Nu har det gått en vecka sen Justin lämnade mig bakom sig. Jag har inte gått vidare än, men jag har festat på som vanligt och dränker mina sorger i alkohol och killar. Trever är med mig varje dag och jag har nu bott hos honom i en vecka. Mamma och pappa är inte så glada eftersom jag aldrig är hemma men dem gillar Trever. Så dem tycker det är rätt lugnt att jag är hos honom. Men jag har inte sett varken Lucy eller Nate på ett tag nu. Vilket är lite synd men det verkar som dem börjar gilla varandra. Jag fattar inte varför alla fastnar i kärlek just nu.

Lucy's Prespektiv

Nate hade sovit över hos mig inatt. Vi har spenderat hela veckan hemma hos mig och haft det mysigt. Han har till och med erkännt att han gillar mig, så jag är mer lycklig än någonsin just nu. Även om vi inte är tillsammans, men att han erkänner en sådan grej gör mitt liv bra. Jag har inte hört ett enda ord från Ally på flera dagar, vilket gör mig till en dålig kompis. Jag plockade fram mobilen och skickade ett sms till henne. 

"Gumman, hur mår du?"

Egentligen visste jag redan svaret på den frågan, jag hade pratat med Trever, och han hade förklarat situationen för mig. Inte ens då hade jag hört av mig, bara för att Nate ändtligen visade intresset för mig. 

"Passar det att höra av sig nu?"

Hennes svar fick mig en tankeställare, hon var verkligen helt förstörd och jag fanns inte där. 

"Förlåt, kan vi träffas?" 
"Ja, kom till Trever, jag går inte ut."

Jag drog på mig kläderna på en gång, utan att ens tänka på att Nate faktiskt stod i duschen. När han kom ut kollade han förvånat på mig, samtidigt som jag själv kliade mig i huvudet. 

- Din syster behöver mig. Är det okej om jag drar? Så lågt av mig att ens fråga honom om lov innan, men det bara slank ur mig. 
- Men det är väl självklart. Lämna nyckeln så låser jag sen. Okej om jag sover här inatt också? Han närmade sig mig med lätta steg och lät handduken glida ned längre och längre för varje steg han tog. 
- Det hoppas jag du gör! Jag kysste honom innan jag lämnade hemmet för att styra mina steg mot Trever. 

Allyson's Prespektiv

jag blev riktigt irriterad av att Lucy hörde av sig, efter att ha hört allt från Trever. Eller ja, flera dagar efter, om jag ska vara exakt. Hon vet att jag inte gillar att prata om mitt liv, det som händer då ingen annan ser, men hon skulle ändå vara min bästa vän, som skulle kunna se igenom den där muren ag kämpat hela livet med att bygga upp. 

Trever hade sedan någon timme lämnat hemmet för att besöka någon polare då han ville lämna mig ifred. Ibland kan jag tycka att det är skönt att vara ensam, så att jag får tänka ifred, och andra gånger vill jag ha så mycket folk runt mig som möjligt, så att det inte finns någon chans för mig att börja gråta. 

- Ally, är du här? Lucy klev rakt in hos Trever, det är så vi gör. 
- Köket. Var det enda jag svarade. 
- Jag tog med mig din bäste vän. sa hon och höll upp en absolut vodka flaska. 
- Snällt av dig. Jag hämtar groggvirket. 



Vi slog oss ned i soffan med varsin stark grogg och började små prata lite, det var precis som att det var första gången vi träffades, som att vi inte hade något att säga. Vilket kändes skumt. 

- Så du och min bror, hah? Hon kollade skamset ned i sitt knä och började vrida sig obekvämt i soffan. 
- Är du okej med det? Tillslut mötte hon min blick. 
- Jag bryr mig inte, jag har varnat dig. Jag ryckte oberört på axlarna och drack några klunkar. 

- Vad är det som har hänt med dig? Jag får ett samtal från Trever som säger att du är kär, och helt förkrossad. Efter en lång tystnad mellan oss bryter hon den. 
- Efter det samtalet hörde du inte av dig, och kollade hur det var med mig. Bra polare. Visst var jag hård mot henne, men hon förtjänade inte så mycket mer just då. 
- Förlåt för det, ska aldrig mer hända. Hon slog ut med armarna i en gest som visade att hon talade sanning, och att hon skämdes över hennes eget beteende, vilket jag verkligen hoppades på. 
- Bra. 
- Tillbaka till dig och din kärlek. Vad håller du på med? 
- Okej, allt spårade ur. Jag trodde jag kunde kontrollera spelet jag spelade med Bieber, men allt gick åt helvete och jag kärade ned mig, i någon som till och med varnade mig. Han sa rakt ut att han skulle såra mig, och här sitter jag. FÖRKROSSAD. Jag höll tillbaka mina tårar, så gott jag kunde. 


Min syster har presenterat mig för en helt ny värld, och den stavas med två bokstäver, ET. Jag tillbringar stora delar av dagarna där, flirtar med tjejer och ligger med en hel del. Lucy tror att hon är den enda för mig, men det är något hon aldrig kommer att vara. Hon är något man faller tillbaka till när det är dags att gå och lägga sig. Först ligger man lite med henne, sedan sover man gott. 

- Nate, är det du? Klockan var närmare 11 på kvällen när jag försökte smyga in till Lucy, men lyckades inte. Alkoholhalten i min kropp var lite högre, för att jag skulle klara av att vara tyst och smyga. 
- Ja, det är det. Svarade jag lite lätt, i hopp om att hon inte skulle förstå att jag var full. 

Hon låg i sängen med ett sexigt nattlinne på sig, ett sådant som är lite lätt genomskinligt. Hennes bröst hade en fin form, och dem syntes igenom. Hon log mot mig, samtidigt som hon i stort sett klädde av mig med blicken.



- Kom. Det var det enda hon behövde säga till mig, fören jag tog av mig kläderna och la mig ned bredvid henne, för att sedan kyssa henne över halsen och sakta trä av henne nattlinnet. 

---

Marielle här, Emma skrev en del av början, och jag gjorde klart det. Bara för er. :) Tror inte det kommer något mer ikväll, om inte Emma skriver ett. Jag orkar nog inte, men imrgon ska jag försöka få ihop några stycken. :)