Flygresan till New York gick hur bra som helst, men jag kände mig inte riktigt säker på mitt val. Gjorde jag verkligen rätt som åkte och träffade Alfredo så Justin befann sig runt honom i princip hela tiden? Egentligen finns det bara ett sätt att ta reda på det. Stå ansikte mot ansikte med rädslan.

- Hej Alfredo. Han stod en bit ifrån mig då jag hade gått igenom sista kontrollen, så jag ropade på honom.

- Hej Ally, jag har saknat dig. Vi kramades och han gav mig en lätt puss, vilket fick mig genast på bättre husmör.

- Hoppas det är okej med dig att vi delar rum? Han log med hela ansiktet samtidigt som han tog min väska och vi rörde oss ut mot bilen han hade.

- Inga problem.

Vi sa inte så mycket under bilresan mot hotellet, jag hade fullt upp med att inspektera staden mina föräldrar alltid besöker utan att ta med mig. Den var verkligen mäktig, ingen tvekan om saken.

- Hur mår du egentligen? Han placerade sin hand på mitt lår precis innan vi skulle kliva ur bilen.

- Antagligen som jag förtjänar, men vi pratar inte mer om det. Okej? Han nickade och tog återigen min väska i ena handen och min hand i den andra.

När vi kom in i lobbyn satt Justin där tillsammans med Mario, nog var jag allt full den där kvällen på ET, men vem kan glömma ett så vackert ansikte som Marios? Jag vek ned blicken och följde efter Alfredo till hissen som skulle ta oss upp till hans rum. Egentligen har jag velat slå Justin i ansiktet, men samtidigt vill jag inte lägga någon varken energi eller tid på honom. Han ska nog allt få se vad det är han missar.

- Vad vill du göra?

- Kanske det här. Svarade jag och lät min jacka falla till golvet samtidigt som jag drog ned dragkedjan på min tröja. Han fattade direkt vad det var jag menade och tryckte upp mig mot väggen och pressade sina läppar mot mina.

Vi förflyttade oss till sovrummet och han la den mig mjukt i sängen. Han slet bokstavligen av mig mina kläder och kysste hela min kropp. Jag var i hans makt, hans händer gjorde mig förlamad. Allt jag kunde göra var att njuta. Han hade allt för mycket kläder på sig så jag pressade ned honom på rygg och slet av honom kläderna. Ett leende på hans läppar smög sig fram när jag tog honom i min hand, han spände hela sin kropp i ett bevis på att jag gjorde jobbet bra.

När han var nära att komma bytte vi ställning och han tryckte in sina fingrar i mig. Min kropp gick upp i brygga av rena reflexen. När jag var våt nog trängde han in i mig och hela min kropp spände sig av någon anledning.

- Slappna av. Han kysste mig på halsen, och masserade mina bröst grundligt, samtidigt som han smekte mig med sina händer. Det kändes precis som att han hade flera händer än två, och det hade absolut inte skadat, jag ville uppnå max, jag ville se hur mycket min kropp kunde ta emot samtidigt.

- Åååhh. Vi båda gav ifrån oss högljudda stön när vi kom samtidigt. Det är det underbaraste, att känna en grabb fylla en till max, och sedan komma själv.

Precis när Alfredo hade fått på sig kläderna knackade det på dörren. Han kollade på mig, innan han lämnade sovrummet för att öppna dörren, själv drog jag bara på mig ett par trosor som knappt dålde något, och en randig tröja. Jag hade inga planer på att lämna hotellrummet.

- Tänkte höra om du skulle med och spela biljard? Jag hörde Justins röst ända in i sovrummet, och jag kom på den briljanta idén.

- Vet inte om jag kan. Precis när Alfredo svarade honom lämnade jag sovrummet och gick förbi dem och in i köket. Jag hörde hur Justin drog efter andan. Och han måste ha fattat att vi nyss legat med varandra, med tanke på att jag i stort sett inte hade några kläder på mig.

- Var det hon som skulle komma? Varför sa du inget? Han lärt upprörd, vilket jag verkligen hoppas att han var.

- Varför skulle jag det? Stör det dig på något vis att jag har henne här? Jag kunde höra att Justins påhopp fick Alfredo upprörd. Ska dem båda två bråka om mig kan detta sluta i en stor krasch.

- Ja, det gör det. Och du vet varför. Jag stod i köket och lyssnade på dem två när dem munhögg med varandra.

- För att du, innan vi åkte fick känslor för henne. Inte bra grabben, med tanke på att det var du som krossade hennes hjärta.

Hur i hela friden kan Alfredo stå och säga allt det där, när han vet att jag finns bara några meter ifrån honom? Gör han detta för att hjälpa mig, eller för att han börjar tycka om mig? Jag fattar ingenting. Jag tog i alla fall min flaska vatten och gick förbi grabbarna igen, utan att ge någon av dem ens en liten blick. jag kunde på långa vägar känna hur både Alfredo och Justin gav min kropp brännande blickar.

- Ska vi följa med ned och spela biljard? Alfredo kollade in i sovrummet där jag låg på mage med rumpan mot dörren. Hans blick var långt ifrån på mitt ansikte.

- Det kan vi väl. Får man klä på sig, eller ska jag gå såhär? Han blinkade med ena ögat och kastade en blick på min väska.

- Klä på dig va.

Jag drog på mig kläder ganska snabbt, en kort kjol och en magtröja, vilket skulle i alla fall till en början få Justin att inse. Jag hoppas det i alla fall. Han ska få lida, precis lika mycket som jag.

Pinsamheten som fanns i hissen när vi åkte ned var outhärdlig. Alfredo stod och höll om mig plus att han hade sitt huvud lutat mot min axel. Justin stod framför med ryggen mot oss, ibland kunde man höra en suck komma från honom. Vilket gjorde mig glad, varje gång han kände sig missnöjd över hans egna beslut log jag. Mario och resten av Justins dansare fanns i biljard hallen.

- Så hon är bruden du gnällt över? Precis när jag gick förbi Justin och Mario hörde jag Marios fina uttalande.

Marielle här. Hoppas att ni gillar detta. Jag vet inte om jag hinner skriva något mer idag, kanske senare ikväll. Och Emma färdas någonstans i sverige, hon kanske hinner skriva ett när hon har stannat och kommit på plats. :)