Jag heter Emma, föddes 5 juni 1995. Så jag är alltså 15 år. Min pappa heter Erik och min mamma heter Jessica. Men dom är skilda sen jag var 7 år. Den dagen minns jag som om det vore igår. Jag har en storebror som heter Pontus och han är 17 år. Vi har ganska bra relation men vi bråkar och sånt ibland så klart. Min pappa bor i Stockholm och jag bor med min mamma och Pontus i Göteborg. Så jag och Pontus åker till Stockholm varannan helg. I längden blir det jobbigt att åka fram och tillbaka. Men jag gör det för pappas skull för han betyder så mycket för mig. Jag och min mamma har en sämre relation. Eftersom jag röker och går mycket på fester så bråkar jag och mamma ofta. Fast min pappa ser mig som hans lilla ängel. Det är därför jag tycker om att åka dit. Det är som att fly ifrån verkligenheten.

-         Ey, Emma upp nu klockan är typ as mycket. Börjar inte du typ 8? Sa Pontus lite stressat.

-         För det första tänker jag inte gå. Och för det andra varför är du så stressad? Sa jag halvt vaken.

-         Jaha.. om du inte ska gå kan du ju hjälpa mig packa. Det är därför jag är så stressad. Dom flyttade fram fotbollscupen i Canada 3 dagar. Så jag måste åka ikväll.

-         Men då hinner du ju inte åka till pappa i helgen? Sa jag ledsamt för jag hatade att åka tåg själv.

-         Ledsen syrran men jag kommer inte hinna med det. Du får åka själv den här gången sa han och log lite snett.

Efter ett par timmar hade jag redan hunnit. Duscha, äta frukost, röka, fixa mig och hjälpt Pontus packa inför hans fotbollscup i Canada. Han var tvungen att åka eftersom han var lagkapten.

-         Tack syrran, jag skulle aldrig hinna packa klart om inte du hade hjälpt mig.

-         Haha.. vad som helst för att slippa skolan. Sa jag och log lite lätt.

-         Du borde sluta sitta uppe och lyssna på han där Biever hela nätterna så kanske du orkar gå upp någon gång. Sa han och skrattade lite retsamt

-         Han heter faktiskt BIEBER! Och det gör jag inte alls!

-         Och förresten sluta umgås med mina kompisar så kanske du kan sluta med dåliga vanor ockå. Sa han och fattade att han menade rökningen och festandet.

-         Ha-Ha du festar ju också! Sa jag för att försvara mig.

-         Men jag röker inte längre syrran plus att jag är 2 år äldre sa han och log malligt.

Vi satt i hans säng och pratade om allt möjligt. Mamma var på affärsresa så hon skulle vara borta i 3 veckor. Vilket betyder att jag kommer få vara här ensam.

-         Bli inte förvånad om huset är helt sönder rivet efter alla fester jag kommer att ha. Sa jag argt och lite ledsamt.

-         Du ska inte ha en ända fest i detta hus sister. Förresten så vet jag att du inte kommer klara dig ensam så jag ringde min tränare förut och du kommer få spendera 4 veckor i Canada och du har inget val. Sa han och blinkade med ögat och log.

-         OFTA?!! Bror, du är typ bäst! Jag skulle aldrig klara av att bo här själv. Men en fotbollscup är väl inte i 4 veckor Pontus?

-      Haha.. nej du den är bara i en vecka om vi går vidare i alla matcher.

-       Men varför ska ni vara där i 4 veckor? Sa jag förvånat

-         Well, först är cupen sen så ska vi träna med Stratford League det är det bästa laget i Stratford. Och det är där cupen ska vara. Så vi ska träna med dom efter cupen för att bli bättre. Förresten skynda dig med att packa nu för några i laget hämtar oss med bussen. Tränaren och den andra hälften av laget åker i andra bussen.

Jag tänkte på ordet Stratford medans jag packade ner allt möjligt. Sen kom jag på det. Justin Bieber är ifrån Stratford. Jag är ett Bieber fan. Men jag kan typ bara att han kommer från Canada. Är 17 år och föddes 1 mars. Det är allt jag kan. Jag är väl mer ett fan av hans musik men jag är inte så besatt av självaste Justin.

Efter 2 timmars packning hörde jag och Pontus bussen där ute. Vi tog all packing med oss och klev in i bussen. Där satt Pontus närmaste kompisar. Emil, Simon, Michael, Eric, Joel, Kevin och Tobbe. Jag hälsade glatt på alla och suckade med stor lättnad när jag märkte att mitt ex Sean åkte med den andra bussen. Jag gjorde slut med honom när han var otrogen mot mig. Vi hade varit tillsammans i 8 månader. Så jag var väldigt ledsen efter det. Men nu är jag helt över honom men har fortfarande väldigt bra relation med alla andra i laget.

-        Så jag hörde att Pontus inte vågade låta miss trouble vara ensam hemma. Sa Eric lite retsamt mot mig

-         Tss.. jag är inte trouble. Sa jag och försökte låta sur

-        Jaså, har du börjat ljuga för din coolaste kompis ever. Sa Eric och låtsades vara ledsen. Men vi båda brast ut i skratt så det funkade inte så bra.

Efter ungefär 20 minuter med buss kände jag mig illamående men det var bara 5 minuter kvar så jag tänkte inte så mycket på det.

-         Ey, surpuppan vill du spela Xbox med mig? Frågade Kevin.

-         Om du kallar mig surpuppan igen så kommer inte du leva länge till. Sa jag argt

-        Hey syrran lägg ner och spela med Kevin nu. Det är bara 5 minuter kvar tills vi är framme och då kan du ta din cigg. Sa Pontus som satt och smsade med hans flickvän Melissa antagligen. Som också råkar vara min bästa vän.

-         Jaja.. sa jag tröttsamt och klev upp ur den bekväma soffan och satte mig bredvid Kevin och började spela Fifa.

Efter att ha spelat i 1 tmatch så var vi tvungna att avbryta eftersom vi var framme.

-         Bättre lycka nästa gång Emmis men nu ska vi av lilla fjortisen sa Kevin och log retsamt.

-         Seriöst Kevin hon kommer döda dig om du fortsätter. Du vet inte hur hon blir om hon inte röker. Sa Pontus

Efter ett par minuter stannade bussen och jag sprang av bussen och tände en cigg och slappnade av.

-          Du borde seriöst sluta röka. Sa Tobbe som knappt sagt ett ord till mig på hela resan.

-         Aldrig! Det skulle bara gå åt helvete svarade jag och skakade av mig känslan utan cigg.

Alla skrattade åt mitt svar och började röra sig in till flygplatsen när jag rökt klart.

Pontus förklarade alla regler dom var enkla. Att jag måste kolla på varje match och träning och inte för mycket drickande och ingen rökning inne i hotellrummet. Jag skulle få ett eget hotellrum när vi var där. Jag tog upp ipoden medans jag och alla andra killar letade efter våran gate. När vi äntligen hittade den checkade vi in och började gå på planet. Det var första klass.

- Grymt häligt med första klass sa jag och sträckte på mig.

- Erkänn! det är typ det bästa som finns sa Joel och satte sig på sätet brevid mig.

Precis när jag skulle säga något så såg jag Sean och dom andra kliva på planet. Han log mot mig, men jag kollade bara bort. Detta skulle nog bli jobbigare en väntat. Då kände jag att någon tog ett tag om min hand. Det var Joel. Han log medlidande mot mig.

- Jag finns alltid här för dig Em. Sa han och kramade min hand lite hårdare men släppte sen taget.

- Tack Joel du är underbar sa jag och log.

Under resten av resan sov jag och pratade lite smått med Joel, Eric och Pontus. Jag kände hur planet landade med en duns. Äntligen framme.

Vi klev av planet och gick iväg mot parkeringen där bilar väntade på oss. Just nu var vi vid Ontario i Canada. Det var inte så långt ifrån Stratfrod så bilarna skulle ta oss dit. Jag, Pontus, Joel och Eric satte oss i samma bil. Det tog ungefär 1 timma tills vi var framme. Jag hoppade ur bilen och tände en cigg. I Stratfrod var klockan ett på natten så jag skyndade mig med att röka upp ciggen och sprang efter dom andra in till hotellet. Jag fick en nyckel av Pontus.

Jag gick in i hissen och trycke på våning 25, takvåningen. Jag gick till rum 843 och låste upp dörren.