- Kan vi börja om? Han slutade röra sig, och lät grovt allvarlig på rösten.

- Jag vill inte det, jag vill inte att vi glömmer det som faktiskt en dag tog oss hit. Jag vill minnas leken som något bra. Förstår du? Jag vill gå vidare, men inte börja om. Precis som att inget hänt. Även om det gör ont… Han tysta mig genom att lägga sina fingrar över mina läppar. Eller det som egentligen fick mig tyst var när han med lätta rörelser följde mina läppkonturer.

- Jag förstår, jag vill inte heller glömma, men jag vill att vi lägger det bakom oss, så att vi kan gå vidare.

- Okej.. Svarade jag och han gav mig en kyss.

Den natten somnade jag i hans famn. Att äntligen känna hans närhet igen får mig att må så himla bra inombords. Det är ingen människa i världen som kan förstöra detta nu. Det jag nog aldrig kommer förstå är hur en person kan få en att känna sig såhär. Även om jag sov, kunde jag höra att han viskade ''jag älskar dig'' i mitt öra.

Att vakna bredvid Justin på morgonen gjorde saker och ting förvirrande. Visst vill jag leva med honom, det vill jag. Men jag ville att vi skulle gå sakta fram, så jag kravlade mig ur sängen så tyst jag kunde. Jag ville egentligen inte lämna honom sådär på morgonen, men jag hade inget val. Mina kläder låg i en hög på golvet, så jag tog med mig dem ut till vardagsrummet och drog på mig dem, för att sedan ta min lilla väska och lämna lägenheten.

När jag kom hem kastade jag väskan på bordet i hallen, och tog av mig kläderna för att sedan hoppa in i duschen. Det finns inget som kan slå den känslan, när vattnet för en kort sekund tar med sig alla problemen ned i avloppet. Det kändes för en kort sekund att jag faktiskt var lycklig, men jag är långt ifrån det. Jag tror inte jag har varit lycklig, förutom då jag kunde kalla Justin för min.

Jag strosade omkring i lägenheten i enbart handduk kring kroppen. Då jag inte gillar att sätta på mig kläder direkt efter. Jag satte mig på balkongen med en flaska vatten och en gammal tidning jag hittade på bordet i köket. Solen värmde riktigt mycket även om klockan inte var mer än 9 på morgonen. Jag kunde höra hur mobilen pep till, och jag fick ett meddelande. Jag visste redan innan jag hittade mobilen att det var från Justin.

”Sötnos, varför smet du ut, utan att väcka mig? Jag trodde du ville detta lika mycket som jag. Puss”

”För att jag ville ta en dag i taget, och man spenderat inte första natten med varandra. Då tar man det inte lugnt. Men jag ångrar det inte, så tro inget annat. Jag vill vara med dig. Du kan väl komma hit när du är klar? Puss”

Jag visste inte om han skulle tolka det på samma sätt som jag skrev det. Men det var bara att hoppas på det. Jag gick in i min garderob, som BTW såg ut som ett bombnedslag. Ett par tunna mjukisar, och ett linne var det jag satte på mig. Kaffebryggan stod i köket och puttrade för sig själv, så jag tog mig en kopp, och gick tillbaka till balkongen. Ingen i detta hus kan undgå att höra min jävla dörrklocka, den låter precis som att jag bodde i ett slott.

- Kom in. Ropade jag, från balkongen.

Dörren öppnades och Justin steg in. Jag kunde inte undgå att kolla på honom när han gick mot mig, hans stil när han går. Hans vackra utseende, allt med honom, får mig att smälta genom jorden.

- Hej, förlåt… Han tystade mig med sina fingrar.

- Jag förstår dig. Det var inte meningen att få kvar dig, en dag i taget. Jag lovar. Men jag vill inget annat än kyssa dig för tillfället.

- Gör det då.

Jag hann inte mer än säga det åt honom så tryckte han sina läppar mot mina. Mjuka och lätta rörelser, fick mig att rysa, och må så bra jag bara kan. Vi kommer aldrig kunna gå sakta fram, det finns inte en sportmössa till det. Jag vill ha honom, ha hans kropp så nära min det bara går. Jag vill bli ett tillsammans med honom, och det går inte om vi ska ta allt sakta. Men jag vill att han verkligen ska visa att jag är den han vill vara med, jag vill inte få mitt hjärta krossat en gång till. Då bryter jag bokstavligen ihop, och kommer nog aldrig att ställa mig upp igen.

Bara han tar i mig väcks mina inre känslor om honom. Han gör allt så mycket svårare för mig, jag kan inte kontrollera mig kring honom, och tro mig jag sliter med mig själv. Hans läppar masserade mina, och jag glömde bort allt som fanns runt om oss, till och med allt han någonsin gjort mig. Jag placerade mina händer i nacken på honom, och drog sakta mina välpolerade naglar längs hans bara hud, vilket gav ett resultat av rysningar. Hans tunga hade sedan en stund letat sig in i min mun, och var i full gång med att brottas med min. Omedvetet började jag le, vilket gjorde att vi var tvungna att avbryta kyssen.

- Vad ler du åt? Han stod fortfarande kvar så nära mig han bara kunde, med sina armar kring min kropp.

- Jag gillade det, det du gjorde med mig. Hur min kropp reagerade på din beröring. Du får mig att glömma allt. Jag vågade inte kolla honom i ögonen, vilket han reagerade på då han vek upp mitt huvud, så att jag var tvungen, men jag kunde inte, så jag blundande.

- Ally, kom igen. Mina kinder blev rödare, även fast han var lugn i rösten. Tillslut öppnade jag mina ögon, och möttes av hans gyllenbruna ögon, som nästan glittrade i morgonljuset.

- Jag vill vara med dig, jag är villig att göra vad som helst för att få dig. Ärlighet, det var det enda jag såg hos honom, men var jag villig att offra allt igen.

- Fan Justin, du gör allt så svårt för mig.

Jag krånglade mig ur hans grepp och satte mig ned i soffan, jag kunde höra hur han suckade bakom mig, vilket bara irriterade mig. Det var faktiskt han som var otrogen mot mig. Visst, jag gjorde hemska saker mot honom, men jag låg aldrig med någon under tiden vi fortfarande var tillsammans. Han satte sig ned mittemot mig, och knöt sina händer kring sina knän. Med intensiva ögon förtrollade han mig, jag kunde inte släppa honom med blicken, hur mycket jag än ville.

•

Vi hade suttit ett tag i soffan och bara kollat på varandra, och lekt med varandras fingrar. Jag kan inte förneka det faktum att jag är stört förälskad i grabben, men det finns vissa saker som gör att jag håller tillbaka många av mina känslor.

- Vill du ha mat, vi kan laga tillsammans? Jag var tvungen att bryta tystnaden, och jag började känna mig hungrig, så då fick det bli det första jag kom på.

- Är du säker på att du inte vill att jag ska gå? Han kollade osäkert på mig.

- Jag hade inte frågat annars, kom. Jag drog upp honom ur soffan för att sedan styra stegen in mot köket. Jag rotade omkring i frysen ett tag, innan jag hittade det jag letade efter.

- Blir kyckling, ris och currysås bra? Ett leende spred sig på hans läppar och han nickade.

Jag började steka kycklingen, och under tiden jag gjorde det ställde han sig och gjorde en sallad. Först var jag lite tveksam av att lämna han med en kniv i handen, men tillslut gick jag med på det. Man kan aldrig vara för rädd om en annan människa. Riset började koka, så jag började plocka fram grejer till currysåsen, men det jag absolut inte var med på var att Justin skulle pressa upp min lilla kropp mot kylskåpet, och bokstavligen sög musten ur mig. Han placerade både mina händer över mitt huvud och tog ett fast grepp om dem med en hand, för att med den fria kunna smeka resten av min kropp.

- Biebs, vad gör du? Skrattade jag fram samtidigt som jag försökte hämta andan efter det plötsliga överfallet. Han lutade sitt huvud till mitt öra, så att jag utan problem kunde höra hur han andades, plus att jag kände andetagen mot min hals.

- Jag vill ha dig, nå så fruktansvärt. Du förstår inte. Det var som en tung suck, som kom ur hans mun. Han lät frustrerad, riktigt.

- Faan, maten. Jag slet mig ur hans grepp och sköt iväg stekpannan till en kall platta. Den var helt kolsvart.

- Vi kan äta ute. Jag bjuder. Han ställde sig bakom mig, med armarna runt min midja, och vilade sitt huvud mot min axel.

- Men jag som ville bjuda dig idag, du distraherar mig, en aning för mycket. Vi båda började skratta.

När vi hade plockat undan det värsta från köksbänken så lämnade vi köket och jag trodde vi skulle äta, men herr Bieber hade andra tankar tydligen då han utan förvarning drog med mig till sovrummet, för att två sekunder senare ha knuffat ned mig i sängen. Jag kunde känna hur det pirrade till i magen när jag förstod vad det var han ville, men det kom även en annan känsla, ett obehag.

Han la sig över mig, men stödde sig på armarna och kysste mina läppar, min hals och vidare ned mellan mina bröst. Han vet hur han ska göra för att få mig att släppa allt runt om. Jag ville ha makten över honom, så jag krokade mina ben kring hans midja och rullade runt oss. Ett sexigt leende tog över hans mun, samtidigt som han bet sig i underläppen. Jag retades med honom en stund då jag kysste honom i sidan på munnen, inte så jag nådde hans läppar helt, utan bara ytterst lite. Jag bet honom i läppen och kysste honom vidare ned över halsen. Under tiden som jag gjorde det, hade hans händer hittat in under mitt linne, och knäppt upp min BH.

- Du gör mig galen. Bokstavligen. Hans röst, så hes och sexig att bara den fick mig på fall. Jag förstår inte hur han gör det där, men han är bra på det.

- Då ska du bara veta vad du gör med mig. Samtidigt som jag svarade, krånglade jag av honom hans tröja, och han mitt linne, samt min BH.

Nu var vi här igen, då man ligger ganska utlämnad över en grabb. Som kan se och ta på vad han vill. Dock hade jag fortfarande mina byxor på mig, men det varade inte speciellt länge, då han la ned mig på rygg, och drog av mig dem, för att sedan slänga iväg dem på golvet. Han kysste mig ned för magen, för att slutligen nå troskanten. Han kollade på mig samtidigt som han kysste sig nedåt, över mina trosor, men allt jag kunde känna var hans lätta andetag mot min känsligaste del. Små lätta stön lämnade mina läppar samtidigt som jag drog fingrarna genom Justins hår.