I Feel Different Around You - Chapter 41

Vi satt länge ute på balkongen, och hela tiden hade jag Trevers armar om mig, i en trygg possition. Lucy kom efter någn timme och gjorde oss sällskap. Och min mobil avbröt den fina stämningen som fanns mellan oss, ett meddelande från min syster hade ramlat in.
"Gumman, vad är det som händer med dig? Du vet att du kan prata med mig." Egentligen hade hon helt fel, och det ska hon få veta.
"Jag kan prata med dig nu ja, men dem senaste 4 åren, vem fanns då? Inte du iallafall. Varför kommer du tillbaka nu? Efter alla år då jag behövde dig som mest. Jag förstår inte. Anledningen till att du skriver till mig idag är för att du olyckligt vis har sett mig på löpet, som den billiga slampan." Jag tryckte på skicka, utan att få dåligt samvete, hon ska inte tro att hon kan komma tillbaka och tro att allt är som förut.

---

2 veckor har nu gått. På dem veckorna har jag varken hört något från Justin, Alfredo eller min syster. Elise svarade aldrig på mitt svar till henne. Hon kanske tyckte det var fel läge just nu, vilket det är.

Varje dag har jag bara varit hemma hos Trever utan att lämna lägenheten en endaste gång. Lucy har också bott här med mig för att se så jag mår bra och såna saker. Trever har också varit ett bra stöd, han tog min id kort för att han ville att jag skulle hålla borta mig från media ett tag nu. Fotografer finns utanför E.T varje kväll nu för att alla har fått reda på att det är min favorit klubb.

- Har han ringt en? Frågade Trever när vi satt i soffan och kollade på film. Lucy var hemma hos henne ikväll, med Nate.

- Nej, inte ens ett kort sms. Sa jag och suckade.

- Alfredo sa att han aldrig åkte till Canada, han är här i L.A. Sa Trever och jag försökte låtsas som jag inte brydde mig.

- Vet han varför Justin inte åkte till Canada? Frågade jag nyfiket.

- Ja, han ville få lite tid för han själv. Tänka och såna saker. Han vill inte vara ledsen när han åker till sin släkt.

- Hur är det med Alfredo då? Sa jag sedan.

- Just nu börjar det bli bättre, han pratar med Justin igen. Eller Justin pratar med honom. Dem är sams och Alfredo erkände att han gjorde ett misstag. Och han är tillbaka i deras crew, men han får inte lov att umgås med tjejer som är yngre en 19. För att inte göra mer misstag.

- Skönt att det ordnar sig för dem i alla fall. Sa jag och suckade.

- Okej du har varit i lägenheten för länge. Kom nu, jag ska köra dig till ett ställe. Sa han och ställde dig upp.

Jag orkade inte kämpa emot så jag följde med honom till hans bil. Han började köra och jag kände igen mig mer och mer. Tillslut stannade han och jag svalde hårt.

- Jag går inte in till honom, Trever. Sa jag och kollade allvarligt på honom.

- Justin kommer inte komma krypandes tillbaka till dig. Det är du som måste visa att du fortfarande bryr dig. Så gå in, med en gång. Sa Trever och några minuter senare stod jag framför Justin's dörr. Bob, dörrvakten har träffat mig sedan innan och släppte in mig med en gång. Jag knackade på dörren och väntade otåligt på att han skulle öppna. Och det gjorde han, med rufsigt hår en vit t-shirt och gråa mjukisbyxor.

- Ally. Sa han kallt, jag hade inte precis förväntat mig att han skulle vara glad. Så utan en inbjudan gick jag rakt in i hans lägenhet och satte mig i ena soffan som stod i hans vardagsrum.

- Vad vill du? Sa han bara och satte sig bredvid mig.

- Jag gör misstag Justin, gång på gång. Men jag varnade dig innan. Jag sa att jag har svårt för att vara trogen. Ibland blir jag blind på något sätt och glömmer bort vad jag redan har. Vad jag inte vill förlora. Tro mig, jag hatar att säga förlåt. Det är jätte svårt för mig. Men Justin jag är verkligen ledsen över allt som hänt. Sa jag och kollade skamset ner i mina knän.

- Kolla på mig. Sa Justin, med inga känslor i hans röst. Som den var död eller något.

När jag inte kollade upp la han sin hand under min haka och riktade mitt ansikte mot hans. Så vi hade ögonkontakt.

- Ally, jag har inget att säga till dig längre. Sa han med tårar i ögonen. Och jag visste varför, han hatade att såra tjejer. Det spelar ingen roll vem det är, han hatar det ändå.

- Justin, jag vet mycket om dig. Vi vet mycket om varandra. Jag älskar dig.

- Jag älskade dig, Ally. Jag planerade att säga att jag älskade dig i Canada. Men det försvann, konstigt nog så fort du ramlade och var full på EMA. Jag sprang av scenen och visste inte vart jag skulle ta vägen. Jag gillar dig fortfarande. Men jag älskade dig Ally. Du låg med Alfredo också, det gjorde situationen ännu lättre.

- Vi kan försöka.. Eller hur? Du och jag är inte över en. Sa jag med stora hopp om att han skulle hålla med mig.

- Just nu, försöker jag tänka ut vad jag ska säga till min pappa när jag kommer till Canada utan flickvän. Och han har läst tidningarna och kommer ha miljoner frågor om dig. Jag kommer antagligen inte kunna svaret på någon av dem.

Vi blev för seriösa så snabbt, därför slutade detta snabbt också. Sa han och torkade mina tårar. På det sättet han alltid gör, med tummen.

- Om jag skulle kunna få allt ogjort så skulle jag det. Men det går inte. När jag kom hit idag och knackade på din dörr, insåg jag att du är den första killen som fått mig att må så dåligt. Men ändå så himla bra. Och det betyder att jag bryr mig Justin. Jag bryr mig om dig, och om oss. Sa jag och han bet sig i läppen. Inte på det sexiga viset han gör ibland utan han såg ledsen ut.

- Vi kan inte ha ett förhållande. Du är varken bra för mig personligen, eller för min karriär. Och när vi var tillsammans förstod du dig inte på min karriär. Det visades tydligt på EMA. Om jag blir tillsammans med dig igen riskerar jag min karriär. Och jag tror inte jag vågar ta den chansen. För i så fall kanske jag förlorar dig efter ett tag, och då har jag varken dig eller min karriär.

- Så jag är inte ens lika viktig som din karriär? Ja, då kanske detta var ett misstag. Sa jag och Justin suckade.

- Älska dig, är mitt favorit misstag. Fortsatte jag sedan.

---

Emma här! Hann slänga ihop ett kapitel till er:) Jag är sjuk:( Magsjukan.. WoW vilken tur man har.. På nyårsafton och allt. Aja ska sova lite till nu och kanske kolla på lite film puss!

nej krya! :(<3333

super bra kapitel btw

Jättebra :)

Hoppas de löser sig mellan dem ;)

Usch, ligger själv i feber :/

Grymt bra!♥



//Ebba :D

Usch, ligger själv i feber :/

Sjukt bra btw!♥

Om någon läser denna kommentar som älskar att skriva noveller om Bieber, titta då in på www.thatsmile.se Behöver verkligen lite hjälp! :)



//Ebba :D

Super!!!

Ja omg , hade inte ni börat på en ny novell men ni gjorde en ny för ag tyckte den var tråkig så jag slutade läsa den här novellen i typ 1 månad och nu började ag läsa lite tyå kapitel 30 sen ag tänkte äsch ag läser hela novellen och du anar inte hur jag blev...

Jag blev förälskad ! ! !

Har följt denna novell skit länge nu sen ni skrev den 1 novellen 1!!

och älskar verkligen ''er '' som skriver novellen ni anar inte jävla bra nie !!!!!! ÄLSKAR ER!

Gryyymt! Men eftersom att du är sjuk kan ju det nya året bara bli bättre, eller hur ;)

krya på dig!



sjukt bra kapitel !:D

Skit bra! Krya på dig! :)

men... aaaahhh!!! jag önskar att dem bara blev tsm igen! att vid den stunden som dem fick ögonkontakt, så skulle någon utav dem bara KYSSA den andra :(( maaahh jobbigt ^^'' men sjukt bra kapitel :) och krya! ^^

men... aaaahhh!!! jag önskar att dem bara blev tsm igen! att vid den stunden som dem fick ögonkontakt, så skulle någon utav dem bara KYSSA den andra :(( maaahh jobbigt ^^'' men sjukt bra kapitel :) och krya! ^^

Jiissses!! :D Heregud vad bra kapitel! :)

"Älska dig, är mitt favorit misstag"

Me = Dead -.-

Så himla bra!