beautifulbieber -

L.A gala - Chapter Two

Previously: ''Blondie dags att sluta dagdrömma vi är framme nu.'' Ricky kollade bak på mig med ett flin. Jag lipade mot honom. ''Åh håll käften Ricky.'' Sa jag och öppnade bil dörren. Noel gick ur bilen tillsammans med mig medans Ricky letade efter en ledig parkeringsplats. Precis innan vi skulle gå åt olika håll, jag skulle in till själva skolan medans Noel skulle till skolans idrotts hus. Japp, vi har en egen anläggnig för det. Så vände sig Noel mot mig med ett leende. ''Vi ses Nikki.''

Jag smälte när jag såg det leendet, och hans ögon kan jag skriva en hel bok om. ''Aa det hoppas jag'' Svarade jag innan han gick sin väg. Jag stod kvar och kollade in han ett tag. Sen log för mig själv och gick in i skolan.

_________________________________________________________________________________

När jag hämtat mina franska böcker kollade jag mig omkring för att leta efter någon jag kände. Längre in i korridoren stod Samantha vid sitt skåp så jag började gå dit. ‘’Sam!’’ Ropade jag och hon vände sig mot med ett leende. ‘’Hej Nikki du är ovanligt tidig.’’ Svarade hon när jag nu stod precis framför henne. ‘’Ricky hade för en gångs skull bråttom till skolan idag.’’ Hon skrattade till och vinkade till någon bakom mig. Nyfiken som jag är kollade jag bakåt och såg Nina lite längre bort. ‘’Jag borde nog gå till Nina, vi har matte tillsammans. Men vi ses på lunchen!’’ Sa hon och lämnade mig ensam igen. Det var ingen idé att börja gå runt och leta efter Anastasia för att franskan började nu.

‘’Nikki Jennings lyssnar du ens?’’ Frågade Mr. Laurent och jag väcktes ur mitt dagdrömmande. Hela klassen började små fnittra men Mr. Laurent fick tyst på dom. ‘’Jag lyssnar fortsatt med denna franska grejen.’’ Jag suckade och hoppades på att han skulle lämna mig ifred. ‘’Det är ingen grej, det är ett språk Nikki.’’ Med de orden fortsatte han lektionen.

Jag hade inte lyssnat ett dugg på lektionen så det spred sig en enorm lycka inombords när klockan ringde. Nu har jag rast och sen historia innan lunchen. Min mobil plingade till i fickan när jag lämnade tillbaka franska böckerna i skåpet. När jag tog upp mobilen såg jag att Sam hade smsat mig.

‘’Vi sitter på det vanliga stället kom hit. ‘’

Jag gick direkt ut på gården där det finns en del runda bord. Sam, Nina, Stas och jag mötts alltid där varenda rast. ‘’Hej tjejer, något nytt spännande skvaller eller har det varit helt dött? Frågade jag när ja satte mig bredvid Stas. ‘’Nina’s syster ska vara servitris på L.A galan. Jag är så avundsjuk.’’ Sa hon och kollade på Nina som log stort. ‘’Eh jag med! Det är sjukt svårt att komma in dit. Området är fullt av vakter som om självaste Obama var därinne liksom.’’ Utbrast jag med ett litet skratt. ‘’Men vad förväntar man sig. Alla som är något i denna värld är samlade i en enda lokal. Allt från Beyoncé till Leonardo Dicaprio.’’ Sa Stas och försökte få Sam’s uppmärksamhet som var helt ointresserad av samtalsämnet. I stället kollade hon Instagram ett tjugotal gånger.

‘’Varför är ni så intresserade av L.A galan? Ingen får någonsin ens ta en bild därinne. Helt meningslöst event. Det är endast för att alla ska få chansen att visa sina senaste projekt innan dem visas för oss, mindre värda människor.’’ Utbrast Sam plötsligt när Stas hade irriterat henne nog.

''A completely meaningless event.''

‘’Det är precis därför jag vill in dit, hallå?! Jag vill höra Kanye West’s nya album och se vad som pågår därinne. Jag slår vad om att jag kan få reda på en jäkla massa skvaller därinne. Alla minglar runt där inne liksom. L.A galan är det enda eventet kändisarna verkligen vågar göra vad som helst. De tror att säkerheten är på topp.’’ Sa jag sedan till Sam och hon kollade på mig som om jag var dum i huvudet. ‘’De tror inte att säkerheten runt eventet är på topp, den ÄR på topp Nikki.’’ Sa hon och flinade åt mig. ‘’Om jag säger att jag har en idé på hur vi kan komma in, är ni på?’’ Undrade jag och alla kollade storögdt på mig

Resten av skoldagen smsade alla tre mig hela tiden och frågade vad min plan var. Men jag bestämde mig för att inte avslöja något förens efter skolan var slut för dagen. Inte för att det skulle bli mer spännande. Det var bara så att jag hade inte alla idéer i huvudet hundra procent klara. Jag visste att min så kallade plan behövde vara sten säker innan jag berättade den för tjejerna. Annars skulle min lilla gulliga Samantha aldrig gå med på det. Hon är lite försiktigare än oss. Förutom med alkohol i blodet, då är hon som ett djur som aldrig sett solsken. Det var en usel förklaring med ni förstår förhoppningsvis.

Efter min sista lektion för dagen ringde jag upp Ricky eftersom han var min skjuts hem.

‘’Vad vill du syrran?’’ Svarade han med en dryg ton. Jag suckade, hade verkligen inte lust att bråka med honom just nu. Jag var alldeles för trött. ‘’Ricky! Du är min skjuts hem, remember?’’ Utbrast jag högt och jag kunde känna att dem i min omgivning gav mig konstiga blickar. ‘’Jag har inte tid just nu. Men oroa dig inte jag gav bilnycklarna till Noel. Han kör dig hem efter sin träning så gå till idrottshallen och vänta tills han är klar. ‘’Men han hade ju träning imorse?’’ ‘’Ja basketlaget har träning både på morgonen och eftermiddagen. Har du missat det eller?’’ Jag kunde höra på honom att han inte ville prata med mig längre. ‘’Aja Ricky vi ses någon gång, bye!’’ Sa jag och la på luren innan han kunde säga ett ord till. Vad ologiskt att ha träning på morgon sedan duscha, ha vanliga lektioner och sen på eftermiddag träna igen vilket leder till att man måste duscha en gång till. Jag skakade på huvudet åt mina egna onödiga tankar och började gå mot idrottshuset.

Skolan satsar väldigt mycket av sina pengar på basketlaget. De är en underdrift att säga att dem behandlas som kungar till och med. Med lätta steg öppnade jag dubbel dörrarna som ledde in till salen där laget tränade. Noel fick syn på mig och gjorde en sån där lätt nickning mot mig med ett litet leende, verkar vara något alla killar gör. Jag besvarade han med ett leende innan jag gick och satte mig på läktaren.

Laget började att spring fram och tillbaka med varsin stutsade basketboll runt om i hallen.

Jag följde Noel, Nathan och Zach med min blick när de sprang samtidigt som Mr. Johansen skrek på dem. De var bara en liten procent av alla Ricky’s kompisar. Men dem är lätt de snyggaste.

Allt springande följdes sedan av ett par armhävningar, situps och sen passnings övningar. Jag imponerades av killarnas teknik. Jag är ingen expert på basket men jag kan i alla fall se vilka lag som har teknik, och de som inte har det. Fast det är kanske inte så konstigt då de tränar två gånger per dag.

När jag stirrat på killarna i nästan en timme tröttnade jag lite och tog upp mobilen. Jag uppdaterade Instagram, Twitter och svarade på några meddelanden. Till slut var jag så inne i mobilen att jag inte märkte att Noel satte sig bredvid mig, helt svettig.

‘’Hallå, Nikki?’’ Han viftade handen mellan mig och min Iphone. Först då märkte jag honom. En aning pinsamt måste jag erkänna. ‘’Oj hej, vad duktiga ni var.’’ Svarade jag med ett leende. Jag kollade ut mot salen och såg att vissa i laget stannade kvar och tränade på att dunka bollen i korgen på ett snyggt sätt. ‘’Hur kan ni göra så? Jag kan knappt få i bollen när jag kastar den.’’ Noel skrattade lite åt mina ord. Men jag var helt allvarlig, jag är hopplös på sport. ‘’Jag kan lära dig. Här ta denna boll och försök kasta den i krogen därborta så får jag se hur du kastar.’’ Sa han och gav mig en bollen. Jag gick fram till korgen med Noel tät bakom mig. Samtidigt som jag kastade kunde jag känna att alla i hallen hade ögonen på mig. Basketbollen hamnade inte ens i närheten av korgen. ‘’Okej ni får alla lov att skratta nu.’’ Sa jag högt med ett leende på läpparna för att dölja hur mycket jag verkligen skämdes. Alla försökte hålla sig för skratt men till slut gick det inte. Noel skrattade inte så mycket men han skratt/flinade mer om ni förstår vad jag menar.

‘’Kom hit jag ska visa dig hur man gör.’’ Sa han och jag gick fram till honom. Han ställde sig tät bakom mig och gav mig bollen. Han höll sina händer på mina för att hjälpa mig få bollen i korgen. Noel luktar så gott och hela han utstrålar värme som gör att hela jag blir varm inombords.

Jag följde med i Noel’s rörelser när han kastade bollen. Eller jag kastade bollen med hjälp av honom rättare sagt. Till skillnad från min tidigare miss blev det en fullträff. Det var första gången jag fick en basketboll i en korg. Lite överdrivet lycklig blev jag då jag bokstavligttalat kastade mig i Noel’s famn och kramade om honom. Han bara skrattade samtidigt som han besvarade kramen, hårt. ‘’Var det så kul.’’ Skrattade Noel fram och jag slog honom lättsamt på armen. ‘’Kom nu, jag kör dig hem.’’ Sa han och slängde bollen mot Zach som snabbt fångade den från ungefär sju meters avstånd. ‘’Ska du inte duscha först?’’ Frågade jag och hängde väskan på axeln. ‘’Och låta dig vänta ytterligare en stund? Nej, jag duschar hemma i stället.’’ Sa han och tog armen om mig samtidigt som vi gick ut från idrottshallen och mot bilen.

‘’Ja, höj!’’ Utbrast jag när Sunset Blvd av Emblem3 började spelas i högtalarna. Noel följde mina order och jag började dansa till musiken. Vilket verkade underhålla Noel lite i alla fall. ‘’Så exploderar din mobil med meddelanden varje dag eller?’’ Avbröt Noel mig och nickade mot min mobil som fick ett nytt sms varje minut. ‘’Nej, det är bara Sam, Stas och Nina som är hyper för att de vill veta min plan.’’ Noel kollade frågades mot mig. ‘’Vadå för plan?’’ Jag flinade lite mot honom och svarade sedan. ‘’Jag tror jag vet hur man kan ta sig in på L.A galan.’’ Svarade jag med en entusiastisk röst. Han skrattade lite åt mig och nu var det min tur att kolla frågades på honom. ‘’Jaså ni är en av dem som är besatta av kändisskap.’’ Sa Noel till slut. ‘’Är det något fel med att vilja ta sig in på årets hetaste event?’’ Jag höjde på ögonbrynen och kollade på honom. Han fokuserade på vägen så han såg det antagligen inte. ‘’Nej jag förstår. Laget och jag vann biljetter till den när vi spelade mot ett lag från Boston, vi ska faktiskt gå.’’ Svarade han med ett leende på läpparna. Asså det leendet tar mig rakt upp till himlen. ‘’Men vänta lite, ska NI gå. Fy fan vad avundsjuk jag är!’’ Utbrast jag och gjorde ett försök till att se sur ut, men jag misslyckades. ‘’Vi får ta med en ‘plus one’ som dem kallar det. Jag skulle tagit med dig, men det är en kill kväll tyvärr.’’ Sa han och började närma sig mitt område. ‘’Okej vänta lite nu. Ni kan ha er lilla gay kväll efter ni har fått med oss in. Zach, Nathan och Trayvon kan ta mina vänner. Dem är väl singlar?’’ Svarade jag och hoppades på att han skulle säga ja. Det är ju en mycket enklare plan än min komplicerade som skulle kunna få oss inslängda i häktet, om vi har otur. ‘’Jag får prata med killarna ikväll, så kan jag höra av mig.’’ Han svängde in på uppfarten och som vanligt var ingen hemma. ‘’Okej men övertala dem! Vi klarar oss själva när vi väl kommer in.’’ Sa jag med ett leende. ‘’Någon konstig känsla säger mig motsatsen.’’ Han retade mig lite och jag bara skrattade lite åt honom. ‘’Ge mig din mobil så jag kan ge dig mitt nummer. Så kan du skicka ett sms när du snackat med killarna.’’ Sa jag bara och räckte ut handen och han la sin mobil i den. Jag skapade en ny kontakt ‘Snyggaste Nikki’ jag flinade lite åt namnet medans jag skrev in mitt nummer och sparade kontakten. Sen gav jag tillbaka mobil till Noel. Han flinade också lite när han såg namnet. ‘’Ska du med in eller?’’ Frågade jag eftersom Noel inte kunde ta sig hem. Detta är ju Ricky’s bil liksom. ‘’Nej jag åker hem i denna bil. Ricky får skjuts till mitt hus senare och hämtar upp bilen.’’ Svarade han och öppnade sin famn som visade att han ville ha en hej då kram. Jag kramade om Noel och sa hej då. Sen klev jag ur bilen och gick upp mot huset.

__________________________________________________________________________________

KOMMENTERA OCH SPRID NOVELLEN!

Jag är grymt ledsen att kapitelet har tagit så långt tid men jag hinner bara skriva på helgerna händan efter, bara så ni vet:)

Introducing - Chapter One

Presenterade alla karaktärer i inlägget nedan. Enjoy!

__________________________________________________________________________________

Jag tog ett steg ut genom dörren. Jag kände solens strålar på min kropp när jag satte in mitt headset i öronen. Sen tryckte jag på play så musiken började spela i huvudet på mig. Jag började jogga lite lätt. Jag joggar alltid samma runda. Runt vårat område och sen upp mot överklass området. Där finns det hus lika stora som köpcentrum. Jag brukar drömma mig bort när jag ser området. Hur kommer man dit liksom, de som bor där måste ju nästan kunna spotta upp pengar. Nu säger jag inte att min familj är fattiga. Det finns absolut människor i världen som har det så mycket värre än jag. Men jag kan ändå inte hjälpa att vilja ha allt det. Lyx, uppmärksamhet och stå i centrum. Jag kan ju säga att jag är väldigt långt bort från den drömmen just nu. Tillsammans med mina fyra störande bröder och två systrar bor jag i Los Angeles. Vi har ett hus i ett familje vänligt område. Inte direkt Beverly Hills och Hollywood. Men just nu duger det för oss. Dock så går jag i Beverly High. Så det är så nära Beverly Hills jag kan komma.

Jag sprang åt höger och började tänka att idag är det exakt tio år sedan mina föräldrar lämnade mig här. De separerade, pappa hittade en ny tjej i New York. Och mamma ville bosätta sig i London när hon hörde att pappa hittat en ny kärlek. Hon tålde tydligen inte ens att bo kvar i Amerika. Jag var då sju år och ville inget annat än att vara med antingen min mamma eller pappa. Jag ville absolut inte stanna här med mina syskon.

''Hjärtat. Jag och mamma måste åka. Jag har ett flyg till New York att hinna med.'' Sa han och kollade ner mot mig. Jag hade kramat mig fast vid hans ena ben. ''Och jag har ett flyg till London som jag måste med, vi har inte tid med detta just nu gumman. Du klarar dig fint här med dina sex syskon. Detta är ditt hem, och du borde stanna här älskling.'' Sa mamma med ett leende samtidigt som Cameron drog bort mig från pappas ben.

Med tår fyllda ögon lämnade mamma och pappa oss bakom sig. Och började sina nya liv åt olika håll. Jag grät och skrek att de skulle komma tillbaka igen, men jag såg de aldrig komma genom dörren igen.

''Sch.. Det kommer bli okej Nikki. Vi kommer klara detta tillsammans. Vi finns här allihopa.'' Tröstade Kat, min äldsta syster.

Jag kom tillbaka till verkligheten och torkade min ena kind där en tår hade runnit ner. Jag brukade sakna de jätte mycket. Men inte längre, inte ofta i alla fall. Jag fattar bara inte hur de kunde lämna oss här. Cameron som är äldst var bara 17 år. Och han var tvungen att se över alla oss andra. Med lite hjälp av Demetri som var 15 och Kat som var 14, så uppfostrade de mig, Jessica, Galvin och Ricky. Jag var för i helvete bara sju år gammal. Då förstår man hur lite jag betydde för de. Dom har så klart kommit och gjort korta besök här och där. Men med åren har det bara blivit mindre och mindre besök. Pappa har ett nytt barn med sin fru Veronica som han lämnade oss för. Och mamma har ett eget sko design företag i London. Med sin betydligt yngre Mike till pojkvän.

Så istället för att bli uppfostrad av sina föräldrar som normala barn. Så blev jag uppfostrad av mina sex syskon. Cameron, Demetri, Kat, ,Jessica, Galvin och Ricky. Cameron som är äldst har varit som en pappa för mig. Demetri's passion är boxning, ja slå folk helt enkelt. Cameron och Demetri äger en boxnings klubb tillsammans som heter Downtown Rebel. De är tränare och tränar de flesta killar i min skola. Galvin som gick ut skolan förra året håller också på att bli tränare nu. Men Ricky måste vänta eftersom han har ett år kvar på Beverly High. Tyvärr så har jag själv två år kvar av lidandet. Kat min äldsta syster har alltid de bästa råden att komma med om man behöver hjälp med något. Hon ställer upp i alla lägen och är den lättaste att prata med. Dock så jobbar hon förfärligt mycket som läkare på UCLA medical center. Och sen så har vi så klart Jessica. Skönheten i familjen om man säger så. Hon jobbar som modell och spenderar mycket tid i New York. Därför har hon ett bra förhållande till pappa och hans nya familj. Jag förstår inte ens varför hon vill umgås med honom efter han förstörde hela familjen. Alla mina syskon, bröder speciellt. Är jobbigt över beskyddande. Jag är som deras lilla familje bebis. Och det ska jag säga er, kan vara riktigt jobbigt och irriterande 99% av alla gånger de ska skydda mig. Jag har inte ens kunnat ta hem en kill kompis hem till mig. För alla sticker samma väg de kom fem minuter senare. Cameron är lite lättare än de andra killarna, mer mogen och ödmjuk.

Svetten rann ner för ansiktet men jag brydde mig inte. Lite svett skadar aldrig, men det gör fett. Det brukar jag säga till mig själv så jag ska orka träna minst en gång i veckan. Annars blir jag bara lat och ligger på soffan som en soft potatis. Och om man vill komma någonstans i Los Angeles kan man definitivt inte vara någon soft potatis.

Jag började närma mig mitt hem igen. Jag valde att bara springa runt området. Jag måste hinna duscha och äta något snabbt innan jag måste åka till skolan. Förhoppningsvis är Ricky sugen på att åka till skolan innan lunch idag, och inte efter. Jag har körkort men eftersom vi är sex personer i huset med bara tre bilar fick vi dela upp det. Cameron, Demetri och Galvin har en tillsammans för de tillbringar alla dagar i Downtown Rebel. Kat fick en själv så hon kan ta sig till sjukhuset vilken tid som helst på dygnet. Jessica har ingen bil för att hon reser runt väldigt mycket. Så när hon är här tar hon taxi dit hon måste åka.

‘’Galvin får jag be dig om en liten pytte tjänst.’’ Frågade jag medans jag tuggade på min macka, ny duschad och fixad inför skolan. ‘’Det beror helt på vad.’’ Sa han och suckade.

''That totally depends on what''

Jag tror innerst inne att han redan vet vad jag kommer fråga. ‘’Låt mig ta eran bil idag, pretty please.’’ Sa jag och gjorde mitt bästa försök på en hundvalps blick. ‘’Glöm, Ricky ska till skolan åk med han som vanligt.’’ Sa han och drack upp min jucie. ‘’Ey, min juice mongo. Jag kommer alltid försent när jag åker med honom. Han vill alltid åka efter lunch och istället för att skynda sig mot skolan, plockar han alltid upp kompisar på vägen.’’ Sa jag med en suck. ‘’Jag träffade honom precis på övervåningen. Och han har redan ätit frukost så jo, han ska visst till skolan. Tidigt till och med för en gångs skull. Ha det!’’ Med de orden lämnade Galvin rummet och försvann till gud vet vart. ‘’RICKY!’’ Skrek jag allt vad jag hade med hopp om att han skulle komma ner springandes. Det verkar som det är min lycko dag idag, för det gjorde han.

‘’Redo för skolan, sis?’’ Sa han och tog bil nycklarna från bordet. ‘’Är du sjuk eller nått?’’ Jag satte handen för hans panna för att se om han hade feber. Han drog undan och flinade. ‘’Kan man inte bara få älska skolan ibland?’’ Sa han med ett flin. ‘’Åh nej’’ Jag satte handen för min panna denna gång. ‘’Inte en annan tjej, igen helt ärligt? Krossa inte denna tjejens hjärta som du gjort med alla andras. Det är ingen jag känner va?’’ Jag kollade på honom med en misstänksam blick. Han suckade. ‘’För det första så har du inget med detta och göra. Och för det andra, nej det är ingen du känner.’’ Jag pustade ut av lättnad. ‘’Fast det är klart att det inte är någon jag känner. Ingen jag känner är dum nog att vilja ha dig.’’ Sa jag med ett efterföljande skratt. Ricky slog till mig lätt på huvudet och vände sig om mot hallen. ‘’Kom nu Dumbo.’’ Sa han och jag kunde slå vad om att han hade ett stort flin på läpparna. ‘’Vadå Dumbo? Som i elefanten med stora öron? Har jag stora öron?’’ Sa jag förskräckt och höll för mina öron på väg ut från huset.

''Måste vi hämta upp dina kompisar. Det kommer ta en fucking evighet. Jag kan inte missa franskan, Mr Laurent kommer skälla på mig med så många svärdomar det bara finns på franska. Och jag kommer stå där som en idiot och inte fatta ett piss.'' Klagade jag och Ricky skrattade till. ''Som vanligt då. Men oroa dig inte jag ska bara hämta upp Noel.'' Sa han och stannade framför en gigantisk grind. Jag såg Noel komma gåendes mot grinden. ''Han måste ju ha världens finaste bil. Varför kan han inte köra själv? Han är ju inte handikappad precis.'' Sa jag och fäste min blick på Noel som öppnade grinden genom att trycka på en knapp. ''Börja inte nu Nikki'' ''Börja med vadå?'' ''Babbla, var bara tyst. Jag klarar inte av dig på morgonen.'' Sa han och jag slog till han på axeln.

När Noel kom in i bilen tvingade Ricky mig att sitta bak helt själv. Men snälla Noel erbjöd sig att sitta bredvid mig istället. Så det slutade med att vi satt bak tillsammans.

''Sorry Noel. Bara min töntiga syster kan inte sitta bak helt själv. Det är som att hon är fem och inte sjutton.'' Sa Ricky och började köra mot skolan. ''Ey! Jag är inte töntig.'' Jag kramade om väskan i min famn och gjorde en ilsken blick mot Ricky i hopp att han skulle se den. ''Det är lungt Rick, jag har inget emot att sitta här.'' Noel hade blicken fäst på mig med ett litet leende. Det var nästan som han flörtade med mig fast diskret. Jag besvarade hans leende och kollade ut ur fönstret resten av turen. Medans Noel och Ricky började snacka om boxning och basket. Ricky går bara i boxning. Men Noel går i både boxning och basket. Han är med i skolans populära basket lag. Jag brukar se på matcherna inte för att jag kan något om basket, jag tycker bara killarna ser riktigt bra ut. Men de är faktiskt riktigt duktiga. Jag kom inte ihåg sista gången de faktiskt förlorade en match.

''Blondie dags att sluta dagdrömma vi är framme nu.'' Ricky kollade bak på mig med ett flin. Jag lipade mot honom. ''Åh håll käften Ricky.'' Sa jag och öppnade bil dörren. Noel gick ur bilen tillsammans med mig medans Ricky letade efter en ledig parkeringsplats. Precis innan vi skulle gå åt olika håll, jag skulle in till själva skolan medans Noel skulle till skolans idrotts hus. Japp, vi har en egen anläggnig för det. Så vände sig Noel mot mig med ett leende. ''Vi ses Nikki.''

''See you around Nikki''

__________________________________________________________________________________

Kommentera och sprid novellen vidare är ni gulliga. Jag vet att detta bara är första kapitlet så det kanske inte är det bästa. Men jag har en idé för hela novellen och det kommer så mycket drama och hemligheter så jag kan knappt vänta.

Skulle egentligen vänta lite med att släppa novellen för jag ville skaffa ny design osv. Men jag kunde inte vänta mer haha..

Dream big, or don't dream at all - Karaktärerna

Nikki Grace Jennings - Huvudperson

Cameron Jennings - Äldsta bror till Nikki

Demetri Jennings - Bror till Nikki

Kat Jennings - Äldsta systern till Nikki

Jessica Jennings - Syster till Nikki

Galvin Jennings - Bror till Nikki

Ricky Jennings - Bror till Nikki

Anastasia ''Stas'' Williams - Närmsta vän till Nikki

Samantha ''Sam'' Tyler - Närmsta vän till Nikki

Nina Rasia - Närmsta vän till Nikki

Justin Bieber

Noel Rivers - Kompis till Ricky Jennings

Fler karaktärer presenteras på novellens gång!

I Feel Different Around You - Chapter 81

- Är du redo för din födelsedag, älskling? Tillsammans hand i hand med Justin, lämnade vi tre lägenheten och åkte ned till bilen som väntade på oss.

- Självklart, jag har ju dig vid min sida. Han kysste min panna innan vi hoppade in i bilen.

Vi kom tillslut fram till en stor lokal. Många hade redan kommit, det var massa kändisar som Nicki Minaj, Katy Perry, Taylor Swift, Kendall Kylie och Kim Kardashian och många fler. Men Justin's crew var på plats också såklart.

Jag hade med hjälp av Selena, Lucy, Alfredo och Trever lyckats få ihop en stor fest för Justin nu när han är 18 år. Det var svårt att köpa något till honom eftersom han redan har allt, men jag tror att i slutet kom jag på en riktigt bra idé men den överraskningen ska han få efter festen. Vi gick ur bilen och in i lokalen där alla kom fram en efter en och sa grattis till Justin. Jag lät Justin stå och hälsa på alla människor medans jag smet iväg för att hämta en drink i baren.

- En shot och en redbull vodka, eller jag tar 2 shots, en redbull vodka och en redbull lime tack. Sa jag till killen i baren och log medans han hällde upp åt mig. Sedan gick han iväg för att ta någon annans beställning. Först drack jag båda shotsen i ett svep, efter det började jag dricka lite på min vodka lime.

- Sitter du här alldeles ensam? Frågade Chaz som satte sig bredvid mig i baren med en öl i handen.

- Japp, tänkte få i mig lite innan jag dansar loss. Svarade jag och skrattade till lite.

Istället för allt sitta osocial i baren valde jag att ta med mig mina drickar och gå till Selena, Justin, Taylor Swift och Sean Kingston som verkade ha roligt.

- Hej babe! Sa Justin glatt och kysste mig på kinden när jag kom fram till dem.

- Detta är Taylor och Sean. Sa han sedan och jag hälsade med ett leende på dem.

- Oh vad snällt tog du med en drink till mig! Sa Justin och log.

- Nää, både är faktiskt till mig. Svarade jag lite generat. Sean skrattade till och tyckte antagligen att det var roligt.

- Okeej.. Jag tror jag tar en ändå innan du har FÖR roligt. Sa Justin och drog åt dig ena drinken. Jag tog hans mening som en pik, typ. Att jag dricker för mycket eller vad han nu tycker. Men jag valde att inte säga något. Detta var trots allt hans födelsedag, och hans fest. Så jag vill inte tjafsa med honom just nu. Han la ena armen om mig och drog mig ännu närmare hans varma kropp. Det fick mig att le medans Sean och Justin pratade om bilar, Selena och Taylor gick iväg för att dansa. Jag tänkte följa med dem först men valde att stanna i Justin's varma famn istället.

- Justin jag vill dansa! Tjöt jag glatt och hoppade upp och ner på stället efter några drinkar. Han hade pratat med olika människor under hela kvällen. Så nu ville jag ha lite uppmärksamhet. Han suckade lite men log sedan åt mig och drog med mig bort till dansgolvet.

Någon satte på en lugn låt. Så han drog in mig i hans famn och gick rörde sig sakta runt, och runt. Jag la mitt huvud på hans bröstkorg och slöt mina ögon. Han pussade mig på huvudet och allt kändes så underbart.

- Hoppas du har haft en rolig födelsedag älskling. Sa jag och kollade upp mot honom.

- Den bästa gumman. Svarade han med ett leende som fick mig att rysa av välbehag. Är det möjligt att vara såhär kär.

- Kom! Sa han tillslut och drog mig ut ur byggnaden där nästan igen var. Justin gick och satte sig i gräset. Jag följde så klart efter och satte mig i hans famn.

- Jag ville bara komma bort från alla människor en stund. Sa Justin och kollade upp mot himlen som var full med stjänor.

- Det är skönt här ute. Mumlade jag och la mig till rätta i Justin's famn.

- Förresten, jag tror det är dags att sticka. Jag har fortfarande inte gett dig min present. Men vi måste åka till den. Sa jag och log stort.

Efter ett par minuter efter så sa jag och Justin hej då till våra närmsta kompisar och åkte iväg med en taxi. Jag hade gett adressen till chaffören och Justin hade ingen aning vart vi skulle. Tillslut stannade taxin utanför ett hus, vi klev ur och betalde innan den körde iväg igen.

- Vad gör vi här? Frågade Justin förvirrat.

- Grattis på födelsedagen världens bästa pojkvän. Sa jag och log när jag gav honom en nyckel.

- Är detta vad jag tror det är? Frågade han sedan och log, stort.

- Om du tror att jag har köpt ett hus till dig, och mig. Så har du absolut rätt! Sa jag och flinade lite.

Han kramade om mig och bar upp mig i luften och kysste mig innan han släppte taget om mig. Vi slog in koden vid porten innan vi gick upp till huset. Det fanns allt Justin kunde drömma om. 9 badrum, 10 sovrum, 1 kök, 3 vadagsrum, en stor studio, en inomhus och en utomhus pool. En mysig biosalong och det fanns ett litet spa rum.

- Jag älskar dig så jävla mycket Ally. Vi har haft en del problem innan men vi har nog aldrig varit starkare än så här i vårat förhållande och det älskar jag.

- Älskar dig med Justin, och jag tror detta kommer hålla en lång tid framöver. Därför kände jag att vi var redo för ett hus! Vårat drömhus. Sa jag och kysste honom passionerat på munnen.

- Jag ska iväg snart, på min nästa turné som kommer vara i 5 månader. Slängde Justin plötsligt ur sig. Jag visste inte vad jag skulle säga, allt kom så plötsligt. När det bara är han och jag glömmer man bort att han har ett till liv som alltid går före allt annat.

- När åker du? Frågade jag chockat.

- Jag skulle berättat det tidigare men.. Innan han sa klart meningen avbröt jag honom.

- Justin! När?

- Om två veckor..

- Två veckor.. Wow. Jag vet att du måste åka, men det känns jobbigt. Speciellt när vi äntligen har det jättebra i vårat förhållande. Man glömmer av att du har två liv, och att jag bara är med i det ena. Du har inte plats för mig i ditt andra liv, och för att det verkligen ska funka kanske jag måste vara det. Fast jag kan inte det, eftersom mitt liv är här och inte jorden runt. Sa jag och han kollade med en sårad blick på mig. Men han smekte sin hand mot min kind.

- Ally, oavsett vad jag gör eller vart jag är så kommer du alltid finnas i mitt liv. Och jag lever inte två liv. Men min karriär är en stor del av mitt liv. Men inget kommer göra så att jag slutar älska dig. Min familj, mina vänner, musiken och dig är allt som betyder för mig. Det är bara fem månader, och om du vill kan du hälsa på så ofta du vill.

- Jag älskar dig Justin Bieber, mer än något annat. Och nu när jag tänker efter kan inte ens din stora kändis karriär komma ivägen för det. Sa jag och han kramade om mig.

- Kom nu princess! Dags att sova, eller? Frågade Justin och log min hand.

- Haha, du får nog förklara exakt vad du menar med ''sova''. Sa jag och flinade lite mot honom innan han kysste mig igen. Allt är perfekt!

Heeej! Emma här, skrev SISTA kapitelet av I Feel Different Around You, Men det kommer en EPILOG:) Vill dock ha MASSA kommenterer om vad ni tyckte om HELA novellen, ni kan svara på dessa frågor;

* Vad tyckte ni?

* Vilket var erat favorit kapitel?

* Vad skulle ni ha velat läsa mer om?

* Vad vill ni att nästa novell ska handla om?

Love Emma!

Jag & Marielle vill tacka alla er som kommenterar! Det är tack vare er vi skriver och jag älskar att jag fortfarande har läsare. Jag tycker inte mina noveller jag har skrivit är så himla bra jämfört med andras;) Hoppas ni kommer med massa idéer inför nästa novell!!!! LOVEE YOU ALL!

I Feel Different Around You - Chapter 80

- Det stämmer att jag överraskade henne i Hawaii. Vi hade inte snackat på ett tag efter uppbrottet mellan oss. Men jag ville inte missa hennes födelsedag. Så tillsammans med Alfredo flög vi till Hawaii direkt efter min turné. Med hjälp av Ally's kompis visste vi precis vart dem var. Så vi gick ner till stranden när dem var där och åkte vattenskoter. Svarade Justin och undvek att svara på frågan om vi var tillsammans eller inte. Vilket Tray inte missade.

- Så det var romantiskt alltså? Du åkte och överraskade henne sen hittade ni tillbaks till varann. Frågade Tray och flinade lite. Justin blev lite generad och skrattade till lite nervöst.

- Vi försöker ta en dag i taget. Men för tillfället släpper jag inte taget om henne. Svarade Justin och blinkade med ena ögat mot mig.

- Awww... Sa alla i studion och jag rodnade.

- Hoppas det var svaret på din fråga Tray. Sa Justin och skrattade lite.

- Det var de. Hoppas ni håller ihop denna gången.

Sex månader senare.

Tiden har rullat iväg riktigt fort, jag och Justin är tightare än någonsin och det gör mig så glad. Han praktiskt taget bor hemma hos mig i min lägenhet, och det syns verkligen, för det ligger karl strumpor överallt. Jag trodde inte det fanns någon som var värre än mig när det kom till att kasta saker omkring sig, men jag hade tydligen hittat honom, och lyckats kära ned mig. Jag ångrar inget jag har gjort, för hade jag inte gjort det hade jag inte legat bredvid Justin i sängen just nu, och sett honom i sin djupaste sömn. Ibland funderar jag på om jag någonsin har varit lyckligare.

Det känns lite som att det var igår jag träffade honom för första gången, den där morgonen då jag smet ut från Alfredos sovrum, vilket egentligen var ganska pinsamt. Men någonstans där måste jag ju ha visat en bra sak, som fick honom nyfiken på mig, eller så är det bara något jag har inbillat mig. Jag vet att vi båda bara lekte med varandra från början, men det måste ju fortfarande ha varit något som fick honom att leka med just mig. Jag älskar den grabben något så fruktansvärt mycket, det går inte att beskriva känslorna jag har i kroppen när han ser på mig, när han tar i mig, eller när han bara finns i min närhet.

Jag klev försiktigt upp ur sängen och hoppades att han inte skulle vakna då allt hade varit helt i onödan. I kylskåpet stod min tårta som jag dagen innan hade bakat helt själv. Den underbara människan som ligger i min säng fyller nämligen 18 år, och jag ska väcka honom med tårta på sängen, och som tradition, 18 ljus. Jag var helt själv som skulle fira honom på morgonen, och det hade jag absolut inget emot.

- Älskling, grattis på födelsedagen. Justin började röra på sig i sängen samtidigt som jag ställde ned brickan på bordet bredvid och kysste hans läppar. Han blinkade några gånger innan hans ögon började vänja sig av ljuset som kom in genom fönstret.

- Tack gumman. Jag ställde ned tårtan på hans mage, bara för att han skulle få en anledning att sätta sig upp.

- Blås ut ljusen, och önska dig något. Han gjorde som jag sa, men ställde sedan undan tårtan och drog ned mig på sig.

- Jag behöver inte önska mig något. Jag har redan allt jag vill ha. Jag hann inte ens reagera fören han kysste mig, och drog med sina fingertoppar över min mage.

Jag var lycklig, det var inte bara något jag hade inbillat mig. Jag mådde bra tillsammans med honom, och jag ångrar absolut inte att jag tog tillbaka honom. Vi särade lite på oss, men sa inget, han lutade sin panna mot min och log med hela ansiktet. När hans läppar nådde min kind kunde jag känna hur rodnaden steg i mitt ansikte. Jag vet inte varför, men han hade den effekten på mig, han kunde få mig att rodna genom att bara se på mig.

•

Vi hade tagit oss en varsin tårtbit och sedan hoppat in i duschen. Jag var den första att kliva ur och torka min lilla kropp samt klä på mig underkläder. Jag hatar den där stunden då man eftersvettas, så därför klär jag aldrig på mig ordentligt utan springer oftast omkring i bara underkläder, eller bara handduk. Justin kom ut strax efter mig i bara en handduk svept kring midjan. Hans blick brände på min hud, men jag tror han kände samma sak av min blick. Det var flera dagar sedan vi låg med varandra, jag vet inte varför men det var bara så. Visst har vi haft mysiga stunder, men inget sex. Och det har gått riktigt bra faktiskt, men visst börjar det kännas, att man saknar den där speciella beröringen.

- När kommer våra vänner? Justin hade fått på sig ett par jeans och en skit snygg t-shirt. Han hade dragit en kam genom håret samtidigt som han hade lagt det sådär snyggt som bara han kan göra.

- Om en halvtimme. Jag stod och sminkade mig framför spegeln samtidigt som Justin stod alldelens tätt bakom mig, men han rörde fortfarande inte min kropp, överhuvudtaget. Han stod bara där och kollade på mig genom spegeln.

- Vad vacker du är. Ett busigt leende spred sig över hans läppar innan han kysste min hjässa och lämnade badrummet. Ibland kan den grabben verkligen förvåna mig, han gör så otippade saker.

När jag kom ut från badrummet och var klar med sminkningen satt Justin i soffan framför datorn, men han vände genast huvudet mot mig och kollade på mig från topp till tå. Ännu ett leende spred sig över hans perfekta fylliga läppar.

- Kom hit gumman. Han sträckte ut sina armar efter mig och jag satte mig ned i hans knä.

- Varför är du så hemlighetsfull idag? Vi hade suttit tysta ett tag, tills han bröt den.

- För att det är din födelsedag. Och då ska man vara hemlighetsfull. Jag vet inte om han trodde att vi skulle vara hemma eller om vi skulle åka på en gång då våra vänner kom. Men det fick han allt se då.

Det ringde på dörren och Justin var på väg att öppna men jag hann före honom. Det var bara Lucy som var med och det var henne jag behövde hjälp av. Hon kramade om mig och sedan drog jag med henne in på badrummet.

- Fläta mitt hår, sådär snyggt som du brukar göra. Hon kollade bara på mig, men tog sedan tag i mitt hår och kastade ihop en slarvig fläta, precis som det ska vara.

- Tack. Jag ska bara dra på mig min klänning så kommer jag, du kan gå ut till Justin så länge. Hon nickade och gjorde som jag sa samtidigt som jag hoppade i min klänning.

- Är du redo för din födelsedag, älskling? Tillsammans hand i hand med Justin, lämnade vi tre lägenheten och åkte ned till bilen som väntade på oss.

- Självklart, jag har ju dig vid min sida. Han kysste min panna innan vi hoppade in i bilen.

Snabbt skrivet, inte världens bästa. Men jag tycker ni har fått väntat länge nog. Jag har nog lite separationsångest av att skriva dessa kapitel då denna novell är slut om bara några stycken. Men det måste ju komma någongång. ^^

//Marielle

I Feel Different Around You - Chapter 79

Nu var vi här igen, då man ligger ganska utlämnad över en grabb. Som kan se och ta på vad han vill. Dock hade jag fortfarande mina byxor på mig, men det varade inte speciellt länge, då han la ned mig på rygg, och drog av mig dem, för att sedan slänga iväg dem på golvet. Han kysste mig ned för magen, för att slutligen nå troskanten. Han kollade på mig samtidigt som han kysste sig nedåt, över mina trosor, men allt jag kunde känna var hans lätta andetag mot min känsligaste del. Små lätta stön lämnade mina läppar samtidigt som jag drog fingrarna genom Justins hår.

Han kysste mina ljumskar och drog sakta av mig mina trosor. Han kysste mig upp längs benet och hamnade tillslut på det enda stället jag ville ha honom just då, han började bearbeta mig med sin tunga och fingrar, vilket gjorde att jag strax efter nådde extas. Han visste vad han gjorde, och kunde nog inte göra det bättre. Jag älskar sättet han tar i mig, hur hans händer formar sig efter mina bröst, och hur mina bröstvårtor blir styva av hans beröring. Återigen lämnade några små lätta stön mina läppar, och ett brett leende tog över Justins läppar, ett bevis på att han gillade det jag gillade.

När han hade låtit mig komma ett ex antal gånger knuffade jag ned honom på rygg och ställde mig på skakiga knän över hans överkropp. Han hade ett nöjt leende, vilket fick mig att rodna lite, då det faktiskt var ett tag sedan vi gjorde detta. Jag svankade över honom och kysste hans underbara läppar, samtidigt som jag kände hur hans händer vandrade över min kropp. Jag fortsatte kyssa honom ned över hakan så jag tillslut nådde hans hals, och fortsatte upp bakom örat, för att sedan nafsa honom i örsnibben. Han rös till, vilket fick mig på glatt humör, men jag fortsatte kyssa honom ned över bröstet och magen, tills jag nådde byxorna då jag lätt började knäppa upp dem. När dem hade fallit till golvet bet jag tag i kalsongkanten och drog ned dem med hjälp av mina tänder.

Jag tog honom i munnen samtidigt som jag arbetade med båda mina händer. Han flätade in sina fingrar i mitt hår och drog lite lätt, för att i andra sekunden hålla fast mitt huvud, och trycka det en aning nedåt. Jag älskar att ge honom det han vill ha, jag får min njutning genom att se honom njuta. Det handlar om att ge och ta. När han var hård och stod som ett spett passade jag på att gränsla honom igen, utan att jag lät honom glida in i mig. Han fick enbart nosa på min heliga del, samtidigt som jag återigen kysste hans perfekta läppar. Hans händer smekte mig över ryggen för att slutligen ta ett fast tag om min rumpa och massera den.

- Ta mig. En lätt viskning i hans öra fick honom att lägga ned mig på rygg och tränga in i mig.

Han tog det lugnt till en början, då vi ville känna så mycket som möjligt av varandra. Han stötte sakta in och ut några gånger för att vänja mig en aning, men tillslut bottnade han i mig. Bara den saken fick honom att öka takten och ta ett fast grepp om mina lår, för att kunna öka en aning mer.

- Hå-hårdare.

Han gjorde som jag sa och släppte taget om mina lår för att placera sina händer på sidan om min mage, och stödja sig på dem, sedan pumpade han mig full gång på gång, och min tredje orgasm var absolut inte långt borta. En krampaktig känsla tog över min kropp, som sedan gjorde att jag spände mig i en båge och Justin gled ur mig. Han masserade mig en stund med sina fingrar samtidigt som han kysste mig. När jag hade återhämtat mig, ställde jag mig upp på knä och stödde armarna mot sänggaveln, för att låta honom tränga in i mig bakifrån. Det är ganska inte den mysigaste ställningen, men att känna honom så långt in i mig det bara går är underbart. Han kysste mig på ryggen och upp mot nacken för att sedan placera allt mitt hår på en sida och fortsätta kyssa mig fram mot mina läppar.

Jag knuffade bort honom efter ett tag och bad honom lägga sig på rygg, jag vet att det är hans bästa ställning, så man sparar det till sist. I samma stund som jag grenslade honom och lät honom glida in till botten fattade han ett starkt grepp om båda mina bröst, för att slutligen leka med mina bröstvårtor. Jag red honom sakta till en början så att vi båda två skulle få njuta till fullo, vilket verkade uppskattas, då Justin då och då stönade till en aning. Hans händer följde mina konturer på kroppen för att sedan placera sig på mina höfter och lyfta upp mig en aning, så att han kunde pumpa mig full. Jag skrek inte, men det var inte långt ifrån. Jag stönade så högt att mina grannar troligen hörde vad som föregick i min lägenhet, men jag kunde inte göra något åt det, jag njöt av varje liten sekund som passerade. Tillslut orkade jag inte hålla emot orgasmen mer utan lät den skölja över min kropp, jag orkade inte hålla min kropp uppe nå mer, och när mina muskler kramade åt kring Justin kunde inte han heller hålla emot något mer, så han kom, i mig dessutom. Det var det skönaste jag någonsin varit med om. Jag låg över bröstet på honom och våra tungor lekte med varandra.

- Helt jävla underbart. Flåsade han i mitt öra, för att sedan kyssa mig över halsen.

- Kan inte göra annat än hålla med. Sakta rullade jag av honom för att lägga mitt ena ben över hans, och mitt huvud på hans bröstkorg.

•

Några dagar har gått sedan jag och Justin bestämde oss för att göra ett nytt försök. Jag var inte redo att släppa taget om honom även om vi har haft fler dåliga dagar än bra tillsammans, men det kanske gör oss starkare nu när vi försöker igen. Man lär ju sig av sina misstag.

- Vad ska du göra idag? Frågade jag när vi satt och åt frukost hemma hos mig.

- Intervju, du kan följa med om du vill. Sa han och log.

- Okej, gärna. Svarade jag glatt.

- Det är faktiskt första intervjun på länge, har inte haft en sedan EMA händelsen.

- Vet alla att vi är tillsammans eller? Frågade jag nyfiket.

- De visste, men vi gjorde ju slut sen. Och efter det vet dem inte att vi har blivit tillsammans igen. Svarade han och jag nickade. För att inte läsa tidningar kan den killen en hel del.

Några timmar senare satt vi i bilen tillsammans med Kenny på väg till någon radio station. Ingen visste att Justin skulle dit så det stod inga fans utanför, som tur var. Hade ingen lust att möta dem idag.

- Det är rakt fram till höger! Sa en kvinna stressat som visade oss vägen till självaste radio studion.

Vi var tydligen en aning försenade. Och det var bara Justin's fel, han bytte om säkert trettio gånger innan vi åkte hit. Gång på gång var jag tvungen att påminna honom att det bara var radio, inte TV. Men han verkade inte lyssna eftersom han fortsatte springa runt med kläder här och där. Jag log lite åt tanken när vi klev in i studion. Den var ganska liten som alla radio studios är. Justin satte sig vid micken och satte på sig hörlurarna när intervjun började. Jag satte mig på en stol i hörnet tillsammans med Kenny och lyssnade på deras samtal.

- Trevligt att ha dig här Justin, jag tror det är första gången du är här. Sa Tray intervjuaren.

- Ja, det är kul att vara här. Och det är första gången jag är här. Svarade Justin med ett leende.

- Vi ska försöka att inte prata allt för mycket om ditt privata liv. Eftersom du inte gillar det, får man fråga varför?

- Jag är känd för min musik och det är de jag vill prata om. Inte vem eller vilka jag har varit tillsammans med. Det är inte därför jag är här för att prata om sånt, utan jag vill snacka om musiken.

- Okej det respekterar jag helt och hållet. Men jag måste ställa en fråga som är privat, du behöver inte svara om du inte vill.

- Okej, fråga på. Svarade Justin med ett leende som smittade av sig för jag satt och log stort hela tiden.

- Allyson Stevens, ni har varit tillsammans. Sen tog det slut för ett litet tag sedan. Men min fråga är om ni är tillsammans igen? För hon följde med dig hit och sitter här i studion. Sen finns det också bilder på när du överraskade henne i Hawaii på hennes födelsedag efter du hade varit på turné. Sa Tray och jag suckade lite. Hade hoppats på att det inte skulle komma några frågor om mig.

- Så det var romantiskt alltså? Du åkte och överraskade henne sen hittade ni tillbaks till varann. Frågade Tray och flinade lite. Justin blev lite generad och skrattade till lite nervöst.

- Vi försöker ta en dag i taget. Men för tillfället släpper jag inte taget om henne. Svarade Justin och blinkade med ena ögat mot mig.

- Awww... Sa alla i studion och jag rodnade.

- Hoppas det var svaret på din fråga Tray. Sa Justin och skrattade lite.

- Det var de. Hoppas ni håller ihop denna gången.

Marielle skrev början, för att sedan låta Emma avsluta det hela. :) Kommentera nu, novellen börjar ju lida mot sitt slut. :(

I Feel Different Around You - Chapter 78

- Kan vi börja om? Han slutade röra sig, och lät grovt allvarlig på rösten.

- Jag vill inte det, jag vill inte att vi glömmer det som faktiskt en dag tog oss hit. Jag vill minnas leken som något bra. Förstår du? Jag vill gå vidare, men inte börja om. Precis som att inget hänt. Även om det gör ont… Han tysta mig genom att lägga sina fingrar över mina läppar. Eller det som egentligen fick mig tyst var när han med lätta rörelser följde mina läppkonturer.

- Jag förstår, jag vill inte heller glömma, men jag vill att vi lägger det bakom oss, så att vi kan gå vidare.

- Okej.. Svarade jag och han gav mig en kyss.

Den natten somnade jag i hans famn. Att äntligen känna hans närhet igen får mig att må så himla bra inombords. Det är ingen människa i världen som kan förstöra detta nu. Det jag nog aldrig kommer förstå är hur en person kan få en att känna sig såhär. Även om jag sov, kunde jag höra att han viskade ''jag älskar dig'' i mitt öra.

Att vakna bredvid Justin på morgonen gjorde saker och ting förvirrande. Visst vill jag leva med honom, det vill jag. Men jag ville att vi skulle gå sakta fram, så jag kravlade mig ur sängen så tyst jag kunde. Jag ville egentligen inte lämna honom sådär på morgonen, men jag hade inget val. Mina kläder låg i en hög på golvet, så jag tog med mig dem ut till vardagsrummet och drog på mig dem, för att sedan ta min lilla väska och lämna lägenheten.

När jag kom hem kastade jag väskan på bordet i hallen, och tog av mig kläderna för att sedan hoppa in i duschen. Det finns inget som kan slå den känslan, när vattnet för en kort sekund tar med sig alla problemen ned i avloppet. Det kändes för en kort sekund att jag faktiskt var lycklig, men jag är långt ifrån det. Jag tror inte jag har varit lycklig, förutom då jag kunde kalla Justin för min.

Jag strosade omkring i lägenheten i enbart handduk kring kroppen. Då jag inte gillar att sätta på mig kläder direkt efter. Jag satte mig på balkongen med en flaska vatten och en gammal tidning jag hittade på bordet i köket. Solen värmde riktigt mycket även om klockan inte var mer än 9 på morgonen. Jag kunde höra hur mobilen pep till, och jag fick ett meddelande. Jag visste redan innan jag hittade mobilen att det var från Justin.

”Sötnos, varför smet du ut, utan att väcka mig? Jag trodde du ville detta lika mycket som jag. Puss”

”För att jag ville ta en dag i taget, och man spenderat inte första natten med varandra. Då tar man det inte lugnt. Men jag ångrar det inte, så tro inget annat. Jag vill vara med dig. Du kan väl komma hit när du är klar? Puss”

Jag visste inte om han skulle tolka det på samma sätt som jag skrev det. Men det var bara att hoppas på det. Jag gick in i min garderob, som BTW såg ut som ett bombnedslag. Ett par tunna mjukisar, och ett linne var det jag satte på mig. Kaffebryggan stod i köket och puttrade för sig själv, så jag tog mig en kopp, och gick tillbaka till balkongen. Ingen i detta hus kan undgå att höra min jävla dörrklocka, den låter precis som att jag bodde i ett slott.

- Kom in. Ropade jag, från balkongen.

Dörren öppnades och Justin steg in. Jag kunde inte undgå att kolla på honom när han gick mot mig, hans stil när han går. Hans vackra utseende, allt med honom, får mig att smälta genom jorden.

- Hej, förlåt… Han tystade mig med sina fingrar.

- Jag förstår dig. Det var inte meningen att få kvar dig, en dag i taget. Jag lovar. Men jag vill inget annat än kyssa dig för tillfället.

- Gör det då.

Jag hann inte mer än säga det åt honom så tryckte han sina läppar mot mina. Mjuka och lätta rörelser, fick mig att rysa, och må så bra jag bara kan. Vi kommer aldrig kunna gå sakta fram, det finns inte en sportmössa till det. Jag vill ha honom, ha hans kropp så nära min det bara går. Jag vill bli ett tillsammans med honom, och det går inte om vi ska ta allt sakta. Men jag vill att han verkligen ska visa att jag är den han vill vara med, jag vill inte få mitt hjärta krossat en gång till. Då bryter jag bokstavligen ihop, och kommer nog aldrig att ställa mig upp igen.

Bara han tar i mig väcks mina inre känslor om honom. Han gör allt så mycket svårare för mig, jag kan inte kontrollera mig kring honom, och tro mig jag sliter med mig själv. Hans läppar masserade mina, och jag glömde bort allt som fanns runt om oss, till och med allt han någonsin gjort mig. Jag placerade mina händer i nacken på honom, och drog sakta mina välpolerade naglar längs hans bara hud, vilket gav ett resultat av rysningar. Hans tunga hade sedan en stund letat sig in i min mun, och var i full gång med att brottas med min. Omedvetet började jag le, vilket gjorde att vi var tvungna att avbryta kyssen.

- Vad ler du åt? Han stod fortfarande kvar så nära mig han bara kunde, med sina armar kring min kropp.

- Jag gillade det, det du gjorde med mig. Hur min kropp reagerade på din beröring. Du får mig att glömma allt. Jag vågade inte kolla honom i ögonen, vilket han reagerade på då han vek upp mitt huvud, så att jag var tvungen, men jag kunde inte, så jag blundande.

- Ally, kom igen. Mina kinder blev rödare, även fast han var lugn i rösten. Tillslut öppnade jag mina ögon, och möttes av hans gyllenbruna ögon, som nästan glittrade i morgonljuset.

- Jag vill vara med dig, jag är villig att göra vad som helst för att få dig. Ärlighet, det var det enda jag såg hos honom, men var jag villig att offra allt igen.

- Fan Justin, du gör allt så svårt för mig.

Jag krånglade mig ur hans grepp och satte mig ned i soffan, jag kunde höra hur han suckade bakom mig, vilket bara irriterade mig. Det var faktiskt han som var otrogen mot mig. Visst, jag gjorde hemska saker mot honom, men jag låg aldrig med någon under tiden vi fortfarande var tillsammans. Han satte sig ned mittemot mig, och knöt sina händer kring sina knän. Med intensiva ögon förtrollade han mig, jag kunde inte släppa honom med blicken, hur mycket jag än ville.

•

Vi hade suttit ett tag i soffan och bara kollat på varandra, och lekt med varandras fingrar. Jag kan inte förneka det faktum att jag är stört förälskad i grabben, men det finns vissa saker som gör att jag håller tillbaka många av mina känslor.

- Vill du ha mat, vi kan laga tillsammans? Jag var tvungen att bryta tystnaden, och jag började känna mig hungrig, så då fick det bli det första jag kom på.

- Är du säker på att du inte vill att jag ska gå? Han kollade osäkert på mig.

- Jag hade inte frågat annars, kom. Jag drog upp honom ur soffan för att sedan styra stegen in mot köket. Jag rotade omkring i frysen ett tag, innan jag hittade det jag letade efter.

- Blir kyckling, ris och currysås bra? Ett leende spred sig på hans läppar och han nickade.

Jag började steka kycklingen, och under tiden jag gjorde det ställde han sig och gjorde en sallad. Först var jag lite tveksam av att lämna han med en kniv i handen, men tillslut gick jag med på det. Man kan aldrig vara för rädd om en annan människa. Riset började koka, så jag började plocka fram grejer till currysåsen, men det jag absolut inte var med på var att Justin skulle pressa upp min lilla kropp mot kylskåpet, och bokstavligen sög musten ur mig. Han placerade både mina händer över mitt huvud och tog ett fast grepp om dem med en hand, för att med den fria kunna smeka resten av min kropp.

- Biebs, vad gör du? Skrattade jag fram samtidigt som jag försökte hämta andan efter det plötsliga överfallet. Han lutade sitt huvud till mitt öra, så att jag utan problem kunde höra hur han andades, plus att jag kände andetagen mot min hals.

- Jag vill ha dig, nå så fruktansvärt. Du förstår inte. Det var som en tung suck, som kom ur hans mun. Han lät frustrerad, riktigt.

- Faan, maten. Jag slet mig ur hans grepp och sköt iväg stekpannan till en kall platta. Den var helt kolsvart.

- Vi kan äta ute. Jag bjuder. Han ställde sig bakom mig, med armarna runt min midja, och vilade sitt huvud mot min axel.

- Men jag som ville bjuda dig idag, du distraherar mig, en aning för mycket. Vi båda började skratta.

När vi hade plockat undan det värsta från köksbänken så lämnade vi köket och jag trodde vi skulle äta, men herr Bieber hade andra tankar tydligen då han utan förvarning drog med mig till sovrummet, för att två sekunder senare ha knuffat ned mig i sängen. Jag kunde känna hur det pirrade till i magen när jag förstod vad det var han ville, men det kom även en annan känsla, ett obehag.

Han la sig över mig, men stödde sig på armarna och kysste mina läppar, min hals och vidare ned mellan mina bröst. Han vet hur han ska göra för att få mig att släppa allt runt om. Jag ville ha makten över honom, så jag krokade mina ben kring hans midja och rullade runt oss. Ett sexigt leende tog över hans mun, samtidigt som han bet sig i underläppen. Jag retades med honom en stund då jag kysste honom i sidan på munnen, inte så jag nådde hans läppar helt, utan bara ytterst lite. Jag bet honom i läppen och kysste honom vidare ned över halsen. Under tiden som jag gjorde det, hade hans händer hittat in under mitt linne, och knäppt upp min BH.

- Du gör mig galen. Bokstavligen. Hans röst, så hes och sexig att bara den fick mig på fall. Jag förstår inte hur han gör det där, men han är bra på det.

- Då ska du bara veta vad du gör med mig. Samtidigt som jag svarade, krånglade jag av honom hans tröja, och han mitt linne, samt min BH.

I Feel Different Around You - Chapter 77

- Mr. Bieber, vad fint du har gjort. Nu känns det nästan som att min klänning är lite väl underklädd. Varför sa du inte att det var en kungamiddag jag skulle på? Han skrattade åt mig, och det kan jag väl kanske förstå.

- Du hade kunnat komma hit naken, och inte ens det hade varit fint nog. Nu, slå dig ned. Han drog ut min stol, och sköt sedan in den när jag stod framför den.

- Sluuta. Jag kände samtidigt hur min rosa lätta ton i ansiktet förvandlades till knallrött.

Justin hade lagat spagetti och köttfärssås, och helt ärligt var det den godaste köttfärssås jag någonsin ätit. Jag var glad att jag hade en klänning på mig och inte en kjol eller byxor, i så fall hade jag var varit tvungen att knäppa upp dem. Bara tanken fick mig att skratta till lite.

- Vad är kul? Justin skulle så klart upptäcka det.

- Jag är glad jag inte har byxor på mig bara. Han kollade på mig precis som att jag vore galen, och det kanske jag var, jag vet inte.

- Okej? Han lät frågande precis som att han ville att jag skulle fortsätta.

- Jag har ätit för mycket, så byxorna har spruckit. Maten var verkligen god, tack så hemskt mycket. Han tog min hand över bordet och smekte min handrygg.

Han protesterade lite då jag ville hjälpa honom att plocka undan allt, men tillslut fick jag min vilja igenom, och vi hade faktiskt riktigt kul i köket tillsammans. Och ska jag vara ärlig var det längesedan jag hade så kul tillsammans med någon, eller att jag överhuvudtaget skrattade så mycket.

- Tack för hjälpen. Även om du inte behövde. Han ställde in den sista tallriken i diskmaskinen, och startade den.

- Det var så lite så. Det är väl roligare med sällskap? Jag satt på köksön och kollade på honom, jag kommer aldrig tröttna på hans utseende. Han nickade lite mot mig, för att sedan dra ned mig från ön, och vidare in i vardagsrummet.

- Gör vad du vill. Jag måste på toa. Med ett leende på läpparna rundade han hörnet, så jag passade på att gå husesyn, då han hade gjort om en hel del sedan jag sist var där.

När jag kom in i hans sovrum insåg jag att allt var omgjort. När jag var där sist hade han vita väggar och något enstaka foto på väggen, men nu hade han en svart vägg bakom sängen och röda resten, rummet var riktigt porrigt, om ni frågar mig. Men det som fångade min uppmärksamhet var väggen med alla fotografier. Bland annat flera på honom från olika galor, och tillsammans med sitt crew. Mitt bland alla dem korten hittade jag några på mig, dem smälte in, men dem satt ändå där.

Jag kunde höra hur Justin kom mot sovrummet, men det var precis som att jag inte kunde röra mig, jag stod fortfarande och funderade på varför jag fanns med på väggen. Eller hur han har kunnat ta dem bilderna utan att jag har vetat om det. Bilderna var sjukt fina, och jag gillade dem.

- Ally? Jag vände mig mot honom, men pekade på väggen.

- Varför sitter jag här? Han ställde sig bakom mig, och la armarna om mig.

- Jag älskar dem där bilderna på dig, och jag gillar dig, jag är kär i dig. Riktigt kär, jag skulle inte kämpa så mycket om det inte vore värt det. Jag kunde inte hindra att rodna av hans ord, tur att han inte såg mitt ansikte.

- Jag vet inte vad jag ska säga. Tro mig, jag tycker om dig också. Men jag vet inte om jag kommer kunna lita på dig igen. Kan vi ta en dag i taget? Tillslut vände jag mig om och la armarna runt hans nacke, och lutade mitt huvud mot hans bröstkorg.

- Det kan vi göra. Bara jag får vara runt dig, hålla om dig, och någon gång ibland så här. Han la sina fingrar under min haka och vinklade upp mitt ansikte mot hans, för att sedan pressa sina underbara läppar mot mina. Kyssen varade inte speciellt länge, men jag skulle i alla fall klara mig några dagar på den.

•

Vi satt tillsammans i soffan och pratade, om massa saker som vi har gått igenom, och vad vi gjorde för fel. Inte för att jag vet om vi kom fram till något vettigt, men det var skönt. Han strök mig hela tiden över mina armar, så dem då och då knottrade till sig på grund av massa rysningar som gick igenom kroppen hela tiden.

- Kan vi börja om? Han slutade röra sig, och lät grovt allvarlig på rösten.

- Jag förstår, jag vill inte heller glömma, men jag vill att vi lägger det bakom oss, så att vi kan gå vidare.

- Okej.. Svarade jag och han gav mig en kyss.

Emma här! Marielle skrev allt, jag skrev typ bara sista meningen haha:) Hoppas ni gillar det kommetera!:D

I Feel Different Around You - Chapter 76

I bilen till flygplatsen satt alla tysta, det enda som hördes var bilmotorns surrande. Justin satt bredvid mig, men det var nästan som att vi inte kände varandra, ingen av oss kollade på den andra, ingen rörde den andra mer än nödvändigt, och tro mig, det tog emot. Helt plötsligt tog han min hand, bara hans lätta beröring fick mig att lyfta från stolen, inte högt, men tillräckligt för att jag skulle bli att må bättre.

- Jag vill vara med dig. En lätt viskning, som knappt hördes, men den var tillräckligt hög för att den skulle ge mig rysningar över ryggen. Han kysste mig på kinden, men lät kyssen vara lite för länge för att det skulle vara en vän-kyss. Jag vred mitt huvud lite, så att våra läppar möttes, i en avslappnad kyss.

Jag och Justin delade taxi hem, just för att vi bor mittemot varandra. Konstigt nog var vi tysta, vi satt på varsin sida i bilen och tittade ut genom olika fönster. Det kändes konstigt, riktigt konstigt om jag ska vara ärlig. När chauffören saktade in såg jag att vi var framme, Justin bor i huset mitt emot mig, så vi klev av på samma ställe. Det var spänt mellan oss även fast taxin åkte iväg, och precis när jag skulle gå mot min dörr så stoppade Justin mig.

- Får man ingen kram? Han försökte sig på ett ledset ansikte, men det såg mer ut som en grimas.

- Klart man får. Jag ställde ned min väska och gick mot honom med armarna utsträckta. Att återigen stå i hans famn var något jag aldrig skulle tröttna på. Hans doft som fyllde mitt luktsinne, och hans armar kring min kropp.

När jag kom in i lägenheten släppte jag min väska på golvet och gick raka vägen in i sovrummet och kastade mig i sängen. Det finns inget bättre än att ligga i sin egen säng, bland sina egna kuddar och täcken. Det var svalt och mina ögonlock slocknade.

Jag vaknade av att jag fick ett sms, men mina armar ville inte riktigt fungera på en gång, så jag vände mig bara om och kollade på mobilen. Tillslut när även armarna vaknade till kunde jag ta upp mobilen, och se Justins namn lysa upp displayen. Frågan var bara, vad han ville.

”Hej Allyson. Om inte du ska göra något speciellt om 2 timmar, tycker jag du kommer hit på middag. Jag vill bjuda dig på en dejt. Snälla! Puss, Justin.”

Den grabben är snygg, sexig, men framför allt söt. Jag älskar hans små sms som kan få mig att övergå från trött, arg eller ledsen, till hyper på två sekunder. Jag kollade på klockan och insåg att om två timmar skulle klockan vara 8, jag hade med andra ord sovit i typ 3 timmar. Jag knappade snabbt in ett svar om att jag skulle komma, för att sedan hoppa in i duschen.

•

Jag känner mig aldrig nervös, ALDRIG. Men helt plötsligt gjorde jag det, eller jag tror det i alla fall. Jag hade ingen aning om vad jag skulle ha på mig, och mina händer var svettiga, även fast jag precis hade kommit ut från duschen. Jag vände nästan upp och ned på min garderob, för att tillslut hitta den perfekta klänningen.

Min mobil började ringa, så jag hoppade ut med en sko på foten och en i handen för att hitta den. Tillslut snubblade jag så jag hamnade i sängen, men lyckades få tag på mobilen i fallet.

- Hallå. Skrattade jag fram samtidigt som jag satte mig upp.

- Vad är det som är så kul? Lucy var det på andra sidan, och hon skrattade hon med.

- Jag snubblade när jag skulle svara. Vad har du på hjärtat då?

- Tänkte höra vad du ska göra ikväll.

- Jag ska på dejt… Hon avbröt mig, fort.

- Ge dig nu, det räcker med ditt dejtande. Varför kan du inte bara se att Justin verkligen älskar dig, och vill vara med dig… Nu avbröt jag henne.

- Hallå, wow. STOPP. Om du hade låtit mig prata till punkt, hade jag sagt: Jag ska på dejt med Justin. Hons skrek till i något såkallat glädjetjut. Vilket fick även mig att börja skratta.

Vi fortsatte prata ett tag, och jag fick massa smakråd från henne, så jag bytte klänning ett x antal gånger. Så tillslut var jag helt slut, och garderoben såg ut som fan. När vi hade lagt på var det en halv timme kvar tills jag skulle vara hemma hos honom, så jag valde, dåligt nog att öppna en vinflaska. Tillsammans med den satte jag mig på balkongen och blickade ut över solen som var på väg ned, och smuttade på glaset några få gånger.

•

Aldrig någonsin har vägen över till huset mittemot känts så lång. Det kändes som att jag gick ett steg fram, och tre tillbaka, precis som fulla människor gör som har fått för mycket i benen. Det var nästan lite roligt, en människa har aldrig fått mig att känna så. Men han av alla grabbar lyckades. Jag såg verkligen fram emot en riktig dejt med honom, det känns som en ny start. Även om jag inte vill glömma allt vi gått igenom tillsammans. Spelet vi spelade med varandra i början var ganska upphetsande, och jag skulle faktiskt kunna gå igenom det igen.

I hissen upp till hans våning fixade jag till sminket en aning, och försökte lära mig andas med näsan och sluta vara nervös. Jag tror jag lyckades en aning, och hissen plingade till, det vill säga, jag var på hans våning. Så löjligt egentligen att man var tvungen att kliva ur hissen och sedan ut i en liten löjlig korridor, med en dörr i. En lätt knackning ekade precis som att jag vore i en grotta, helt ensam. En snygg grabb, med ett extremt vackert leende öppnade dörren.

- Vad vacker du är. Kom in. Han flyttade sig från dörren och sträckte ut armen i en gest.

- Jag är glad att du ville komma, föresten. Dörren stängdes bakom mig, och utan att jag hann reagera drog han in mig i en varm kram, något jag absolut inte hade något emot.

- Jag är glad jag kom. Jag kollade ut över vardagsrummet och fick se något väldigt vacker.

- Justin, varför allt detta? Han suckade en gång för att sedan sluta upp vid min sida.

- Jag vill visa dig, hur mycket jag är villig att försöka. Det var levande ljus överallt. Och jag kunde inte trivas mer, en underbar människa vid min sida, och han gör i stort sett vad som helst för mig.

Solen hade nästan gått ned och jag stod på Justins balkong, med ett vinglas i handen. Justin själv var i köket och höll på med något, som jag absolut inte fick ta del av, enligt honom, vilket irriterade mig lite. Jag hatar överraskningar och att inte veta vad som håller på och sker.

•

- Du hade kunnat komma hit naken, och inte ens det hade varit fint nog. Nu, slå dig ned. Han drog ut min stol, och sköt sedan in den när jag stod framför den.

- Sluuta. Jag kände samtidigt hur min rosa lätta ton i ansiktet förvandlades till knallrött.

Eftersom att uppdateringen här har varit ganska värdelös den senaste tiden, så tänkte jag skriva ikapp lite. Jag ska försöka hinna med ett till kapitel ikväll, och Emma kanske hjälper mig med ett också. Så vi får se hur många det blir. :) Hoppas ni gillar detta iallafall. ♥♥♥

I Feel Different Around You - Chapter 75

Justin reste sig upp när Shawn var på väg mot mig, men stannade när han såg att jag klarade mig själv. När jag såg ryggtavlan på Shawn slappnade jag av, och jag kände hur Justin drog in mig i sin famn. Han höll mig om midjan och vilade sitt huvud mot mitt.

- Kan vi åka tillbaka till hotellet? Jag visste att Justin skulle tolka det på ett sätt mot vad jag menade. Men jag struntade i det, jag ville bara därifrån.

- Självklart. Tycker du att du är nöjd här? Jag nickade lite löst.

När jag hade sagt hejdå till alla och tackat dem för en underbar dag, även om Shawn var en skitstövel. Hans vänner åkte med honom tillbaka till hotellet, så det var bara tjejerna, Ryan och Alfredo kvar. Men dem verkade ha kul, och jag tänkte inte ta ifrån dem det, även om mitt humör sedan länge hade blivit förstört.

När vi kom till hotellet valde jag, utan att ens fundera över på saken, att spendera natten inne hos Justin. Så vi gick direkt till hans rum, men det kändes mer som att jag var en flipperboll, gick från vägg till vägg, ända tills han tog mig i armen och höll mig stadigt.

- Jag sover på soffan. Han stängde dörren bakom oss.
- Var inte löjlig, jag sover där. Jag tänker inte ljaga dig bort från din egen säng. Jag suckade och plockade av mig mina höga klackar. Justin stod hela tiden och kollade på mig.
- Fast nu när jag tänker efter vill jag sova med dig. Jag vill känna din värme. Jag var full, för full för mitt eget bästa, men jag försökte hela tiden hålla pli på mig, även om det var svårt.
- Säker på det? Jag vill inte att du ångrar dig imorgon. Han pratade med lugn, nästan tyst röst.
- Jag är säker. Kom. Tillsammans gick vi in i sovrummet, men jag plockade inte ens av mig klänningen.
- Godnatt. Han kysste mig på kinden och slät sina ögon.

•

Nästa morgon vaknade jag bredvid Justin i hans hotellrum, med en rejäll huvudvärk. Jag kollade på Justin som redan var vaken.

- Hej.. Sa jag hest och log lite.

- God morgon. Svarade han med trött röst.

- Glömde fråga, varför dök du plötsligt upp här? Frågade jag nyfiket.

- Jag saknade dig. Min turné var precis över. Så Alfredo snackade med Trever som berättade exakt vart ni var och sånt. Så vi tog bästa flyget hit och överraskade dig. Men det var dumt av mig, de kanske inte hade blivit bråk om jag inte var här. Sa han och kollade på mig med sina hasselbruna ögon.

- Gjort är gjort, jag är glad att du är här. Men eftersom vi åker hem om bara ett par timmar borde jag gå tillbaka och packa. Men vi ses vid frukosten. Sa jag och log innan jag ställde mig upp.

Jag hade fortfarande klänningen på mig sen igår. Justin och jag gjorde aldrig något igår, jag var alldeles för trött.

Med små steg gick jag fram till mitt och Shawn's hotellrum med skorna i handen. Jag låste upp och klev in. När jag kom in i sovrummet satt Shawn på sängen med alla hans väskor packade. Han hade gråtit, det såg jag. Det fick mig genast att känna mig dum. Jag vet ju hur det känns att bli sårad.

- Hej.. Sa jag lågt och satte mig bredvid honom.

- Har du redan packat? Frågade jag sedan.

- Ja, jag sov aldrig inatt. Hade för mycket tankar i huvudet. Svarade han och kollade ner mot golvet.

- Vadå för tankar?

- Vad du och Justin möjligtvis gjorde inne på hans hotellrum.

- Shawn.. Jag var riktigt full igår och det var dumt av mig. Jag borde ha pratat med dig innan jag gjorde något med Justin framför ögonen på dig. Men jag hade tänkt snacka med dig innan Justin kom hit. Jag har tänkt en del innan den här resan. Och det är inte rättvist mot dig.. Jag älskar Justin därför borde inte du vara med mig. Du förtjänar någon annan, någon bättre. Sa jag och log lite mot honom.

- Jag fattar inte hur du kan vara med honom. Efter så han behandlade dig.. Svarade Shawn och kollade på mig med ledsna ögon.

- Min kärlek för Justin är för stark, jag kan inte tänka på vad han gjorde mot mig förut. Han är den personen jag vill vara med. Och så kommer det alltid att vara. Men jag ville verkligen säga förlåt, jag vill inte ha någon konstig stämning på planet tillbaka senare idag.

- Förlåt för att jag slog honom, men jag ångrar det inte. Och jag skulle lätt kunna göra det igen.. Men förlåt ändå.

- Hänger du med ner till frukosten när jag är klar? Alla ska träffas där nere om en halv timma.

- Aa visst, vill du ha hjälp eller? Frågade han och jag log stort, det kändes som han förstod hur jag kände för Justin. Och att han accepterade det vilket kändes skönt, men jag såg ändå på honom att han var sårad. Och det förstår jag.

Det tog ett tag att packa ner alla mina saker jag packat upp. Jag har inte ens andvänt hälften av sakerna och släpade med mig. Efter det tog jag en behövlig dusch samt blåste håret och fixade mig lite snabbt.

- Ska vi dra ner eller? Dem andra är säker redan där nere. Sa jag och Shawn nickade. Vi åkte ner med hissen och gick mot resturangen. Vi skrattade åt ett roligt minne som Shawn plötsligt tog upp. Det gjorde mig glad att vi fortfarande kunde le tillsammans.

Vi såg att alla satt tillsammans vid ett bord längre in i resturangen. Så vi tog mackor, jucie och ägg vid buffén innan vi gick fram till deras bord med ett leende på läpparna. Jag satte mig på en ledig plats bredvid Selena, och Shawn satte sig bredvid mig. Jag mötte Justin's blick som såg en aning orolig ut. Så jag bara log mot honom så han skulle förstå att allt var lugnt.

- Ni verkar ha löst allt..? Frågade Ash nyfiket och kollade på Justin, sedan på mig och sist på Shawn.

- Ja.. Jag och Shawn är bara kompisar nu. Svarade jag och log.

- Förresten Ally, du öppnade aldrig våra presenter. Sa Selena plötsligt.

- Nej, dem ligger på sängen i hotellrummet. Tänkte att alla kunde gå dit efter frukosten så jag kan öppna dem när alla är med. Svarade jag och åt upp min ena macka.

•

- Taack. Jag hade precis öppnat ett paket från Ashley och Selena tillsammans. Flera olika armband, knutna dessutom. Jag älskar starka färger och jag älskar att dem faktiskt har lagt ned tid på att göra dem för mig. Jag kramade om dem starkt, och visade verkligen min kärlek.

- Det var så lite så, dessutom hade vi grymt kul när vi gjorde dem. Båda två skrattade, och tänkte säkert tillbaka på stunden dem hade tillsammans.

Jag hade hur många paket framför mig som helst, och jag hade ingen aning om vart jag skulle fortsätta. Shawn såg inte speciellt glad ut, och jag kan väl kanske förstå honom. Zach gav mig ett paket, med ett brett leende på läpparna.

- Vad är det här? Jag skrattade till och började öppna.

- Det får du snart veta. Det är från Eric, Zayn och Rob också. Och efter gårdagen tyckte vi att du kunde behöva detta. När jag hade fått bort allt papper insåg jag att det var en av dem dyraste champagnerna som fanns.

- Är ni knäppa i huvudet eller? Mina ögon vidgades som jordklot, och jag kunde inte hindra att det började dra sig i mungiporna, jag ville så gärna smaka, men samtidigt inte.

- Nej, men dem säger den ska vara bra om man vill slappna av.

Jag kunde inte annat än tacka. Jag hade fått jätte fina smycken, och minimala kläder av Lucy, hon saknade troligtvis mitt gamla jag, men det var något jag inte tänkte gå tillbaka till.

Tillsammans lämnade vi rummet när jag hade öppnat allt, och gick ned till lobbyn för att checka ut. Det skulle bli så sjukt underbart att komma hem igen. Få fortsätta med dagarna precis som att inget hade hänt, utan Shawn. Jag var arg på mig själv, för det jag gjorde framför ögonen på honom. Han har all rätt egentligen, att hata mig.

Marielle här. :) Emma skrev halva, och jag halva.. Hope u guys like it. ♥

I Feel Different Around You - Chapter 74

- Dansa? En hand stack fram framför mitt ansikte, och jag kunde, genom att bara se på fingrarna att det var Justin.

- Shawn kommer med en cider åt mig. Så nej. Han såg besviken ut, riktigt. Vilket faktiskt skadade mig en aning. Han vände mig ryggen och gick, och i samma veva kom Ash fram till mig, hon var helt slut, så hon satte sig ned och pustade ut.

- Du vet om att Shawn står vid baren med en tjej va? Hon tittade lidande på mig, precis som att hon inte ville vara den som tjallade.

- Det får han väl, men då får jag dansa. Jag reste mig upp och hann ikapp Justin.

- Kom.

Jag drog med honom från VIP hyllan vi hade och ned bland alla människorna på dansgolvet. Han hade inget att säga till om, men han verkade inte ha så mycket emot det heller. En lugn låt drogs igång precis då jag satt min fot på golvet, och Justin drog in mig i sin famn. Han placerade sina händer på min korsrygg, och pressade min kropp närmare sig. Jag passade på att dra in hans doft i mina lungor, för jag hade ingen aning om när jag skulle få chansen nästa gång.

När låten var slut klev vi båda av dansgolvet, troligen med andan i halsen, tagna av vinden. Han hade några få gånger under låtens gång smekt mig över ryggen, och bara den beröringen gjorde mig knäsvag. Väl uppe på hyllan igen mötte Shawn mig med en dödande blick. Ögonen var nästintill kolsvarta på honom, och jag kunde inte undgå att tycka om det, ända tills helvetet bröt ut.

- Låt bli min tjej. Justin hann inte tveka fören Shawn rättade ut sin arm, och slog honom rakt i ansiktet. Selena kastade sig över Shawn, med Eric och Zach efter sig. Dem hade lite problem med att hålla ned honom i soffan, men fick honom tillslut att lugna ned sig.

- Tänk inte ens tanken. Jag såg på Justin att han skulle hoppa på Shawn, men jag ställde mig framför honom istället. Hans ansikte slappnade av en aning. Han blödde inte eller något, så han måste ha fått en liten smäll.

- Jag vet ett annat sätt att skada honom. Jag hann inte ens reagera fören han pressade sina läppar mot mina. Något jag har längtat efter så länge jag kan minnas, men jag kunde ändå inte undgå att höra hans mening eka i mitt huvud. Shawn tog sig loss från allas grepp, och kastade sig över mig, av alla människor.

- Din jävla hora. Hur fan kan du låta honom kyssa dig, han leker med dig. Shawn skrek samtidigt som han höll ett hårt grepp om min arm.

- Släpp henne, annars ser jag till att din morsa inte känner igen dig. Shawn insåg nog ganska på en gång då Justin kom upp vid min sida att det absolut inte var någon idé att försöka stila till allt.

När han släppte min arm tänkte Justin precis fatta taget om min hand, men jag slet mig loss från alla och gick ned till baren. Ingen följde efter mig, och jag var faktiskt inte intresserad om dem två slog ihjäl varandra.

- En 12:a Redbull vodka. Grabben som stod i baren såg sjukt bra ut, så det var inte så svårt att flirta till sig något som egentligen inte får serveras.

- Får inte göra 12:or, men för dig gör jag ett undantag. Han gav mig ett stort glas, med is och sprit i. Redbull smaken försvann någonstans på vägen.

- Tackar.

Jag satt kvar i baren och pratade lite med honom dem få gångerna han hade två sekunders paus. Det var så mycket folk just vid baren att dem blev irriterade på mig. Dem tyckte jag satt i vägen, eller bara tog upp plats för dem, men jag slog dövörat till, och ignorerade bitcharna som öppnade deras munnar. Jag hade haft nog med drama för en dag.

•

En timme i baren med bara 12:or var jag ganska full, men benen bar mig fortfarande, så att ta sig fram till trappen var absolut inga problem, förutom att folk var som galna. Knuffades hit och dit. När jag kom upp på VIP hyllan satt Justin i en av fåtöljerna, och Shawn satt så långt ifrån honom det bara gick. Jag ville inte provocera eller något liknande, men jag slog mig ned i Justins knä, och han placerade sina händer på mina bara lår.

- Förlåt. Han viskade mot min nacke, samtidigt som jag hela tiden satt och kolla på Shawn, jag ville se om han skulle reagera eller inte. Men han gjorde inget, mer än gick från hyllan.

- Vad ber du om ursäkt för? Jag vände mig om och satte mig gränsle i hans knä, men med ansiktet mot honom.

- För att det är din födelsedag, och för att jag kysste dig. Allt jag såg framför mig var hans fylliga läppar som rörde sig. Jag kunde även känna små lätta stötar som for igenom min kropp just för att han smekte mig på låren och upp under klänningen. Han var farlig nära mina ljumskar, men jag gjorde inget för att hindra honom.

Sean Paul’s låt She Doesn´t Mind började spelas och min kropp fattade genast tag om rytmen som pumpades ut i mina ådror. Lucy gav mig ett glas med champagne och satte sig ned bredvid oss.

- Minns du den där kvällen när du gav Justin en lapdance? Med ett hånfullt leende på läpparna log hon mot mig.

- Klart jag gör. Vadådå? Justin tittade på oss båda med en skrämd blick.

- Nu fattar jag. Jag reste mig upp, och Justin var på väg att göra detsamma, men jag pressade ned honom på stolen igen.

Jag började dansa lite lätt framför honom, samtidigt som jag vickade på mina höfter i takt till musiken som strömmade ut ur klubbens alla högtalare. Jag kunde skymta ett leende från Justin, vilket uppskattades en aning. När jag helt plötsligt kom närmare honom fanns det typ ingen återvändo, han greppade tag om min rumpa och flyttade upp mig i sitt knä.

- Retas inte med mig. Snälla, du förstår inte hur mycket jag vill ha dig. Jag krånglade mig ur hans grepp, och kollade på Lucy samt på Justins händer. Hon fattade vinken på en gång, och tog tag i dem för att hålla dem bakom ryggen på honom.

- Ge mig inte fler tips grabben. Då kan denna kväll sluta värre. En enkel viskning i hans öra fick honom att försöka få lös hans händer, men han lyckades inte.

Efter en stund gav han upp med att kämpa emot, och tog emot det jag hade att ge honom istället. Han log och bet sig i läppen. En enkel gest som kunde få mig triggad till max. Egentligen retade jag inte bara honom, jag retade mig själv också.

- Vilken jävla brud man har. Shawn kom upp på hyllan igen och retade gallfeber på mig.

- Jag är inte din brud längre. Den sekunden du slog Justin var vi över, så dra. Jag vill inte se dig mer. Irritationen steg i min kropp och jag klev närmare honom för varje ord jag sa.

- Nu är väl du glad? Han vek blicken från mig, och lät den falla på Justin som fortfarande satt i fåtöljen.

- Don´t you get it? Justin älskar mig, jag älskar honom. Han behandlar mig väl. Han gav mig för i helvete det här halsbandet. Shawns ögon blev svarta, och han försökte sig på mig, men lyckades inte, då jag sparkade honom på smalbenet.

- GÅ.

- Kan vi åka tillbaka till hotellet? Jag visste att Justin skulle tolka det på ett sätt mot vad jag menade. Men jag struntade i det, jag ville bara därifrån.

- Självklart. Tycker du att du är nöjd här? Jag nickade lite löst.

Marielle här. :) Hope u like the drama ;P Får se vad framtiden har att visa ^^

I Feel Different Around You - Chapter 73

Vi körde omkring ett tag till. Men Ashely, Trever, Zyan, Zach och Shawn åkte tillbaka till stranden så nu var det bara jag, Selena, Ash, Ryan, Lucy och Eric kvar som åkte.

Jag svängde och körde lite längre bort från dem andra men tyckte det kändes lite ensamt så jag vände igen. Och då såg jag att Selena var påväg emot mig, med en annan som åkte bredvid henne. Justin..

- Helvete.. Mumlande jag tyst för mig själv.

Jag kollade bort mot stranden där jag kunde se Shawn stå och kolla på mig vid strandkanten och bredvid sig stod, Alfredo. Jag suckade och åkte bort mot stranden utan att bry mig om Justin.

- Alfredo, trevlig överraskning. Sa jag när jag kommit fram till han och Shawn på stranden.

- Ja, Justin's turné är slut så vi tänkte komma till din födelsedags resa eller vad man nu ska kalla det. Grattis förresten. Sa han och kramade om mig.

- Tack.. Vi ska dra upp till hotellet strax, för att fixa oss. Vi ska ut om tre timmar. Sa jag och gick upp mot dem andra.

Ryan, Ash, Eric, Lucy, Selena och Justin kom fram till oss efter en stund. Justin studerade mig med blicken men jag vägrade kolla tillbaka. Shawn hade sin blick fast på Justin hela tiden. Jag tror han börjar ana varför Justin är här.

- Grattis på födelsedagen, du är ju sjutton nu ju! Sa Justin med ett leende för att bryta den pinsamma tystnaden som uppståt mellan alla. Han gav mig en kram. När jag kände hans lukt blev jag helt varm i kroppen.

- Du har halsbandet på dig! Gillar du det? Min mamma hjälpte mig välja ut det, och Alfredo. Sa han och log snabbt mot Alfredo som stod och kollade lite nervöst på mig. Jasså han var tvungen att komma dit..

- Ja tack, det var fint. Svarade jag och kollade mot Ash. Shawn försökte fånga min uppmärksamhet. Men jag vägrade kolla på honom. Allt kändes så konstigt. Tillslut kollade alla på mig med en nyfiken blick, förutom Shawn som såg mest besviken och arg ut. Jag sa ingenting utan tog mina saker och började gå mot hotellet.

Tankarna skenade iväg, och jag hade ingen kontroll längre över vad jag skulle tänka på. Shawn slöt upp vid min sida och tog bestämt min hand, jag lät honom, då jag inte orkade bråka eller förklara den pinsamma tystnaden som hade uppstått på stranden. Jag kunde höra alla andra bakom oss, dem skrattade och hade kul tillsammans, medan jag gick där, med Shawn, stel som en pinne. Jag kunde känna hur hans blick brände min hud uppifrån och ned, men jag vågade inte möta den, rädd för att han skulle förstå.

•

- Jag har ingenting att ha på mig. Skrek jag samtidigt som jag vände upp och ned på min resväska. Shawn kom ut från badrummet i enbart en handduk kring midjan.

- Du är fin i allt älskling. Jag ville inte höra honom kalla mig det, jag ville inte ens befinna mig här just nu. Men vad skulle jag göra, rymma från min egen födelsedag?

- NEJ. Skrek jag och satte mig ned på golvet med ansiktet i händerna.

Lucy och Ashley hade rummet bredvid oss, så jag drog på mig ett långt linne och traskade över till dem. Lucy blev ganska förvånad när hon öppnade dörren och jag stod där, nästan naken.

- Jag har inget att ha på mig. Frustrerat slog jag ut med händerna och hon drog in mig på rummet.

- Jag visste du skulle komma. Så jag har redan plockat fram det du ska ha på dig. Det ligger på sängen. Min bästa vän kände mig för väl, för mitt eget bästa.

När jag hade fått på mig kläderna, satte jag mig ned framför spegeln och lät Ashley sminka mig. Hon kunde det hon gjorde, så jag släppte allt och njöt när hon höll på i mitt ansikte.

- Jag har inte frågat. Men vem har du fått ditt halsband av? Lucy stod bakom oss så jag kunde se henne i spegeln. Hon är som sagt min bästa vän.

- Justin. Jag viskade nästan fram det, men hon kunde tydligen höra det, inklusive Ashley.

- VA?! Båda två sa det i mun på varandra. Och stirrade sedan på mig genom spegeln.

- Ja. Jag fick det levererat imorse…

- Du älskar honom fortfarande va? Lucy tittade fortfarande på mig, men höll på att byta kläder samtidigt. Jag nickade lite löst. Vilket fick Ashley att reagera.

- Varför är du med Shawn då?

- Justin sårade mig, hårt. Han var min första kärlek och det gjorde ont när han var otrogen.

•

När vi alla var klara möttes vi nere i receptionen. Vi var ganska många men mina vänner hade fixat oss en limousine, så alla fick plats, med nöd och näppe. Jag hamnade olyckligtvis bredvid Justin OCH Shawn, allt kändes bara för mycket. Jag försökte hela tiden acceptera situationen, och lyckades ganska bra om ni frågar mig.

- Jag tycker vi skålar för födelsedagsbarnet. Alfredo var den som höjde glaset med champagne i, mot taket på bilen. Det var ingen som var sen av att följa efter honom.

- Grattis Ally. Ikväll kör vi all in. Selena skålade med mig, och drack sedan några klunkar.

- Tack alla, verkligen. Utan er hade denna dag troligen blivit ganska tråkig.

Efter mycket skratt och underbara historier om hur alla lärt känna mig kom vi tillslut fram till en nattklubb. Alla fick kliva ur bilen innan jag gjorde en ansats till det. Jag hann dock inte komma till dörren fören Justin drog tillbaka mig till sätet. Han tittade bara på mig, nästan som att han såg rakt igenom mig. Tillslut la han armarna om mig, kysste mig på kinden, och viskade i mitt öra.

- Du är vacker ikväll. Spara en dans åt mig! Med dem orden lämnade han mig, och klev ur bilen.

Jag satt helt omtumlad kvar i sätet tills Shawn kollade in.

- Vad gör du? Kommer du eller? Han lät inte speciellt glad, och jag förstår inte varför. Jag och Justin hade varit helt ensamma och ingen hade kunnat varken sett eller hört något.

- Varför är du så fruktansvärt hård i orden? Det är min födelsedag, kan du sluta tro massa saker. Jag tog min väska och skulle precis gå förbi honom när han tog tag i min arm.

- För att du har något med Justin, varför skulle han annars ha stannat i bilen? Jag spände ögonen i honom.

- Släpp min arm, omedelbart. Han gjorde som jag sa, men förväntade sig fortfarande ett svar.

- Han grattade mig, och gav mig en kram. Big deal. Hoppas det var värt att få mig arg.

Alla stod och tittade på oss, men jag ignorerade dem bara. Inget skulle få förstöra min kväll, varken Justin eller Shawn skulle få komma åt mig. Jag ville inte vara mitten i ett triangeldrama, jag har haft nog med drama i mitt liv. Jag vill leva lyckligt, precis som att det vore den sista dagen.

När vi kom in på klubben blev vi visade till vårat egna lilla bord, eller litet och litet vet jag nog inte om jag kan kalla det, då vi alla skulle få plats. Champagnen kom in i hinkar med is, och vi alla skålade en gång till. Klänningen jag hade på mig gick knappt ned över rumpan, och lutade jag mig framåt kunde lätt mina bröst hoppa ut. Ganska komiskt om ni frågar mig, men jag älskar att gå klädd så.

- Kan du köpa en cider åt mig? Shawn var på väg till baren, så jag bad honom snällt och som svar fick jag en kyss.

- Tack.

Stämningen var en aning annorlunda mot vad jag var van vid, det kändes som att alla slappnade av en aning. Och verkligen gjorde det jag bad om i huvudet. Slappna av och leva som det vore den sista dagen.

- Dansa? En hand stack fram framför mitt ansikte, och jag kunde, genom att bara se på fingrarna att det var Justin.

- Du vet om att Shawn står vid baren med en tjej va? Hon tittade lidande på mig, precis som att hon inte ville vara den som tjallade.

- Det får han väl, men då får jag dansa. Jag reste mig upp och hann ikapp Justin.

- Kom.

Emma skrev början, och jag Marielle hakade på efter. Ska börja på nästa kapitel redan nu. :)

I Feel Different Around You - Chapter 72

- Vad gör vi med dessa. Sa Ash och kollade runt på alla rosor.

- Ring hit personalen, dem hjälper säkert till. För de måste vara dem som lagt dem här från första början eftersom Justin är på turné. Sa jag och Ash gick för att ringa roomservice.

- H.e.r.re.g.u.d denna killen är otrolig. Sa jag fortfarande chockat över alla rosor.

- Han älskar dig verkligen.. Jag sparar en bukett åt dig, Shawn behöver inte se den.. än. Sa Ryan och flinade.

- Ja alla rosor kan man ju inte slänga, det vore jätte snällt om ni kunde spara en åt mig så länge. Sa jag och log stort.

- Så klart. Sa han och blinkade med ena ögat mot mig.

- Dem kommer snart upp och fixar allt, är ni redo för middag eller? Sa Ash med ett leende. Med dem orden gick vi ut för att hämta dem andra.

- Shyy, vi måste vara tysta så hon inte vaknar. Jag kunde höra hur Lucy fräste i åt alla andra som pratade med lite väl stora bokstäver, men jag vände mig om och låtsades sova, så att hennes plan inte skulle krossas.

- Happy birthday, to you. Happy birthday, to you. Happy birthdah dear Ally. Happy birthday to yoooooou. Jag kunde höra grabbarna mest, så tillslut vände jag mig om med ett brett leende på läpparna. Alla stod med paket i händerna, utom Shawn, han höll i tårtan.

Jag satte mig upp i sängen och gnuggade mig i ögonen. Det var först då jag kunde se allt klart, vilket även gjorde så jag kunde räkna alla ljusen, 17 st.

- Grattis på födelsedagen älskling. Shawn satte sig ned i sängen och kysste mina läppar, för att sedan överräcka tårtan till mig.

- Önska dig något. Egentligen var det nog bara Ryan och Ash som förstod vad jag önskade. Jag kände mig så elak, att låta Shawn gå omkring och tro att det var honom jag ville vara med, när redan någon för längesedan stal mitt hjärta.

- Tack, verkligen alla. Ni hade inte behövt göra allt detta. Alla paketen låg i sängen, men jag kunde inte öppna dem, jag vet inte varför. Men jag valde att göra det senare istället.

- Är du inte klok? Du är min bästa vän, och jag älskar dig. Vi har alltid firat våra födelsedagar, precis som att det vore den sista. Remember? Lucy fick mig att le, hon är en sann vän. Vi kramades ett tag, men hon släppte och lät alla andra komma fram och ge mig massa kramar.

•

- Är det någon av er som vill ha mer tårta? Det fanns en stor bit kvar, då det inte var en liten tårta dem hade skaffat fram. Visst var vi ganska många, men kom igen, tårtan hade räckt till ett helt fotbollslag.

- Jag kan ta en bit till. Zayn var den enda som ville ha, så jag räckte honom tårtspaden, och var tvungen att öppna hotelldörren då det knackade.

- Allyson? En tjej lite äldre än mig stod i hotellkläder utanför dörren.

- Ja, det är jag. Hon räckte mig en ask, och ett kuvert, som det inte stod något på. Hon gick bara där ifrån när hon hade gett mig det.

Jag stod kvar och funderade en stund på vad det kunde vara, innan jag faktiskt gick ut från rummet för att gå bort till en liten soffgrupp precis vid hissen. En känsla i min kropp sa att jag skulle öppna det, medan den andra sa att jag inte skulle göra det, utan packa ned det längst ned i väskan, och ta det senare. Jag gick emot den, jag öppnade kuvertet, och ett handskrivet bred låg i.

”Grattis på födelsedagen Ally. Egentligen hade jag inte tänkt skicka dig detta, just för att inte förstöra din dag. Men jag kunde inte låta bli, fel och egoistiskt av mig, jag vet. Min mamma har alltid sagt att man inte ska ångra saker man gjort i livet, men tro mig, finns inget jag ångrar så mycket som när jag släppte dig. Vill du inte ha det jag gett dig, ta inte emot det. Kasta det, och glöm mig, så ska jag försöka göra detsamma. /Justin”

Jag satt helt stum i soffan, med tårar i ögonen. Asken som låg på bordet framför mig innehöll något, men jag hade inte den blekaste aning om vad. Alla andra hade säkert redan upptäckt att jag var borta och skulle inom kort börja leta efter mig. Jag öppnade asken och fick mig mitt livs största chock, någonsin. Han hade verkligen köpt mig ett diamant halsband, och inte vilket som helst, utan ett sådant som är med i Titanic, med en blå diamant i mitten. Jag tappade andan samma sekund som jag tog det i min hand. Mobilen vibrerade till.

”Gumman, vart tog du vägen?” Det var från Ash, och hon var den enda jag kunde berätta detta för. ”Sitter vid hissen, kom SJÄLV.” Jag knappade in svaret fort åt henne, och tryckte på sänd. Strax efter kunde jag höra röster, för att andra sekunden bara höra fotsteg.

- Varför sitter du här? Hon tvärstannade när hon såg vad jag höll i.

- Är det där vad jag tror det är? Hon satte sig ned bredvid mig och skådade det vackra halsbandet som låg i min hand. Jag gav henne brevet, så hon fick läsa.

- Tror han att du inte älskar honom? Jag skakade på huvudet, jag hade ingen aning om vad han trodde och inte, vilket gjorde mig en aning frustrerad.

- Jag vet inte. Vad ska jag göra med det här? Jag vill ha det på mig, men jag kan inte. Shawn kommer upptäcka det på en gång. Hon kliade sig i huvudet.

- Jadu! Säg att din pappa skickat det? Hon kollade frågande på mig. Egentligen skulle det funka, typ som att han trodde han kunde köpa mig.

- Hjälp mig med det. Jag gav det till henne och hon knäppte det i nacken på mig.

- Vacker du blev. Med ett brett leende på sina läppar rufsade Ash till mig i håret, som var långt ifrån ordning gjort.

- Vart fick du halsbandet ifrån? Frågade Shawn när vi lite senare på dagen åt lunch vid stranden. Det var ett under att han inte sett det tidigare.

- Pappa skickade det till mig hit, han tror typ att han kan köpa mig eller något. Svarade jag och kände klumpen i magen när jag ljög honom rakt upp i ansiktet.

- Varför har du på dig det då? Sa han och kollade nyfiket på mig.

- Jag gillar det, det är ett diamant halsband jag kan ju inte bara slänga det.

- Jo det är ju sant. Svarade han med ett leende och släppte sedan det samtalsämnet.

- Så.. Vilken klubb ska vi till sen? Frågade Trever och kollade runt på oss alla.

- Vet inte, vi får kolla runt sen. Men vi kan väl hänga här ett tag. Vi åker tillbaka imorgon och jag har knappt fått sola. Svarade jag och skrattade till lite. Resten av tjejerna höll med, men killarna sprang ner till havet för att kasta boll med varandra.

- Kan vi inte åka vattenskoter? Frågade jag plötsligt när vi legat och solat i någon timma.

- Ja! Jag gjorde det med Justin en gång, det är skit kul! Svarade Selena ivrigt.

Så vi berättade idén till killarna och dem älskade den. Vi gick till det lilla huset på stranden för att hyra dem. Trever och Selena tog en, Lucy och Zach tog en, Ryan och Ash tog en medans jag tog en själv. Det gjorde Eric, Zayn, Ashley och Shawn också. Vi fick en snabb genomgång hur man kör den innan vi började åka.

- Vi kör race då! Ropade jag till dem andra som körde strax därefter till mig för att skapa en så rak linje som möjligt.

- Klara, färdiga kör! Skrek vi i mun på varandra innan vi körde iväg med en hög fart. Vi körde en ganska kort sträcka. Först i mål var Ryan och Ash. Sen kom jag, Lucy och Zach, Trever och Selena, Shawn, Eric, Ashley och sist kom Zayn.

- Jag kom tvåa! Skrek jag överlyckligt och gjorde något seger gest så dem andra började skratta.

Tumblr_lw5znwnirr1qbvkhro1_500_large

Vi körde omkring ett tag till. Men Ashely, Trever, Zyan, Zach och Shawn åkte tillbaka till stranden så nu var det bara jag, Selena, Ash, Ryan, Lucy och Eric kvar som åkte.

- Helvete.. Mumlande jag tyst för mig själv.

Jag kollade bort mot stranden där jag kunde se Shawn stå och kolla på mig vid strandkanten och bredvid sig stod, Alfredo. Jag suckade och åkte bort mot stranden utan att bry mig om Justin.

Emma här! Jag skrev bara en bit i slutet annars var det Marielle som skrev allt;) Kommentera nu !!:)

I Feel Different Around You - Chapter 71

"Allyson Stevens, jag ber dig att prata med mig. Vi måste kunna reda ut detta, då jag tycker om dig så sjukt mycket, du förstår inte. Jag vill bara hålla dig i mina armar. Minns du inte känslan i kroppen när vi båda trånade så starkt efter varandra? Jag minns den, och den kommer aldrig försvinna. Vår första kyss, jag minns känslan i min kropp när dina läppar för första gången nuddade mina. Snälla Ally, jag ber dig. Jag vill vara med dig."

- Lucy jag vet inte vad jag ska göra, jag svarade inte ens på hans sms. Sa jag när Lucy och jag diskuterade allt kring Justin, när vi satt och packade inför Hawaii tillsammans. I min lägenhet medans Shawn var hos någon kompis.

- Jag tycker du inte borde tänka så mycket på det nu, när vi ska till Hawaii och ha kul. Utan ta det med honom när du kommer hem istället. För du skulle ju på hans match, prata med honom då. Svarade hon och försökte få igen ena min resväska. Vi skulle bara vara där i två dagar men jag tar alltid med mig för mycket.

- Ja, men det känns så himla tasktigt mot Shawn. Jag är liksom med Shawn men känslorna och mitt hjärta kommer alltid finnas hos Justin. Shawn är värd bättre.

- Men vill du bli tillsammans med Justin igen? För om du inte vill det så tycker jag absolut inte du borde avsluta allt med Shawn. För jag vet att du gillar Shawn, men du älskar Justin. Du måste bara bestämma vem du vill vara tillsammans med. Tänk på det och berätta det till den personen du väljer, efter Hawaii. Sa hon och log.

- Okej, så vilka kommer nu igen. Det blir väl du, jag, Trever, Selena, Nate, Shawn. Sen kommer Shawn ta med sig sina kompisar Eric, Zach, Zayn och Rob. Selena kommer ta med Ashley Benson och Ashley Tisdale. Så vi blir nog ett antal iallfall. Just de, Nate kommer med sin nya och första flickvän, typ. Hon heter Alice. Jag träffade henne lite snabbt en gång och hon är verkligen jätte gullig. Sa jag och log stort.

- Kul för honom, jag vill att Shawn's kompisar är snygga så jag kan hålla på med någon av dem.

- Tro mig, dem är skit snygga allihop! Sa jag och skrattade.

- Vi kommer ha så kul i Hawaii, nästa gång tycker jag vi åker till Miami istället.

- Ja, jag tänkte faktiskt på Miami först men Shawn tyckte det skulle vara mer romantiskare för han och mig i Hawaii. Så jag bestämde mig för Hawaii. Sa jag och log lite gulligt.

- Vet han om att Justin smsade dig? Frågade Lucy nyfiket.

- Nope, jag tycker det är onödigt att ta upp det nu inför resan och allt. Vi tar allt drama när vi kommer tillbaka istället. Lucy nickade och verkade nöjd med mitt svar.

3 dagar senare (På flygplatsen)

Nu var vi alla på väg till Hawaii. Imorgon fyller jag år och vi har tänkt spendera dagen i affärer, på stranden och på kvällen ska vi dra ut till någon nattklubb.

Medans flygpersonalen bar in alla våra resväskor stod vi utanför och väntade otåligt. Jag tror alla ville iväg. Selena, Ashley Tisdale och Ashley Benson har jobbat mycket den senaste tiden så dem såg verkligen ifram emot semester.

- Jag tycker vi borde säga Ash till Ashley Benson och Ashley till Tisdale. Det blir enklare att hålla ordning på er då. Sa jag och skrattade lite lätt medans jag kollade på Ash och Ashely.

- Haha, aa det blir nog enklast så. Höll Selena med och log mot mig. Trever hade sin arm om henne. De såg verkligen söta ut tillsammans. Jag tror inte dem har bråkat en enda gång under deras förhållande.

- Ni kan nu kliva på planet. Ropade en flygvärdinna till oss.

Vi gick ivrigt in med tanke på att vi snart skulle vara på Hawaii. När vi var inne fick jag nästan en liten chock, det såg helt fantastiskt ut. Selena, Ash, Ashely och Ryan var vana vid sånt här, så dem fick inte lika stor reaktion som vi andra fick.

Värmen slog emot oss när vi klev av planet, och solglasögonen åkte ned från huvudet, och hamnade där dem skulle sitta. Jag hade valt att flyga i tunna kläder just för att jag hade förberett mig på värmen. Shawn klev av planet efter mig, och han tog min hand för att sedan fläta samman våra fingrar. Allt kändes fel, så sjukt fel. Jag ville att det skulle vara Justin, och jag blev nästan att må illa av mina handlingar, men jag lät det vara. Jag svalde allt, och log ett så framkallat leende jag bara kunde.

- Hur mår du sötnos. Du ser lite blek ut. Vi stod utanför flygplatsen och han höll om mig bakifrån. Allt jag ville var att rymma. Jag ville inte vara där, inte med honom i alla fall.

- Jag mår bra, trött bara. En enkel lögn, som alltid funkar.

- Du får sova när vi kommer till hotellet. Han kysste min hjässa, och vi alla hoppade in i limousinen som hämtade upp oss.

När vi kom fram till hotellet bestämde vi att Eric, Zach, Zayn och Rob som är Shawn's kompisar skulle dela rum. Medans Lucy, Ashley skulle dela. Sen skulle Trever och Selena ha ett rum. Ash och Ryan ska dela, medans jag och Shawn delar.

- Jag tycker Shawn och Ally ska ha takvåningen, eftersom dem fyller år. Sa Selena och gav mig kortet till det största rummet. Jag visste att det antagligen skulle vara det mest romantiska så jag ville verkligen inte ha det just nu.

- Nej jag har inget behov för så stort rum. Ash och Ryan borde ta det, dem har varit tillsammans längst. Sa jag glatt och gav över nyckeln till Ryan och Ash som blev väldigt glada. Shawn blev mindre glad för han ville nog ha det största.

Vi alla gick till rummen och packade upp. Vi hade inte fått takvåningen men rummet var ändå enormt stort.

När jag la mina tomma resväskor under våran säng plingade min mobil till. Jag bad tyst för mig själv att det inte skulle vara Justin som smsat. Och det var det inte heller med en lättnad läste jag namnet, Ashley Benson på displayen.

''Du måste komma upp och kolla på detta. Det är en grej du måste se... Kom ensam! /Ash''

- Jag går upp till Ash en snabbis, efter det ska vi alla ut och äta tänkte vi. Sa jag och log mot Shawn som fortfarande packade upp sina saker.

- Okej, men skulle inte du sova?

- Nej, jag är inte lika trött nu. Sa jag snabbt och skyndade mig upp till Ash och Ryan's rum.

Tumblr_lyu3xvcet61qa3kooo1_500_large

Jag knackade lite nervöst på dörren eftersom jag inte visste vad som väntade mig. Ryan öppnade dörren tillslut och kollade lite medlidande på mig. Vilket betyder att det inte är bra nyheter. Jag gick förbi honom och in i hotellrummet. Rummet eller rättare sagt, lägenheten. Var dubbelt så stor som mitt och Shawn's rum. Men det var inte det som mina ögon fastnade på. Det var alla miljontals röda rosor som låg överallt. Jag har aldrig i hela mitt liv sett så många rosor. Det fanns minst 1000 rosor i varje rum. Jag kollade förvirrat på Ash som gav mig ett slags brev. Jag öppnade brevet och läste.

'' En ros för varje dag jag har tänkt på dig. Jag var tvungen att bevisa min kärlek till dig. Varje ros har en betydelse för mig. Alla rosor som ligger i sovrummet är så många dagar vi har spenderat tillsammans. Jag tänker alltid på dig, hoppas du tänker på mig med. Även om du har Shawn eller inte. Jag älskar dig /Justin ''

- Men hur..? Jag fick inte fram hela menningar.

- Justin trodde nog att du skulle ha det här rummet. Sa Ash plötsligt.

- Alfredo måste ha berättat att jag skulle hit. Men hur kan Justin göra detta när han vet att jag har Shawn, med mig. Sa jag lite irriterat. Visst jag älskar Justin och det var väldigt gulligt gjort av honom. Men när jag har Shawn med mig så känns det lite jobbigt om han skulle se detta.

- Du hade tur, att du gav bort rummet. Ryan log lite år mig och jag höll med honom.

- Säg till din vän att det var otroligt söt av honom. Men han får inte ge mig mer överraskningar. Utan vad han än vill bevisa får han göra på matchen som jag kommer på. Sa jag till Ryan och nickade.

- Vad gör vi med dessa. Sa Ash och kollade runt på alla rosor.

- Ring hit personalen, dem hjälper säkert till. För de måste vara dem som lagt dem här från första början eftersom Justin är på turné. Sa jag och Ash gick för att ringa roomservice.

- H.e.r.re.g.u.d denna killen är otrolig. Sa jag fortfarande chockat över alla rosor.

- Han älskar dig verkligen.. Jag sparar en bukett åt dig, Shawn behöver inte se den.. än. Sa Ryan och flinade.

- Ja alla rosor kan man ju inte slänga, det vore jätte snällt om ni kunde spara en åt mig så länge. Sa jag och log stort.

- Så klart. Sa han och blinkade med ena ögat mot mig.

- Dem kommer snart upp och fixar allt, är ni redo för middag eller? Sa Ash med ett leende. Med dem orden gick vi ut för att hämta dem andra.

Emma här, jag skrev det mesta. Enjoy och Kommentera nu!!:D

I Feel Different Around You - Chapter 70

- Justin.. Lägg ner mobilen, du vill inte läsa! Sa Alfredo men jag struntade i hans ord och läste igenom hennes tweet tillsammans med bilden.

- Bästa dejten någonsin?! Jag tog fan med henne till stranden på våran dejt! Sa jag irriterat och slängde mobilen i väggen så hela rutan sprack.

- Justin!

- Jag kan inte fatta att hon är med Shawn? Och att hon dejtar så här tidigt vi gjorde slut för inte alls länge sedan. Jag skulle fan ha respekt för henne och dejta lite senare och inte typ en vecka efter vi gjort slut!

- Hon har gått vidare, det borde du också göra bro.. Sa han och kollade medlidande på mig.

Allyson's Prespektiv

Vecka efter vecka gick och nu är det bara 5 dagar kvar tills min födelsedag. Det har varit väldigt lugna veckor måste jag säga. Justin har haft sin turné i Syd Amerika. Så jag har inte hört något från honom vilket är riktigt skönt. Shawn och jag har spenderat riktigt mycket tid tillsammans och vi är nästan ett par kan man säga. Men vi har inte riktigt pratat om att bli tillsammans även om vi nästan redan är det. På min födelsedag kommer jag, och massa kompisar flyga med privatjet till Hawaii. Där ska vi bo på lyx hotell och fira min 17onde födelsedag.

Sommarlovet är slut och Trever är tillbaka i skolan. Själv har jag hittat världens mest underbaraste lägenhet. Den är perfekt, precis det jag letade efter. Men det enda dåliga är att det är mitt emot Justin's lägenhets höghus eller vad man nu ska kalla det. Fast jag har inte träffat på honom än eftersom han har varit borta. Shawn och jag har besökt New York tillsammans också, för att hälsa på min pappa. Jag är fortfarande sur på honom men han är min pappa så någon gång skulle jag varit tvungen att träffa honom. Medans jag var i New York gick jag på ett par möten också. För jag tänker starta ett eget företag som designar kläder och väskor. Det enda jag behöver bestämma nu är namnet för den första linjen med kläder är redan klara. Och jag har köpt en lokal här i Hollywood där dem ska säljas.

Small-apartment-living-room-near-the-dining-room_large

Small-apartment-living-room-near-the-dining-room_large

- Vad gör du? Shawn kom in i köket där jag satt med buntar av papper, jag hatar att gå igenom sånt, och det gjorde ju inte saken bättre att jag inte hade någon som gjorde det åt mig.
- Jag försöker läsa igenom detta så jag fattar vad det handlar om att starta ett eget företag. Suckade jag fram samtidigt som jag sköt fram alla papper över bordet. Han skrattade åt mig, och tog upp några för att läsa.

Under tiden som jag satt i köket ringde det på dörren, Shawn har aldrig hafr någon här när jag har varit här, så vitt jag vet i alla fall. Och jag kunde troligen till och med som jag sov, höra vem det var. Alfredo, han skulle befinna sig med Justin flera hundra mil här ifrån just nu, så vad gjorde han utanför Shawns dörr.

- Kom in man. Shawn är så fruktansvärt trevlig mot alla sina vänner, att jag ibland funderar om dem betalar honom för det. Jag plockade ihop alla mina papper och skulle precis lämna köket när dem kom in.
- Hej Ally. Hur mår du? Det var inte igår. Vi gav varandra en kram.
- hej, jodå. Jag mår bra. Du då? Vad gör du här, ska inte du vara med Han? Han flinade åt mig, och insåg nog ganska på en gång att jag inte ens kunde uttala hans namn utan att känna massa känslor.
- Ledigt i tre dagar, tänkte faktiskt hälsa på dig. Så Trever sa du var här. Detta kunde inte sluta gott. Jag har ingen aning om vad han ville mig, men jag hade på känn att det hade med Justin att göra.
- Skulle jag kunna få prata med dig? Som jag förstod. Shawn ursäktade sig och lämnade köket. En glimt av nervositet tog över Shawns ansikte, och han trodde säkerligen det värsta för tillfället.

Vi slog oss ned vid bordet med varsin kopp kaffe. Han skruvade en hel del på sig, vilket bara gjorde mig irriterad.

- Vad vill du? Jag suckade högt så att han skulle förstå att jag inte var på humör för något Justin-prat.
- Mår du verkligen bra, eller var det något du sa för att Shawn var med? En orolig blick var allt jag fick från honom.
- Jag mår bra, varför skulle jag inte?
- Jag ser det på dig. Och tro mig, du är inte den enda.
- Really, är du här för att prata om Justin, kan du lika gärna gå igen. Jag vill inte prata med honom. Du kanske borde sätta dig in i min sits. Jag var kär i honom, så sjukt kär, och han låg med en annan. Det är enda gången jag verkligen har tyckt om någon.
- Ni har både gjort misstag, men i slutet kommer ni att inse hur bra ni passar ihop.

- När är han tillbaka, så jag inte får en stor chock när jag ser honom. Frågade jag sedan och suckade.

- Om två veckor för att spela i NBA All Star Celebrity Game. Och du ska följa med mig, Ryan Good, Ashley Benson, Kenny, Pattie, Jeremy, Scooter, Usher och Carin för att kolla på matchen.

- Ehm, nej det ska jag inte?

- Jo alla tror redan du ska komma. Så du kommer bara skämma ut dig om du inte dyker upp. Sa Alfredo och flinade.

- Fine, jag kommer men jag drar direkt efter matchen som är om två veckor va? För jag ska till Hawaii om fem dagar.

- Ja, två veckor. Bra då hinner du tillbaka till matchen. Du kan liksom inte undvika honom för alltid Ally. Sa Alfredo och log.

- Jaja.. Jag vet. Svarade jag och gav honom en kram.

Tankarna efter Alfredos besök snurrade konstant i skallen, Shawn hade flera gånger under dagen försökt att prata med mig, men jag hade hela tiden avvisat honom. Elakt jag vet, men vad ska jag göra när en annan cirkulerar i mitt huvud hela dagarna, och när han inte gör det kommer det folk och påminner mig om honom. Jag tror att jag är tvungen att göra något drastiskt för att få honom ur mitt liv, eller för att bara leva med att han alltid kommer finnas i mitt huvud.

- Allyson, svara mig!!! Shawn höjde för första gången rösten åt mig, vilket gjorde mig osäker.
- Varför höjder du rösten åt mig? Jag ryggade nästan tillbaka, men gjorde allt för att behålla lugnet.
- Du lyssnade ju inte på mig. Nå, vill du ha mat eller inte? Han vände sig om och gick ut i köket.
- Jag kommer.

När jag satt där tillsammans med honom kände jag mig nästan elak, precis som att jag drogs till honom för att försöka glömma Justin. Innerst inne visste jag att jag inte skulle kunna göra det, han var min första riktiga kärlek, och en sådan glömmer man aldrig, oavsett hur den slutade.

- Vill du ha efterrätt? Hans ton hade lugnat ned sig, även om vi inte hade sagt ett enda ljud till varandra under tiden vi hade ätit.
- Ja, tack. Livrädd var fel ord, men jag var rädd för att säga fel, eller ge fel signaler. Han ställde fram sockrade jordgubbar och glass.

•

Vi gick tillsammans och la oss på kvällen, han med armarna om mig. Jag hade jätte svårt att somna, så jag låg vaken ett tag, och bara stirrade i väggen. min mobil lyste till på sängbordet bredvid, men jag tvekade innan jag plockade upp den, livrädd för att det skulle vara från honom, även om det kunde vara från vem som helst av mina andra vänner. Rädslan tog fart när hans namn lyste på skärmen, alla sår revs upp, och alla minnen kom tillbaka.

"Allyson Stevens, jag ber dig att prata med mig. Vi måste kunna reda ut detta, då jag tycker om dig så sjukt mycket, du förstår inte. Jag vill bara hålla dig i mina armar. Minns du inte känslan i kroppen när vi båda trånade så starkt efter varandra? Jag minns den, och den kommer aldrig försvinna. Vår första kyss, jag minns känslan i min kropp när dina läppar för första gången nuddade mina. Snälla Ally, jag ber dig. Jag vill vara med dig."