runt hans lillfinger.
- Hur känns det att vara så dragen till mig att du inte ens tål att jag dansar med en annan tjej? Justin viskade i mitt öra, så gått han kunde på grund av musiken, vilket gav rysningar över hela ryggen. Han visste att han hade mig som i en liten ask för tillfället.
- Jag är inte alls dragen till dig. Jag vet inte vem det var jag försökte intala, mig själv eller honom, men ingenting spelade någon roll. Han hade mig.
- Keep dreaming. Han placerade sina händer på mina höftben och pressade mig mot honom. Det enda jag tänkte på var att avsluta det innan det gick för långt.
Baren kändes lockande, så jag gick dit och beställde en cider, helt utan att säga något till Justin, jag lämnade honom på dansgolvet, och jag förstod att han suckade för sig själv. Den där tjejen han tidigare hade dansat med stod bara någon meter ifrån mig, men försvann lika fort hon såg mig, troligtvis tillbaka till Justin. Lucy och bartendern var borta när jag försökte leta reda på dem, och lika så Trever.
För att ha ännu roligare drog jag av mig min korta kjol och tog av mig mitt linne, samt klättrade upp på baren. Det fanns inte en enda grabb på hela stället som inte samlades runt mig och busvisslade eller försökte få tag i mig. Jag vet att min kropp är att dö för, och det utnyttjar jag mer än gärna. Justin var absolut en av dem som stod nedanför på golvet och inspekterade mig och mina rörelser, så jag plockade upp honom på baren och fortsatte min dans.
- Vet du hur många det är som vill vara i dina kläder just nu? Han förstod på en gång vart jag ville komma, och han smekte mig över min nakna hud.
- Då har du ingen aning om hur många det är som vill vara i dina. Hans sätt att prata till mig får mig bara att vilja ha honom ännu mer. Jag fick honom att sätta sig ned på baren och jag placerade mig själv gränsle över honom, med min i stort sett nakna rumpa ut mot alla andra grabbar. Han pressade sina läppar mot mina, och jag kunde inte stoppa det hur mycket jag än ville. Återigen placerade han sina händer på min rumpa, och även denna gång innanför mina trosor.
- Varför gör du såhär mot mig? Jag gled ned från Justin och baren för att sedan dra med mig honom till ett rum som vi kunde prata i.
- Du har gjort såhär mot mig länge nog nu. Varför kan vi inte bara släppa efter, båda två samtidigt? Ingen förlorar, och ingen vinner. Jag skakade bara på huvudet och lämnade återigen honom bakom mig.
Lucy stod i baren när jag kom tillbaka. Hon hade ett leende stort som en banan på läpparna, vilket fick mig att förstå att hon hade haft en trevlig stund med bartendern.
- Kan du be Justin komma hem till mig när han är klar här, jag åker hem nu. Lucy kollade underligt på mig, men brast sedan ut i skratt.
- Du kan inte hålla dig längre, erkänn? Hon drack upp det sista hon hade i glaset och vände sig helt mot mig. Jag nickade diskret på huvudet.
- Jag måste ha honom, så är det bara. Han ska få sig en natt han ALDRIG kommer glömma. Hon reste på sig och gick ut i vimlet, efter att ha gett mig en klapp på axeln.
Emma har skrivit halva, och jag avslutade det med den resterande halvan. :) Hoppas ni gillar det.
Glöm inte bort att kommentera. Det är dem som gör så att vi skriver mer :)
I Feel Different Around You - Chapter 9
Jag reste mig upp och knuffade ned honom på handduken och satte mig gränsle över hans ben. Hans blick var fäst vid mina bröst och han placerade sina händer på min rumpa. Jag böjde mig ned och kysste honom, vilket fick både han och sin grej att leva. När jag avslutade kyssen reste jag mig upp och gick ned till dem andra i vattnet.
- Justin kommer döda mig inom några sekunder. Lucy simmade en bit från alla andra, så jag kunde prata ostört med henne. Hon kollade bara på mig, och upp mot Justin, som var på väg ned i vattnet med en, inte så glad min.
- Vad har du gjort nu då? Jag hann inte säga så mycket mer innan Justin lyfte upp mig och bar iväg mig bort från alla. Jag gränslade hans höfter och la armarna om honom, samtidigt som han fortsatte gå. Ingen av oss sa något, och han pressade sina läppar mot mina, samtidigt som hans händer gled innanför mina bikinitrosor.
- Okej Justin släpp mig nu. Sa jag direkt efter jag avslutat kyssen.
- Nej! Vi ska ligga med varandra, nu. Du har retat mig nog. Sa han och fortsatte gå med mig till buskarna.
- Då betyder det att du förlorar våran lilla lek. Sa jag och skrattade. Justin suckade och släppte ner mig. Jag har hört att han hatar att förlora. Jag gick tillbaka till de andra och lekte med dem i vattnet.
*
- Jag ska nog gå nu, men Lucy ring mig ikväll. Sa jag och log mot dem. Jag klarade inte av att Justin hängde på mig och när jag dissar honom kryper han tillbaka till Stacy så jag väljer att gå.
- Okej, klarar du dig? Frågade hon medans jag packade ihop min handduk.
- Självklart, vi ses! Sa jag och log mot alla innan jag gick och satte mig i min bil. Jag behövde en väldigt bra vän just nu, alkoholen. Som tur hade jag tagit med mig mitt falska id kort. Så jag körde till närmsta bar, parkerade utanför och gick in.
- En vodka rebull, tack. Sa jag och la fram mitt id kort. Bartendern log mot mig och gav mig en vodka redbull. Vissa killar bjöd mig på drinkar då och då. När jag insåg att jag hade varit på baren i 3 timmar, ensam. Var jag lite chockad men jag lätt ändå fler drinkar åka ner längst min hals. Efter ett tag blev jag riktigt packad, jag bad bartendern att hålla koll på mina nycklar och mobil medans jag gick på toaletten. Sen vinglade jag in i barens lilla snuskiga toalett. Men jag hann inte ens gå på toa innan jag ramlade ihop och allt blev svart.
- Vakna!!! Kom igen nu Ally!! Skrek en röst framför mig och sakta öppnade jag ögonen. Jag var inte längre inne på toan, utan på barens golv. Det var inga människor här eftersom det antagligen var stängt. Jag kände solens starka ljus som lös in i baren, vilket betydde att det var morgon. Jag har varit på baren sjukt många timmar!, helvete. Jag kollade lite på den smått oroliga killen framför mig, Justin. Och bredvid honom stod bartendern.
- Vad hände? Frågade jag och satte mig försiktigt upp.
- Jag ringde dig förut för typ 100 gången eftersom Lucy inte fått tag på dig, och du var inte heller hemma. Och då svarade Joe istället. Justin pekade på bartendern som hette Joe.
- Okej.. Svarade jag bara och Joe hjälpte mig upp så jag nu stod upp.
- Förresten hur in i helvete kan du sälja alkohol till en 16 åring??! Röt Justin ilsket till Joe.
- Hon hade leg, det stod att hon var 18 år, chilla! Sa Joe och höll oskyldigt upp händerna.
När jag hade fått i mig lite vatten tog Justin med mig därifrån. Jag låste upp bilen och tänkte precis sätta mig och köra, men Justin stoppade mig.
- Vad tror du att du håller på med? Sa han ilsket till mig och slängde igen bildörren framför ögonen på mig.
- Jag har tänkt att köra hem? , vill du åka med eller..? Sa jag förvirrat.
- Jag tänker inte låta dig köra, du är fan inte ens nykter än. Svarade han. Det var ingen idé att tjata emot så jag satte mig på andra sidan och lät Justin köra istället. Vanligtvis hade jag inte gett mig såhär lätt, men huvudvärken tog verkligen död på mig.
- Så.., sen när började du bry dig om mig? Frågade jag och skrattade när han börjat köra.
- Vad menar du? Svarade han och låtsades som han inte förstod.
- Du blev väldigt arg där inne på baren, det blir man bara om man bryr sig. Så sen när började du bry dig?
- Pfft.. Jag gör det för Lucy's skull. Jag bryr mig inte om dig. Svarade han och började koncentrera sig på vägen istället för att prata med mig.
När Justins stannade min bil på uppfarten till mitt hus, klev jag ur och gick in. Justin följde efter mig, så det fick väl vara. Jag hade ingen lust att bråka med honom, på grund av min huvudverk som började komma.
- Klarar du dig eller är man tvungen att vakta dig? Justins spydiga kommentar fick mig att börja skratta, vilket han inte verkade uppskatta.
- Jag klarar mig, ge dig nu. Du kan gå. Han vände sig i dörren, men ångrade sig ganska på en gång och kom fram till mig. Från ingen stans kysste han mig, en kyss jag aldrig tidigare känt. Den fick min lust att vakna till liv, och jag kunde inget göra åt den.
- Ses väl. Sa han och flinade innan han lämnade huset. Där stod jag kvar, i köksdörren som ett frågetecken, och ville ha hans kropp.
När jag vaknade på eftermiddagen var huvudverken borta, och jag hoppade direkt in i duschen. Hela tiden funderade jag över den där kyssen Justin gav mig på natten. Han retades med mig, på samma sätt som jag retas med honom. När jag kom ut ur duschen ringde min mobil.
- Hej Lucy. Jag såg på displayen att det var hon som ringde.
- Hallå, vad gör du? Jag kunde höra att hon hade vaknat för mindre än 2 minuter sedan, vilket fick mig att börja skratta.
- Kom just ur duschen, själv?
- Jag vaknade nyss. Vad gjorde du och Justin igår då? När han körde hem dig. Hon lät sådär flirtig, som hon gör när han kommer på tal.
- Inget, han kysste mig. HAN fick min lust att vakna, vilket stör mig sjukt mycket. Hon skrattade, och kunde tydligen inte hejda sig själv.
- Det är väl bra. Vad ska vi göra idag då?
- ET.
- Bra, är hos dig om 20 minuter.
Hon klickade samtalet och jag började genast rota fram mina party kläder, ibland har jag väldigt svårt att hitta dem rätta för kvällen. Mobilen plingade till av ett sms, och jag kunde ge mig fan på att det var Justin.
”Lusten, hur mår den idag då? I know U want me. ;)”
Jävla Lucy, hon var säkert med honom, så han hörde vad jag sa, eller så sms:ade hon honom på en gång.
”Ja, du väckte den, ditt as. Följ med till ET ikväll?”
”Tar med mig Alfredo och kommer hem till dig på förfest.”
I Feel Different Around You - Chapter 8
- Alfredo, vad gör du här? Frågade jag lite irriterat.
- Jag ville bara se hur du mår. Du bara sprang iväg förut. Jag vill bara att du ska veta att jag är här för dig. Som din vän inget mer. Och inget sex heller. Men jag tänkte göra dig sällskap. Det måste vara tråkigt att vara ensam. Sa han och log mot mig.
- Fine, kom hit Alfredo. Sa jag och flyttade lite på mig så han kunde ligga bredvid mig. Vi kollade runt lite på Twitter och Facebook. Men Alfredo hade ingen Facebook för det skulle bara blivit jobbigt med Justin's fans och sånt. Sen valde vi att kolla på Karate Kid med Jaden Smith. Som Alfredo tydligen kände, skryt måns.. Men vi hade faktiskt kul. Utan något sexuellt inblandat. Vilket kändes ganska skönt just nu.
- Är det okej om jag sover kvar. Har ingen lust att möta Justin när jag kommer tillbaka? Eftertexten på filmen rullade, och vad spelas då? Jo, Justins egna låt, Never Say Never, vilket fick mig att slå av både tv:n och DVD:n i ett slag.
- Ja, det får du väl. Tror min bror kommer hem, så du behöver inte bli rädd om du stöter på honom imorgon. Jag gick in på badrummet och borstade mina tänder och kammade ut mitt hår.
Vi gick och la oss tillsammans i min säng, vi delade täcke men vi rörde inte vid varandra, fören precis innan jag somnade då han la sin arm runt mig. Det var länge sedan jag sov med någon, nykter. Det var faktiskt en behaglig känsla. Den känslan kan vara den enda saken jag saknar av ett förhållande.
- ALLY, vem är han? Att vakna av att sin bror står lutad över sängen och skriker. Helt osammanhängande saker, gjorde mig både arg och förvirrad.
- Skrik inte så jävligt. Alfredo heter han, en vän till Trever. Gå och lägg dig. Nate lämnade mitt rum utan protester, vilket var garanterat första gången. Aldrig någonsin har han gjort det utan att ställa mig mot väggen med hundra frågor.
Hela förmiddagen gick utan att jag och Alfredo ens klev upp ur sängen, vi klämde film efter film, och myste tillsammans. Helt utan känslor inblandat. Han tog på mig, på dem ställena jag ville att han skulle ta på, och jag behövde inte ens säga något till honom.
- Ska vi höra vad alla andra gör? Med alla andra menade jag Lucy, Trever och den där andra dåren, Justin. Egentligen hade jag inte lust att träffa honom, efter hans fina uttalande igår. Men jag kan inte vara så elak att låta han vara utanför, då får jag dåligt samvete.
- Ja, det skulle vi kunna göra. Han plockade upp sin mobil och troligtvis skrev till Justin. Medan jag skrev till dem andra.
Lucy svarade ganska på en gång att hon var sugen på att dra och bada. Så vi bestämde att vi skulle göra det. Alfredo drog tillbaka till hotellet och hämtade upp Justin, samt sina badkläder, och jag hämtade upp Trever och Lucy.
- Vad det du som berättade för Alfredo igår, vart jag bodde eller? Lucy hann inte ens sätta sig i bilen fören jag slängde frågor över henne.
- Ja, han ville veta vad som hände, och det vill jag med. Varför stack du bara igår? Hon kollade på mig, precis som att hon var redo för vilken lögn jag ens skulle dra.
- Jag mådde dåligt, jag sa ju det. Trever stod redan ute när vi kom, så jag behövde bara svänga in till kanten och sedan köra vidare mot stranden.
Alfredo och Justin var redan där, plus att Stacy var med, men ingen Selena. Jag kände på en gång att detta skulle bli en lång dag på stranden. Jag hade ingen lust att vara en avundsjuk tjej, som kunde få grabben när hon helst ville. Så jag planerade att ignorera Justin och Stacy.
Vi kastade vatten på varandra vilket till slut resulterade i att ett stort vattenkrig utbröt sig över oss, och många andra som skulle i och bada. Justin fick utstå en hel del tjejer i små nätta bikinin, vilket fick mig att skratta till några gånger.
- Kan inte du göra en sådan där bakåt handvolt som du alltid gjorde när vi var yngre. Det är så sjukt sexigt. Trever vet att jag älskar att visa upp mig, så jag gjorde det mer än gärna. Vilket fick både Alfredo och Justin att nästan tappa hakan.
- Om du är sådär vig här, varför har du inte visat det i sängen? Det Alfredo sa fick både mig och Lucy att börja skratta.
- Kanske inte har kommit till den punkten där jag gör det, tycker vårt sex är bra som det är. Han fnös, och lyfte upp mig samt gick ut med mig i vattnet.
Jag orkade inte ens argumentera med honom om att inte kasta i mig i vattnet, han hade inte lyssnat. Så när jag hade badat klart gick jag upp och la mig på handduken. När jag hade legat där ett tag var det någon som slog till mig på rumpan.
- Hey, vad var det där bra för? När jag vände mig om fick jag se Justin sitta på sin handduk som olyckligtvis låg bredvid min. Han skrattade åt mig och kollade ut mot vattnet.
- Kan du sluta bråka med mig. Jag vet att du vill, minst lika mycket som jag, om inte mer. Han kollade inte på mig, utan fortsatte kolla ut mot dem andra som fortfarande plaskade omkring i vattnet.
Jag reste mig upp och knuffade ned honom på handduken och satte mig gränsle över hans ben. Hans blick var fäst vid mina bröst och han placerade sina händer på min rumpa. Jag böjde mig ned och kysste honom, vilket fick både han och sin grej att leva. När jag avslutade kyssen reste jag mig upp och gick ned till dem andra i vattnet.
- Justin kommer döda mig inom några sekunder. Lucy simmade en bit från alla andra, så jag kunde prata ostört med henne. Hon kollade bara på mig, och upp mot Justin, som var på väg ned i vattnet med en, inte så glad min.
- Vad har du gjort nu då? Jag hann inte säga så mycket mer innan Justin lyfte upp mig och bar iväg mig bort från alla.
Jag gränslade hans höfter och la armarna om honom, samtidigt som han fortsatte gå. Ingen av oss sa något, och han pressade sina läppar mot mina, samtidigt som hans händer gled innanför mina bikinitrosor.
Marielle här. Detta är skrivet på en halv timme, så det är kanske inte det bästa. Men jag ger mina läsare det dem vill ha, och ni ville ha ett till idag. :) Kommentera nu va!!
I Feel Different Around You - Chapter 7
Jag visste sedan länge att Lucy hade gått in, men jag gillar inte att sitta och sms:a med folk som sitter två meter från mig, så jag stod kvar ute på balkongen.
- Så här mycket. Jag hann inte ens reagera på att Justin faktiskt stod bakom mig, fören han pressade sin kropp mot min och placerade sina händer på mina bröst, samt kysste mig på halsen.
- Det är du allt bra ensam om. Jag pressade mina läppar mot hans och avslutade kyssen innan den ens hade börjat, och så gick jag in. Alla inne i vardagsrummet kunde höra hur Justin frustade för sig själv ute på balkongen, och dem kollade på mig med frågande blickar.
- Vad är hans problem? Frågade Lucy och syftade på Justin som mumlande argt för sig själv på balkongen.
- Jag gissar på att han är sur för han inte får som han vill. Sa jag och flinade. Alfredo kollade lite konstigt på mig men förstod sedan.
Efter ett par minuter kom Justin tillbaka med en irriterad blick. Han satte sig ner i soffan med en duns, bredvid mig.
- Hur får jag dig att bli så svartsjuk? Frågade jag när Justin och jag stod ensamna i köket och gjorde iordning popcorn och dricka.
- Vem som helst kan få dig, förutom jag. Och det stör mig. Men jag är inte svartsjuk. Sa han och flinade.
- Det är många som inte kan få mig, jag är ingen hora om du tror det. Sa jag och han skrattade till lite som att han inte trodde på mig.
- Ledsen tjejen, men du besvisar inte det så bra. Och syftade antagligen på Alfredo. Han lämnade köket med ett flin på läpparna och en öl i handen.
Även om jag inte gillar att ta åt mig vad folk säger, så gör jag det ändå. Justin's ord sårade mig djupt inom mig. Men det skulle jag aldrig erkänna, inte ens för Lucy. Jag gick tillbaka in i rummet och kollade lite på Lucy.
- Jag går nog hem nu, mår inte så bra. Tror jag börjar bli sjuk. Sa jag och gick ut ur Trever's lägenhet. Ingen trodde nog på mig alla förstod nog att något var fel eftersom jag bara sprang ut sådär. Men det skulle vart ännu pinsamare att gå tillbaka igen.
Justin's Prespektiv
Lucy kollade på mig sedan nickade hon mot köket, vilket betydde att hon ville att jag skulle följa med dit. Så vi gick ensamna och satte oss vid bordet.
- Vad sa du till henne? Frågade hon surt.
- Vad menar du?
- Hon springer inte bara iväg sådär Justin! Vad sa du till henne. Hon spände blicken i mig och väntade på ett bra svar.
- Hon gör mig galen, det var aldrig menningen att såra henne. Jag vet inte ens vad jag gjorde för fel. Ljög jag, jag visste vad jag gjorde för fel. Och det var menningen att orden skulle såra henne.
- Jag litar på dig Justin. Svarade Lucy och log lite.
'' I trust you Justin ''
Allyson's Prespektiv
När jag kom hem tog jag en behövlig varm dusch. Jag tänkte tillbaka på när jag förlorade min oskuld, jag var tolv år.
'' Festen var igång och för första gången i mitt liv drack jag. Jag hade äldre kompisar i 14-15 års åldern, därför var jag på festen. En kille kom fram till mig och kollade på mig med ett äckligt flin på läpparna. Vad kunde han ha varit, 18 kanske? Han drog med mig upp för trapporna och in i badrummet. Jag kunde inte säga emot för jag fattade knappt vad som hände. Han drog upp min klänning och ner med mina trosor. Efter det mindes jag bara en sak, smärta. ''
Jag valde inte att bli av med min oskuld. Varje dag ångrar jag att jag gick på den festen. Att jag lätt mig bli så full att jag inte kunde kontrollera vad som hände med mig, vad han gjorde med mig. Efter det blev jag som den jag är idag, en hora antagligen som Justin beskrev mig.
När jag var klar i duschen tog jag på mig min mjukis dress och satte mig framför datorn. Det knackade på dörren och in kom, Alfredo.
- Alfredo, vad gör du här? Frågade jag lite irriterat.
- Jag ville bara se hur du mår. Du bara sprang iväg förut. Jag vill bara att du ska veta att jag är här för dig. Som din vän inget mer. Och inget sex heller. Men jag tänkte göra dig sällskap. Det måste vara tråkigt att vara ensam. Sa han och log mot mig.
- Fine, kom hit Alfredo. Sa jag och flyttade lite på mig så han kunde ligga bredvid mig. Vi kollade runt lite på Twitter och Facebook. Men Alfredo hade ingen Facebook för det skulle bara blivit jobbigt med Justin's fans och sånt. Sen valde vi att kolla på Karate Kid med Jaden Smith. Som Alfredo tydligen kände, skryt måns.. Men vi hade faktiskt kul. Utan något sexuellt inblandat. Vilket kändes ganska skönt just nu.
Emma här! Nu har jag skrivit detta åt er eftersom ni är så bra på att kommentera med era underbara kommentarer. I hope u liked it! Love y'all;) Kommentera!
I Feel Different Around You - Chapter 6
Efter min och Justin konstiga promenad kom vi tillbaka till Trever's lägenhet. Det hade kommit fler folk, eller fler och fler det hade kommit två tjejer. Selena och hennes kompis Stacy. Dem hade redan startat filmen så jag satte mig bredvid Lucy. Jag trodde Justin skulle sätta sig på den tomma platsen bredvid mig och hålla på som vanligt. Men istället satte han sig bredvid tjejen som hette Stacy. De verkade känna varandra eftersom de viskade saker till varandra och skrattade ibland. Justin var väldigt när gången. Så som han brukar vara med mig var han nu med Stacy. Han gav henne en puss på kinden ibland och en på munnen då och då. När det hade gått ungefär en timma satt dem redan och strulade. Och då insåg jag att filmen för mig inte var så intressant längre. Utan jag hade bara suttit och kollat på Justin och Stacy.
Även fast jag absolut inte var intresserad av Justin på det sättet kunde jag ändå känna ett sting av, inte svartsjuka, men avundsjuka. Han och jag var nog ganska lika i sättet, även om man inte kunde tro det.
- Hallå Ally, hör du mig? Lucy skakade till mig så att mina ögon släppte Justin och Stacys sammanflätande läppar.
- Ja, eller va? Vad vill du? Hon följde min blick och fick syn på samma sak hon med, vilket gjorde att hon slet upp mig från soffan, och drog iväg mig till Trevers sovrum.
- Vad var det där om? Vad gör vi här? När hon hade släppt mig sa hon ändå inget, så jag bröt tystnaden.
- Det kan ju du förklara för mig. Varför satt du och kollade på dem, precis som att du ville vara i hennes sits? Hon lät helt seriös, så jag kunde inte skratta åt henne, vilket jag egentligen ville.
- Förstår inte vad du pratar om. Hon slog mig i bakhuvudet en gång, precis som hon brukar göra när hon vill att jag ska tänka om.
Jag ignorerade både henne och Justin när vi gick tillbaka ut till dem andra, som hade en förmåga att alla sitta och titta på oss, vilket fick mig irriterad. Alfredo satt i en fåtölj, så jag satte mig ned i hans knä, vilket han inte verkade ha något emot.
- Det var längesedan jag fick känna på din rumpa. Viskade han i mitt öra, vilket fick mig att skratta och dem flesta att vända sig om och kolla på oss. Alfredo satt med sina händer nästan i ljumskarna på mig, vilket ledde till att det kittlade i kroppen på mig.
- Ta för dig. Han tog mig verkligen på orden, han vände mig om så att jag satt gränsle över hans lår och kysste mig, samtidigt som han placerade sina händer på min rumpa. Han fick det han ville, och jag fick det jag ville. Närhet.
- Ska vi fortsätta någon annanstans? Han viskade mot mina läppar, så att ingen annan skulle höra oss. Samtidigt som jag reste mig upp och han kom efter. Jag vet hur mycket Trever hatar när man ligger i hans säng, så därför gick jag till rummet som jag alltid sover i när jag är här.
Innan jag han stänga dörren efter oss kastade han ned mig på sängen och slet av mig mina kläder. Återigen hade jag Alfredo över mig, och jag älskade det. Han tog mitt sexliv till en helt annan nivå. Jag orkade inte ens se till så att vi hade täcket över oss när han trängde in i mig, så vem som helst som hade kollat in i rummet hade sett allt, vilket triggade mig ännu mer. Vissa kallar mig hora, men i min värld är jag en tjej som vet vad jag vill ha, och tar det.
- Hårdare. Han hånlog mot mig innan han ökade takten och stötte hårdare och djupare i mig. Vi kysstes samtidigt, djupt även där.
Vi låg med varandra snabbt, just för att ingen skulle hinna reflextera att vi vart borta, men så fel vi hade. Alla kollade på oss när vi kom tillbaka, och jag kände speciellt Justins blick på mig. Han såg inte glad ut, vilket var en del av spelet. Han började, jag tog det bara till en helt ny nivå.
Jag gick ut i köket för att ta mig vatten, och Trever kom efter mig.
- Var det skönt? Han lutade sig mot diskbänken bredvid mig.
- Om det var. Han vet vad han gör. Jag drack mitt vatten, och öppnade kylskåpet, för att se att han hade cider hemma.
- Hörde det, du var inte tyst direkt. Jag viftade med en cider och han nickade som att det var okej att jag tog en.
- Varför ska man vara tyst? När något är så skönt. Jag vickade på ögonbrynen innan jag lämnade köket och gick ut till dem andra.
Lucy stod på balkongen och rökte, så jag gick ut till henne. Hon sträckte mig ciggen, men jag tog inte emot den. Jag älskar att festa, men absolut inte att röka, munnen blir torr och man blir att lukta illa. Min mobil började vibrera då jag hade slagit av ljudet när vi skulle kolla på film.
”Varför gör du såhär mot mig? /J”
Jag visste redan vad jag skulle svara, men jag visade ändå sms:et för Lucy, som började skratta.
- Han kommer snart slita av kläderna på dig. Du gör honom helt galen. Jag stämde in i hennes skratt, och visste att det hon sa var sant.
- Det är det som är meningen, då är det han som förlorar. Jag började svara på hans sms.
”Gör vad?”
”Du fattar inte hur mycket jag vill ligga med dig.”
”Hur mycket?”
Jag visste sedan länge att Lucy hade gått in, men jag gillar inte att sitta och sms:a med folk som sitter två meter från mig, så jag stod kvar ute på balkongen.
- Så här mycket. Jag hann inte ens reagera på att Justin faktiskt stod bakom mig, fören han pressade sin kropp mot min och placerade sina händer på mina bröst, samt kysste mig på halsen.
- Det är du allt bra ensam om. Jag pressade mina läppar mot hans och avslutade kyssen innan den ens hade börjat, och så gick jag in. Alla inne i vardagsrummet kunde höra hur Justin frustade för sig själv ute på balkongen, och dem kollade på mig med frågande blickar.
Skrivet av mig Marielle. Och jag vet inte, hoppas det är bra nog ^ Får se när jag skriver nästa gång, har lite att stå i idag. :)
I Feel Different Around You - Chapter 5
”Jag vet att du vill ha mig, varför kan du inte bara erkänna det, så slipper vi hålla på med detta?”
”Vad är det som får dig att tro det? Det var inte jag som tryckte upp dig mot väggen, eller kysste dig på halsen. Du vill ha mig ;)”
Han slutade svara mig där, vilket jag tyckte var skönt. Jag smaskade och lekte med min glass, medan Lucy satt och sms:ade med någon.
- Vem skriver du med? Hon visade mig sin mobil, och jag fick en chock.
”Jag tycker om dig också.” sms:et var från ingen mindre än min bror, Nate!
(Trever)
- NATE!! Skrek jag ilsket när jag precis kommit innan för dörren. Jag hade precis släppt av Lucy hemma hos henne för att hon inte skulle få höra när jag skäller ut Nate. Han kom inspringandes i hallen och kollade förvånat på mig.
- Hallå? Svarade jag med en trött röst.
Jag la ned min laddare till mobilen i väskan, eftersom att min batteri verkade vilja ge upp i allt för olägliga lägen. Nate skulle precis till att knacka på min dörr när jag slet upp den och puttade undan honom, så att jag kunde gå förbi. Han försökte hela tiden prata med mig, men jag slog dövörat till. Han ska inte tro att han kan leka med min bästa väns känslor.
Trever bor inte som jag och Lucy, i ett stort lyxigt hus, men han bor inte så mycket sämre. Hans mamma köpte honom en lägenhet högst upp i en nybyggd skyskrapa, hans lägenhet är stor nog för oss alla tre, och vi gillar alla att sprida ut oss. Han trivs som fisken i vattnet uppe i sitt hem, och det förstår jag, finns inte många ställen i L.A som slår hans utsikt.
- Hej babe. Trever öppnade dörren med världens leende på läpparna
- You will see. Var det enda han svarade, vilket irriterade mig lite.
I soffan satt Lucy och Alfredo, vilket jag absolut inte var beredd på.
Emma här! Detta ''Chapter'' skrev jag men Marielle skrev också ett par rader:) Hoppas ni gillar det som vanligt comments please!!:D
I Feel Different Around You - Chapter 4
Måndag morgon och solens strålar lyser rakt in genom fönstret för att jag som vanligt har glömt att dra ned rullgardinen. Klockan väckte mig dock, för att jag av någon anledning har valt att gå till skolan. Festen hos Alfredo två kvällar före hade verkligen tagit ut sin rätt på min kropp. Eller så kanske det inte bara berodde på just den festen, utan alla jag varit på den senaste månaden.
När jag kom ut ur duschen kände jag mig som en ny människa. Mobilen lyste till bredvid sängen så jag plockade upp den och såg att jag hade fått ett sms av Lucy.
”Är du verkligen säker på att vi ska gå till skolan, det är ju strålande solsken ute och säkert en massa snygga grabbar?”
Jag kunde inget annat än skratta åt henne.
”Jo, vi går till skolan. Men är det tråkigt så drar vi. Okej?”
Svaret jag fick av henne bestod enbart av ett okej, så det var inget att svara på. Jag sminkade mig snabbt och gick ned till köket där Nate satt. Han var helt inne i en av sina böcker han hade framför näsan, så jag vågade inte ens störa honom. Mjölk och flingor till frukost är faktiskt det enda jag orkar, både äta och göra.
- Du och Lucy, har ni något på G eller? Nate hade lagt ifrån sig boken, så jag vågade prata med honom.
- Vad får dig att tro det? Vi låg med varandra, so what? Han kollade på mig som att jag hade blivit galen.
- Hon tror att du gillar henne. Kanske inte så smart drag av dig, om du inte vill annat än knulla henne. Att han sedan bara skrattade åt mitt svar gjorde mig bara säkrare på att han var som mig, han vill inte ha ett förhållande, och då tycker jag att han ska säga det till henne istället för att ge henne falska förhoppningar.
På skolans parkering har jag en egen plats längst fram, till min alldeles egna rosa Lamborghini. Blickarna som folk ger mig varje gång jag kör in bilen på skolans område är dem blickarna en tjej i min position vill ha. Lucy stod som vanligt vid min plats och väntade på mig, men denna gång såg hon inte speciellt glad ut.
- Jag förstår inte hur du kan få mig att gå hit. Hon stod med armarna i kors och surade.
- Vi kanske ska visa att vi lever i alla fall. Trever är väl också här någonstans? Jag kollade omkring mig, och fick syn på honom lite längre bort mot byggnaden, tillsammans med några andra grabbar på skolan.
Jag krokade min arm i Lucy’s och drog med henne bort mot Trever. Hon suckade nästan hela vägen, förutom när hon var nära nog och kunde släppa mig för att ge honom en kram. När han kramade om mig, började han skratta.
- Vad gjorde du egentligen med Justin på festen hos Alfredo? Istället för att svara gav jag bara honom en konstig blick. Jag hade ingen aning om vad det var han snackade om.
- Du har tydligen gett dig in i ett spel du kommer ha svårt att ta dig ur, enligt honom. Hoppas bara han inte har rätt, du har väl en plan? Han log, sådär hånande mot mig.
- Om jag har en plan. Har Allyson Stevens någonsin gjort något utan att ha en plan?
- That’s my girl. Han la armarna om både min och Lucy’s axel och så styrde vi fötterna mot skolans ingång.
Första lektionen var jag med på, men ångrade mig genast av att jag hade gått hit. Eller rättare sagt, vår mattelärare fick mig att ångra mig. Eftersom att jag inte har vart i skolan på en minst en vecka, så frågade han såklart mig, om en massa jag inte ens förstod. Jag och Lucy satte oss i cafeterian, och tog oss en varsin kaffe.
- Kan du erkänna nu att du gjorde ett dåligt val? Hennes stränga blick fick mig att inse att jag skulle ha lyssnat på henne.
- Ja, det kan jag göra. Kan vi gå? Hon skakade stolt på huvudet. När vi lämnade skolan vibrerade min mobil till i bh:n. Och ett sms från ett nummer jag inte hade fanns mottaget.
”Är du redo att leka? Jag vet att jag är i alla fall. /J”
Jag förstod att det var från Justin. Hur fick han mitt nummer? Jag visade smset för Lucy som bara skrattade lite.
- Omogen grabb du har hittat där, Ally. Sa hon och skrattade åt hans sms yttligare en gång till.
- Han fattar inte ens att jag var onykter då, men aja. Om han vill leka får han leka. Sa jag och flinade mot Lucy.
Jag började svara på hans sms och skickade iväg det med ett leende.
''Jag är mer än redo, bring it Bieber! /A''
Vi satte oss i min bil och körde iväg från skolans parkering.
- Du skulle lyssnat på mig, skolan är tråkig! Sa Lucy glatt över att hon hade rätt.
- Aja babe, du hade rätt denna gången. Sa jag och svängde in på en glassbar lite utanför L.A.
Vi beställde varsin glass och satte oss vid ett fönster. Min mobil vibrerade igen och jag tog upp den för att se Justin's svar.
”Jag vet att du vill ha mig, varför kan du inte bara erkänna det, så slipper vi hålla på med detta?”
”Vad är det som får dig att tro det? Det var inte jag som tryckte upp dig mot väggen, eller kysste dig på halsen. Du vill ha mig ;)”
Han slutade svara mig där, vilket jag tyckte var skönt. Jag smaskade och lekte med min glass, medan Lucy satt och sms:ade med någon.
- Vem skriver du med? Hon visade mig sin mobil, och jag fick en chock.
”Jag tycker om dig också.” sms:et var från ingen mindre än min bror, Nate!
Det mesta skrivet av mig, Marielle, men Emma finns med på ett hörn hon också. :) Ge oss många kommentarer nu. :)
I Feel Different Around You - Chapter 3
Under tiden kom fler och fler människor in i hotellrummet. Jag hade redan hunnit bli packad. Och dansade ensam en liten sexig dans som fick flera av killarnas uppmärksamhet. Men kväll var mina gränser tillbaka. Jag vill helst inte uppleva en till pinsam ''dagen efter dag''.
- Ally, varför smet du ut imorse? Alfredo smög upp bakom mig när jag stod i köket och blandade mig en ny grogg. Han placerade sina händer på mina höfter och verkade inte alls intresserad av att släppa mig.
- Det kändes så underligt att vakna upp bredvid dig. Men tro absolut inte att jag tyckte det var dåligt, för det var det absolut inte. Groggen var klar och det var bara att börja dricka igen.
Trever satt i soffan och log med hela ansiktet när jag kom ut med Alfredo tryckt bakom mig. Jag började sakta röra mina höfter i takt med musiken, så att jag gned mig mot Alfredo, vilket han verkade gilla, för han rörde sig i samma takt. Lucy stod på bordet och dansade, vilket alla grabbar i soffan verkade vara väldigt glada över.
- Ligg med honom. Ser du inte hans trånande blickar efter dig eller? Lucy drog ut mig på balkongen för att tala om för mig att Justin ville ha mig, vilket absolut inte stämde. Jag tror knappast han vill ligga med mig, när jag på morgonen klev ut från hans väns sovrum.
- Ge dig. Han vill inte, och skulle det vara så, får han ta första steget, vilket aldrig kommer inträffa, så jag behöver aldrig oroa mig. Hon skulle inte få mig att göra bort mig en gång till.
- Skyll dig själv. Jag tror att det skulle vara en upplevelse. Med dem orden blinkade hon med ena ögat och lämnade mig på balkongen. Jag skakade på huvudet för mig själv, vad får hon allt ifrån?
Festen var riktigt bra, och det var hur kul som helst med en hemmafest för en gångs skull. Det var som sagt riktigt länge sedan, och underbara människor var det också. Jag slutade dricka lite när klockan började närma sig 1 på natten, för att kunna stå upp längre. Alkoholen hade verkligen tagit på mig. Min gräns fanns fortfarande men jag måste nog tagga ner på drickandet annars är det lätt hänt att den försvinner.
- Hej Ally. Selena kom ut på balkongen som jag fortfarande stod på. Hon ställde sig bredvid mig och kollade ut på den mörka natten.
- Selena. Hej. Har du kul? Hon viftade till med sin cider och log.
- Kan du ge dig på att jag har. Du då? Hur går det med Alfredo?
- En skit bra fest. Äh, Alfredo var en engångs händelse inget mer.
Jag gick in till Lucy som följde med mig in på toaletten. Vi båda kissade, och efter dett tyckte vi det var dags att byta om till bekvämare kläder. Lucy tog på sig sin rosa korta tröja som det stod Barbie på. Medans jag tog på mig min korta lila tröja.
När vi gick ut igen plockade jag åt mig en cider, jag vet, jag skulle inte dricka så mycket mer, men jag ville verkligen ha den. Justin satt i soffan helt ensam, då alla andra stod upp på golvet och dansade med varandra. Jag satte mig ned bredvid honom och vände min cider upp och ned eftersom den var tom.
- Du kan det där med att dricka. Justin pekade på min tomma flaska som jag ställde på bordet.
- Jag är bra på andra saker också. Svarade jag och reste på mig, för att senare försvinna in i folkmassan som stod på golvet.
- Som vad? Jag förstod på en gång att Justin följde efter mig, men det jag inte var beredd på var att han skulle stå bakom mig och flåsa mig i nacken.
Jag drog med honom ut ur klungan av folket och knuffade ned honom på en stol för att ge honom en riktig lapdance. Vilket han inte verkade klaga över. Han följde min kropp med blicken hela tiden oavsett vad jag gjorde. Han följde mina rörelser utan att blinka, som att han var rädd för att missa något. Han började bli riktigt upphetsad av min lilla dans och andades häftigt. Det började samlas människor runt omkring och flinade lite åt Justin's miner, han blev lite röd i ansiktet när han märkte att folk stirrade. Så tillslut tog han mod till att dra med mig in till något rum där det bara var han och jag. Jag flinade åt honom men han tryckte bara upp mig mot väggen och flinade tillbaka. Våra ansikten var bara några få centimeter ifrån varandra. Han andades mot mitt öra utan att säga något. Och jag kunde inte riktigt gå därifrån heller eftersom jag var fast mot väggen.
- Du borde inte ha gjort det där. Sa han med ett litet leende på läpparna.
- Haha.. Blev lilla Bieber generad där ute eller?
- Du kommer få ångra det, du är skyldig mig en liten tjänst. Sa han och putade ner mig på sängen. Han började kyssa mig på halsen och ja, lite överallt. Jag rullade runt så jag nu låg över honom. Vi började strula och jag kände att Justin nu var upphetsad igen. Det var då jag avslutade kyssen och klev av honom. Jag gick mot dörren och var på väg att gå ut, men först vände jag mig om och kollade på Justin som var i någon slags chock över att jag bara gick.
- 2 - 0 till mig sötnos. Better luck next time. Sa jag och blinkade med ena ögat innan jag gick ut och stängde dörren. Lucy satt i soffan och pratade med Selena så jag gick till dem.
- Hur gick det med Justin? Frågade Lucy med ett leende på läpparna. Just då slängde sovrums dörren upp och en minst sagt ilsken Justin klev ut. Han smällde igen dörren igen och gick mot köket.
- Behöver du ens fråga. Sa jag och skrattade.
- Haha.. Vad hände där inne egentligen.
- Han blev kanske lite ilsken för att jag slutade när han ville ha mig som mest. Sa jag och både Lucy och Selena skrattade.
- Let the game begin. Viskade en röst i mitt öra. Jag vände mig om och där stod Justin som gick iväg med en öl i handen. Jag skrattade bara åt hans dumma ord han nyss viskade till mig. Man kan aldrig vinna över djävulen, Justin det kommer du snart lära dig. Tänkte jag för mig själv innan Selena drog med mig och vi började gnida våra kroppar mot varandra för att reta upp killarna i rummet lite. Jag trodde aldrig Selena skulle vara såhär vild. Hon verkar så oskyldig och söt. Typ som en förälders dröm. Men hon släppte verkligen loss ikväll, kanske beror på alkoholen.
Emma här! Jag och Marielle skrev som sagt också detta tillsammans. Vad tycks? Kommentera:D!
Ally och Justin låg inte med varandra utan Ally bestämde sig istället för att leka lite, skämma ut Justin. Jag hade verkligen ingen fantasi.. Hoppas det var något bra iaf..
I Feel Different Around You - Chapter 2
- Nu förstår jag varför jag inte fick sova här inne. Rösten kom från Justin, Justin Bieber. Jag höll på att svälja min egen tunga när jag tillslut vände mig om. Han hade ett flin på läpparna som liknade, jag vet inte vad.
Utan att ens ge ifrån mig så mycket som pip, lämnade jag rummet. Hade jag varit smart igår hade jag sett till så att spärren fanns där. Utanför hotellet lyste solen, och jag insåg att jag var en bra bit hemifrån. I väskan hade jag mina solglasögon, som alltid är bra att ha med sig till dagen efter. Jag vinkade in en taxi och sa min egen adress hem. I taxin fick jag chansen att fundera på vad det var som egentligen hände. vi drack och hade hur kul som helst på ET, och sedan sitter jag i en taxi med Akfredo, påväg till hans hotell. En lyckad kväll måste jag säga.
- Nate, är du hemma? Jag sparkade av mig mina skor och kastade min väska på golvet.
Jag kunde utan problem höra ljud från övervåningen, men jag kunde inte förstå vad dom kom ifrån, fören jag kom fram till hans dörr. Han hade utan tvekan en tjej där inne, och jag hade absolut ingen lust att se vad dom höll på med. Så jag traskade in i mitt rum och drog av mig mina kläder, för att hoppa in i duschen. Ljuden från Nates rum blev högre, så tillslut var jag tvungen att kliva ur duschen för att starta musik, så att jag slapp höra, och för att han skulle förstå att han inte var hemma själv.
- När kom du hem? Trever kom in i mitt rum och satte sig ned i sängen
- För 40 minuter sedan kanske. Har du sovit här?
Efter någon timma hade jag och Trever redan hunnit städa, tagit varsin dusch och ätit frukost. Så nu satt vi i min stora säng med varsin laptop i famnen. Dörren öppnades och stängdes lika snabbt. Jag vände uppmärksamheten mot dörren där Lucy stod med ett stort leende. Oh nej.
- Hade du kul? Frågade jag och vände blicken mot datorn igen. Lucy satte sig framför oss i sängen, men leendet vägrade tydligen försvinna.
Efter lunch berättade Trever att vi skulle på en liten förfest hos Alfredo innan hans riktiga fest började. Så vi började genast fixa i ordning oss, eller Trever satt bara och kollade på för han var redan färdig. Trever och Lucy brukar bo här när mina föräldrar inte är hemma, vilket är ofta.
- Vad gjorde du med Nate inatt egentligen? Jag har inte sett honom på hela dagen. Sa jag medans vi fixade varandras hår.
Vi ringde efter taxi som kom efter bara några minuter. Den tog oss till Alfredos hotell, som jag mycket väl kände igen. Nästa gång ska jag nog inte ligga med en av Trever's kompisar. Vi gick fram till receptionen och väntade medans hon bakom disken var tvungen att ringa Alfredo och fråga om det var okej för oss att komma upp. Vilket det såklart var. Så vi gick in i hissen och jag tryckte snabbt på högsta våningen vilket fick Trever att flina mot mig. Men jag orkade inte bry mig om honom just nu. Vi gick fram till hans hotellrum och knackade på. Jag stod bakom både Lucy och Trever, vilket skulle göra situationen säkert ännu pinsamare.
- Hej! Kom in, det är bara jag, Justin, Selena, och Ryan här. Men det kommer snart några till.
Justin? Oh Great! Kan nog inte bli mer pinsamare än såhär. Vi gick in till sofforna där alla satt med något i handen, dricka såklart. Jag gick själv fram till bardisken och blandade mig en drink innan jag satte mig ner vid alla andra.
- Du måste vara Allyson, jag berättade precis om din lilla flykt imorse, för alla här. Sa Justin och hån log åt mig. Fuck. Det kunde visst bli pinsamare.
Under tiden kom fler och fler människor in i hotellrummet. Jag hade redan hunnit bli packad. Och dansade ensam en liten sexig dans som fick flera av killarnas uppmärksamhet. Men kväll var mina gränser tillbaka. Jag vill helst inte uppleva en till pinsam ''dagen efter dag''.
Emma här! Jag & Marielle skrev detta tsm:) & vi vill verkligen ha kommentarer för att veta vad ni tkr om novellen;) Mer kommer imorgon eller så kommer mer ikväll vet ej;)
I Feel Different Around You - Chapter 1
GLÖM INTE PROLOGEN SOM FINNS UNDER DETTA INLÄGG!
Baksmällan jag kände av på morgonen när jag vaknade var inte att leka med. Efter ännu en hård natt ute bland alla krogar i LA vaknade jag för fösta gången på bra länge i min egen säng. Det händer inte ofta som ni kanske förstår. Lucy låg dock bredvid mig, och jag hade ingen aning om hur vi kom hem. Mamma och pappa befinner sig som vanligt i New York, mode veckan börjar dra ihop sig och då är dem fullt sysselsatta fram till dess, det stör mig egentligen inte, men jag önskar ibland att dem kunde lägga ned lite tid på sin egen dotter. Jag orkade inte röra på mig, men jag kände mig tvingad, då jag var väldigt kissnödig. När jag kom tillbaka in i rummet sneglade jag mot klockan som inte visade mer än halv ett på eftermiddagen, vanligtvis brukar jag sova till klockan är närmare tre.
- Lucy, hur kom vi hem?
Hon rörde på sig, och innan jag hann reflextera över hennes svingande arm hade jag en kudde i ansiktet, som gjorde att jag tappade balansen och föll handlöst på rumpan. Jag orkade inte argumentera med henne, hon är som ett monster på morgonen om man väcker henne. Min huvudvärk tog över totalt, så jag var tvungen att fixa fram huvudvärkstabletter innan skallen trillade av. Det enda jag hörde i huset var mina egna andetag, och fotsteg som gick mot köket och vårt medicinskåp. Mamma brukar förvara en hel del i det, jag vet inte ens vad hälften är, och jag är nog gladare av att inte veta.
- Hur kan du vara uppe så tidigt? Vi kom hem halv 7 imorse. Och vi ska ut ikväll igen.
Lucy kom in i köket iklädd underkläder. Troligtvis hoppades hon på att min bror Nate skulle vara hemma, så att han fick se hennes sjukt sexiga kropp. För det är precis det hon har, perfekta former, lagom stora bröst. Hon gick fram till kylskåpet och plockade ut juicen, och drack direkt ur förpackningen. Det är så vi beter oss hos varandra, precis som att vi bodde där.
- Jag vaknade av en sådan baksmälla och huvudvärk. Hur mår du?
- Hur bra som helst. Lite ont i mina ben bara, ljumskarna.
- Buhu, you're hore.
Med ett leende på läpparna snackade om nattens händelser. Hon hade tydligen haft en vild sexakt inne på ET, ett av LA’s bästa uteställen. Grabben hon hade legat med var tydligen en som jobbade där, och det var inte första gången, vilket kommer resultera i att det absolut inte är sista gången. Hon beskrev honom som en sexgud, med en sjukt snygg kropp. Stora armar, och magrutor, solbränd och helt perfekt. Av hennes beskrivning att döma började jag fundera om hon kanske till och med har gått och kärat ned sig. Vilket jag verkligen får hoppas inte är sant.
Innan jag hoppade in i duschen öppnade jag balkongdörren i mitt rum, bara för att den illaluktande doften skulle försvinna. Det finns inget värre än att komma in i ett rum som luktar bakfylla och alkohol, och det var så mitt rum luktade. I duschen tvättade jag min kropp och håret noga, samt rakade benen. När jag kom ut låg Lucy på sängen, som hon hade bäddat fortfarande i underkläder. Ibland kan jag faktiskt inte låta bli att kolla in hennes kropp. Visst, vi har nästan likadana kroppar, men hon ser fortfarande bättre ut än mig.
- Duschen är din.
När hon var klar, och kom ut i handduk satte vi oss på balkongen och började återigen sminka oss. Det var så våra dagar såg ut. Vi sov till eftermiddagen, duschade, sminkade oss och valde ut kläder som fick grabbarna att dregla efter oss. Kanske inte det mest intressanta liv, men jag klagar inte. Jag älskar att leva såhär. Skolan är det sista som finns i min skalle, det var säkert en månad sedan jag var där sist, och lika så Lucy. Trever är den bättre av oss tre, han sköter skolan, även om han är med oss vissa kvällar i veckan. Jag är stolt över honom.
- Lucy är du redo att dra eller? Frågade jag och försökte få hennes uppmärksamhet när hon satt fast klistrad vid hennes laptop.
- Eh aa visst, nu går vi. Svarade hon och vi gick ner. Taxin stod utanför den skulle ta oss till ET eftersom Lucy hade en så lyckad kväll igår. Vi sa glatt hej till chaffören och sa att vi skulle till ET. Sen körde han iväg och vi skrattade och hade kul i bilen.
- Varför var inte Nate hemma förut? Frågade Lucy mig när vi nästan var framme.
- Ingen aning, han kommer väl imorgon. Men ta på dig kläder imorgon, det blir pinsamt annars. Sa jag och hon himlade bara med ögonen. Vi klev ur taxin och Lucy betalade chaffören innan vi gick mot Trever som väntade på oss.
- Heej tjejer! Ropade Trever och kramade om oss.
- Redo att ha kul? Sa jag och kollade på Trever.
- Absolut, och imorgon blir det hemma fest hos min kompis Alfredo som äntligen är tillbaka i L.A. Jag fick ta med er, men Lucy kanske redan har berättat. Sa han och flinade.
- Haha aa Lucy berättade det imorse. Jag visste inte att du hade en kompis som hette Alfredo?
- Babe, det finns så mycket du inte vet om mig. Sa han flirtigt och blinkade med ena ögat på skoj. Vi skrattade och gick in där det var musik i hög volym och tjejer som dansade vilt på borden. Helt crazy!
Vi gick till baren och beställde varsin vodka lime. Den svepte vi på några få sekunder.
Lucy drog med mig till folk massan som stod och dansade vilt. Vi hittade två killar som vi kunde dansa med. Trever stod kvar vid baren och höll på med sin mobil, tråkigt! När jag tröttnade på killen gick jag tillbaka till Trever som nu hade sällskap av två tjejer och en kille.
- Hej! Ropade jag högt när jag kom tillbaka så Trever skulle höra mig.
- Tröttnade du på killen eller? Detta är Selena, Alfredo och Carin!! Alfredo är min kompis som jag snackade med nyss! De bestämde sig för att komma hit och träffa oss!! Ropade Trever tillbaka. Jag hälsade på alla tre innan jag köpte en till vodka lime.
- Trever hitta en snygg kille till mig!! Ropade jag desperat till honom efter ett par drinkar.
- Det står en framför dig, förresten tycker han att du är snygg!! Ropade Trever tillbaka och pekade diskret på Alfredo som nu fått i sig ett par öl.
Kommer ni ihåg när jag sa att jag hade gränser när det gäller killar? Ikväll finns det inga gränser, jag har inte haft sex på ett tag nu. Så jag vill mer än gärna dra in Alfredo på toan.
Jag tog tag i Alfredo och drog med honom till folk massan. När han fattade vad som hände log han stort och vi började dansa som aldrig förr. Jag började känna mig svettig och frågade Alfredo om vi kunde dra någonstans. Han sa att vi kunde gå till hans hotellrum vilket jag inte sa nej till. Vi gick och sa hej då till Trever, Carin, och till sist Selena & Lucy som verkade fått en bra kontakt. Alfredo drog med mig ut och vinkade åt sig en taxi. Han sa adressen snabbt till chaffören som började åka. Han la sin hand på mitt lår och förde den längre och längre upp. Jag rös av välbehag. Jag tog tag i hans nacke och masserade hans läppar med mina. Sen började våra lungor leka med varandra och mina andetag blev tyngre och tyngre. Chaffören ropade att vi var framme så vi klev ovilligt ut taxin. Jag kollade upp mot hotellet medans Alfredo betalade. Han dök upp vid min sida och vi gick tillsammans in till lobbyn. Men vi gick inte precis rakt kan jag på stå.. Vi kom fram till hissen och han tryckte på högsta våningen.
- Du delar inte rum med någon va? Frågade jag och hickade. Great! Fylle hicka...
- Nej inte ikväll, jag tvingade ut min kompis och sa att det kommer hända barnförbjudna saker ikväll. Sa han och blinkade med ena ögat, som jag bara skrattade åt. Han låste upp hotellrummet och vi gick in. Han stängde dörren och tryckte upp mig mot väggen medans han lekte med min tunga. Jag tog av hans tröja och han tog av min tajta korta klänning. Vi lyckades ta oss till hans sovrum, tror jag. För hotellrummet var otroligt och onödigt stort så det hade nog flera sovrum. Vi tog av oss allt och han började suga och ha sig på min hals, jag stönade. Vi fortsatte med det barnförbjudna som han kallat det i timmar. Och jag vet inte ens hans efternamn eller ålder? Jag hade verkligen ingen gräns idag.
Kommentera! Ni kanske tyckte det gick lite snabbt där, för hon träffade Alfredo osv. Jag tänkte egentligen dra ut på det men ni skulle nog tycka det var tråkigt isf. Jag och Marielle skrev detta hoppas ni gillar det.
I want comments luvies!:)<3
I Feel Different Around You - Prolog
