So wrong but still so right - Part 69

David tackade Alex och Demi kramade Alex lätt medan dem gick ut till backstage.
Jag kollade på Justin som kollade rakt fram. 
Jag kollade vidare. Scooter, Pattie, Kenny, Alfredo, Usher, jag, Jasmine och alla andra i mitt crew. Alla var förbluffade.
- I... have no words. sa Pattie och kollade strängt på Justin och mig.
- You're gonna fix this. Now. Both of you. sa Scooter, och honom vill man absolut inte säga emot.

---

- What do you want us to do? sa Justin till Scooter och jag kollade ner i bordet.

- You're gonna talk to her. And you're gonna say that you're sorry and you have to show it. sa Scooter strängt och Justins blick mötte min.

- She didn't get the chance to explain.. sa jag ledsamt och Justin mm:ade instämmande.

Alex's perspektiv, senare på kvällen

Jag satte mig i sängen i min OnePiece och tog upp min dagbok och började skriva.

I love him. I can't live without him but he hurt me. Big, that's why i have to let go..

Började jag och menningarna kom nästan av sig själva efter det. Jag tycker det är enklare att skriva ner vad man tycker än att prata om det. Jag och Sophie har bestämt att vi ska ha en hel dag med shopping imorgon. Inte för att jag känner för det, men det var länge sen jag träffade Sophie. Och hon ville få mig på bättre humör. Så shopping blir det.
Jag la ner min dagbok på sängbordet bredvid mig.

Jag skrev ner allting som hänt, mina tankar och allting.

Om Selena och Justin inte ville veta av mig, så skulle dem inte behöva det heller.

Bara låtsas som ingenting.

Det knackade tre gånger på dörren.

- Can we come in? hörde jag Selena säga och såklart var vi hon och Justin.

- Mm.. sa jag och gömde snabbt dagboken.

Dem gick in båda två och ställde sig en bit ifrån sängen. Dem kollade på mig men sa ingenting.

- This is creepy, so if you haven't planned to say anything, just go. sa jag och Justin kollade på Selena, och sedan tillbaka till mig.

- We came to say that we're sorry. sa han skamset och jag skrattade.

- Yeah I can see that. Then I guess it's too bad that I won't accept it. sa jag och kollade granskande på Selena.

- I mean, since we're not sisters anymore I guess it's okey for you if I move to NY with Demi? sa jag till Selena och hon fick tårar i ögonen.

- Alex, please! Don't move! I had no idea of what had happened.. sa hon men jag avbröt henne.

- That's right cause you just walked in and screamed at me that you hate me, and how bad you think I am. Then you just walked out, and I didn't even got to say anything. sa jag och tårarna började krypa fram.

- Alex.. började Justin och gick långsamt mot sängen.

- Don't. Why do you wanna be in the same room as a WHORE? A whore that's just fucking around and sneaking out without telling her boyfriend. Yeah, that sounds like me.

- Alex, you're NOT whore! sa Justin och Selena grät ganska mycket nu.

- And now we start all over again. We're back at page one.

- Alex, I'm really sorry that I told you all those things. I should had let you talk and explain. sa Selena.

- Can you please go. sa jag och spände läpparna.

---

Clara här!

Detta kapitlet skrev jag.. Och vill ni veta en sak?

Nästa kapitel kommer att vara DET SISTA!!!

Jag börjar skriva på det nu så får vi se när det kommer ut.

Det kommer vara ett extra långt kapitel, och extra bra!

Vad tycker ni om detta kapitlet? I want comments!! :D <33

Jag tycker hon ska flytta & inte förlåta dem... :-/



Jättebra kapitel btw!! :-D

Hade jag varit Alex hDe jag bett dom dra åt helvete och aldrig återvända! :P

I löööööve iiiiit!!! :D

Jätte bra men måste det bara vara kvar 1 kapitel kvar på novellen. För vi då menar jag alla som läser novellen vi älskar denna novell och den är så intressant och ni skriver så bra. Hoppas det blir mera!!! :)

AMAZING CLARA!!!!♥♥



//Ebba :D

Awesome

BÄSTA NOVELLEN EVER SKOJAR INTE SER FRAMEMOT DEN NÄSTA NOVELLEN

PS:SKIT BRA BLOGG NI HAR OCHSÅ

hej jätte bra kapitel men kommer ni ha mer noveller eller ska ni lägga ner bloggen nu ? ?

OMFG!! så sjukt jäkla bra! ser fram i mot sista kapitlet grymt mycket! :) <3

shit, får ju tårar i ögonen :(

grymt bra <3

Awesom, jag känner igen mig i hur Alex känner, det händer mig rätt ofta, kanske inte det med att bli våldtagen. Men tagen för given och inte få en chans att förklara.. så jag blir hyffsat frustrerad..